Fo?ljande underso?kning handlar om hur la?rare och blivande la?rare ser pa? a?mnet musik och estetiska la?rprocesser i fo?rha?llande till den nya la?roplanen Lgr11. Fokus fo?r underso?kningen ligger pa? de som undervisar eller ska undervisa i ka?rna?mnen det vill sa?ga svenska, engelska eller matematik i grundskolan a?rskurs 3?6. Metoden har varit intervjuer av tre kategorier: la?rare, la?rarstudenter och la?rarutbildare.

The energy consumption in the sectors of residential and public buildings is 40 % of the total energy consumption in Sweden. The main part, 85 %, of the energy use in these sectors is for operation of the buildings. The rest is used in the building process. When energy-efficiency measures are taken the energy use during the operation time decreases and the fraction of energy consumption during the building time increases. This project is carried out in cooperation with JM AB and concerns the energy use during the building time of production of blocks of flats at the building site.The main part of the electricity that is used during the production of apartment buildings goes into the heating of portacabins and illumination of the building during the construction phase.

SAMMANFATTNING Syftet med studien är att undersöka grundskoleelevers attityder till NO med ett utomhuspedagogiskt arbetssätt. Studien ämnar även undersöka hur eleverna ser på sitt eget lärande i det utvidgade klassrummet. Det är en kvalitativ studie och för att besvara våra frågeställningar har empirin samlats in med semistrukturerade intervjuer och observationer. Frågeställningarna som ställs är: Vilka attityder har elever till NO i det utvidgade klassrummet? Hur upplever eleverna sitt eget lärande utomhus? Empirin har vidare analyserats genom en tematisering.

FSC (Forest Stewardship Council) is the major form of certification system in Swedish forestry today and its more than 11 million hectares are covering almost half of the total productive forest area in the country. Its regulations prescribe that at least 10 wind firm trees should be left behind after every clear cutting operation. This study have taken place on 30 recently clearcut objects in Bergslagen, Sweden, were an inventory of the standing stock have been made. The research shows that, with 90 % security, the retained trees together contain 9-13 m3sk per hectare. Pine is the dominant tree and it covers more than half the numbers of retained trees and its volume cover 65 % of the retained trees total volume. Spruce is on second place with 30 % of the retained trees, but only 21 % of the standing stock.

In today's Sweden there are approximately 23 000 combination companies, and most of them have a connection with the agricultural sector. The most common type of additional operation is some form of contracting.The aim for this degree project is to answer the following question: which problems and key factors exists within combination operations? The main topic will be within coordination and management questions within agricultural companies with an additional operation.Litterateur written earlier within this subject will be used in this thesis. Mainly litterateur which contains information about combination companies and diversification of some sort. There are also other theories used in this thesis such as; resource based theory and decision making theory in order to understand the problems and key factors within combination companies.In order to investigate the aim of this thesis we have chosen to perform two qualitative interviews with the managers of two different combination companies.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelse av omvårdnaden av patienten vid förändrade inskrivningsrutiner inför en operation på kirurgavdelningen på Enköpings lasarett. Metod: Kvalitativ design med deskriptiv ansats. Åtta sjuksköterskor med erfarenhet av att arbeta innan och efter de nya inskrivningsrutinerna trädde i kraft intervjuades. En intervjuguide av semistrukturerad typ togs fram med en bred huvudfråga och olika teman för att besvara syftet. En innehållsanalys på manifest nivå med en induktiv ansats gjordes.

Patients who undergo surgery receive general anaesthesia or any form of conduction anaesthesia during the operation. For most people it is strange, unexpected and for many something completely new to be a patient and undergo surgery. Awake conduction anaesthetic patients? experiences from the intraoperative period were little studied. The purpose of this study was to examine awake conduction anaesthesia patients? experiences.

The aim of the study was to examine how child investigators in the police force interpret and apply the notification of preliminary investigation (FuK) and the po-lice act in their child investigative interviews with alleged victims of sexual abuse. Questions at issue were how child investigators relate to FuK 17-19 §§, re-garding child investigative interviews and to FuK 16 § and the police act 3 §, re-garding their co-operation with social services. The theory and method used in this study was Sociology of Law. Qualitative interviews were conducted with eight child investigators, one from each police district in Stockholm. The results of the study conclude that despite special qualifications, child investigators may find themselves in difficulty in receiving or interpreting information from chil-dren, therefore they may need to consult a person with expert knowledge.

Prostatacancer är en allvarlig sjukdom som både påverkar mannen, partnern och familjen. Den vanligaste kurativa behandlingsmetoden är radikal prostatektomi operation (RRP), som har ökat sedan början av 1990-talet. Risken för att dö i prostatacancer och/eller att utveckla metastaser minskar för de som genomgått operation. Syftet med studien var att beskriva upplevelser av vardagen hos män med prostatacancer efter att ha genomgått en RRP operation. Studien genomfördes med ett ändamålsenligt urval av sex män.

Vår uppsats handlar om tre pedagogers arbetssätt att integrera drama och teater i skolundervisningen. Vi har tagit reda på hur lärare och drama-/teaterpedagoger arbetar och till viss del hur det påverkar eleverna. Vi har intervjuat en lärare i grundskolan som arbetar med att integrera drama i sin svenskundervisning, en drama-/teaterpedagog som hjälper lärare med att integrera drama och teater i sin undervisning och en kulturpedagog som arbetar med olika estetiska processer integrerat med annan undervisning i för- och grundskolan. Utifrån dessa intervjuer har vi analyserat resultatet och jämfört det med tidigare forskning inom området.Vi märkte att de tre pedagogerna hade ganska olika arbetssätt. Läraren arbetar med drama för att underlätta sin undervisning i svenska som andra språk, drama-/teaterpedagogen samarbetar med lärare för att utveckla dramaövningar i relation med läroplanen och kulturpedagogen har teater som hjälpmedel, då detta främjar bland annat gruppdynamiken.Deras förhållningssätt till ämnesintegrering är i grunden lika.

Denna uppsats har undersökt genus- och jämställdhetsfrågorna på lärarutbildningarna i Sverige med betoning på Lärarhögskolan i Stockholm och Södertörns högskola. Syftet med uppsatsen är att undersöka om lärarutbildningarna är utformade så att könsrollerna reproduceras och befästs, eller om lärarutbildningarna är aktiva aktörer som försöker bryta de snäva roller som könen är hänvisade till idag. Syftet är också att diskutera vilka konsekvenser lärarutbildningen och dess hantering av genus- och jämställdhetsfrågor kan bli på grundskolan.Metoden är kvalitativ och materialet baseras mycket på sekundära källor bortsett från två intervjuer. Resultatet visade att lärarutbildares uppfattningar styr innehållet och arbetssättet mer än utbildningsplaner och kursplaner. Både på lärarutbildningarna, men också på grundskolan, är det enskilda eldsjälar som undervisar i dessa frågor.

Syftet med denna uppsats är att undersöka grundskoleelevers (åk 9) erfarenheter av demokratiarbetet i skolan. I uppsatsen görs en åtskillnad mellan ett funktionalistiskt-, deltagar- samt deliberativt demokratiskt förhållningssätt. Vad en rad olika styrdokument som grundskolan har att förhålla sig till säger om det ålagda uppdraget, har analyserats utifrån de olika demokratiska perspektiven. En enkätundersökning med 98 elever i skolår 9 på fyra skolor i Örebro kommun genomfördes för att ta del av elevernas erfarenheter. Enkätsvaren har jämförts med styrdokumenten, demokratiteorierna samt tidigare forskning om demokrati i skolan för att se dels hur skolan uppfyller styrdokumentens krav, dels var tyngdpunkten i demokratiarbetet ligger.

Elever som efter avslutad grundskola börjar studera på gymnasial nivå, har i sitt slutbetyg med sig åtminstone betyget G i matematik. Trots detta får många elever svårigheter med att klara av den inledande matematikundervisningen på gymnasiet.Syftet med denna studie har varit att genom ett elevperspektiv, beskriva och lyfta fram de likheter och skillnader som en grupp elever upplever mellan matematikundervisningen på grundskolans senare år och på gymnasiet. Frågeställningen har varit:- Vilka likheter/skillnader upplever eleverna mellan gymnasieskolans obligatoriska A-kurs i matematik och grundskolans matematikundervisning?Studien har genomförts med en fenomenografisk utgångspunkt där kvalitativt halvstrukturerade intervjuer har använts. I studien har åtta elever intervjuats.Resultatet av studien presenters i fem kategorier.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka för- och nackdelar pedagoger ser med integrering av särskoleelever i grundskolan. Med detta vill vi få fram vilken kompetens som behövs i arbetet med dessa elever. Vi vill även med studien få fram om visionen en skola för alla är möjlig, utifrån pedagogernas inställning. Våra frågeställningar är:?Vad säger pedagoger om fördelar respektive nackdelar av integrering av särskoleelever??Vilken kompetens anser pedagoger att lärare behöver för att arbeta med integrerade särskoleelever i grundskolan??Vilken inställning har pedagoger till visionen en skola för alla?Vi har valt att i vår kvalitativa studie dela ut intervjuenkäter med öppna frågor.

Denna studie har genomförts för att ta reda på vad som har påverkat studenter i deras val av teknisk universitetsutbildning. Undersökningen är baserad på åtta intervjuer med studenter som läser vid olika tekniska utbildningar på Uppsala universitet. I intervjuerna har studenternas uppfattningar och upplevelser av undervisningen i grundskolans årskurser fyra, fem och sex undersökts och studenterna har även fått beskriva sitt tekniska intresse och reflektera över ursprunget till detta. Resultaten ställs mot den forskning som finns om vikten av NO och teknik i de tidiga åren på grundskolan, lärarens roll och föräldrarnas utbildning och yrke. De åtta studenterna som har intervjuats i detta arbete har alla minst en förälder med en universitetsutbildning på tre år.