Syftet med denna studie är att belysa pedagogers uppfattningar om arbetet mot en inkluderande skola. Undersökningen kommer att behandla hur lärare och pedagoger uppfattar möjligheter och svårigheter med en inkluderande skola. Studien redogör för aktuell forskning kring begreppet inkludering. Även ett historiskt perspektiv på den inkluderande skolan presenteras. Genom semistrukturerade intervjuer vill vi se pedagogers uppfattningar om arbetet mot en inkluderande skola.

Syftet med examensarbetet är att utifrån ett elevperspektiv belysa hur ett individanpassat specialpedagogiskt stöd i matematik på grundskolan kan utformas för speciallärarens yrkesprofession genom att studera elevers uppfattning om lärande, specialpedagogiskt stöd samt elevers förväntningar på speciallärarens kompetens och arbetssätt i ämnet matematik på grundskolan. Den sociokulturella utvecklingsteorin har fungerat som teoretisk förankring. Studien utgörs av en kvantitativ enkätundersökning utförd bland samtliga elever i årskurs nio i en kommun för att belysa problemområdet samt en kvalitativ intervjustudie. I de kvalitativa intervjuerna deltog endast elever med erfarenhet av specialpedagogiskt stöd i matematik under sin grundskoletid. Resultaten av min undersökning pekar på att elever generellt har uppfattningen att lärande sker i interaktion med andra, i enlighet med den sociokulturella utvecklingsteorin, och anser att specialpedagogiskt stöd kan ske på individ-, grupp- och organisationsnivå, med tonvikt på gruppnivån i form av särskilda undervisningsgrupper. Elevuppfattningarna av hur specialpedagogiskt stöd skall organiseras överensstämmer med bilden hur specialpedagogiskt stöd i huvudsak organiseras i svensk grundskola enligt tidigare forskning trots styrdokuments intentioner om inkluderat stöd för elever i behov av särskilt stöd. En majoritet av eleverna, 86 %, anser att det finns ett behov av speciallärare i grundskolan, 23 % uppger att de själva berörts av specialpedagogiskt stöd i matematik i grundskolan.

Syftet med detta arbete har varit att ta reda på hur lärare och skolledare på en grundskola uppfattar begreppet elever i behov av särskilt stöd och om detta stöd är kopplat till en diagnos. Vi valde att genomföra en kvalitativ studie där vi intervjuade åtta pedagoger och två rektorer på en skola. Intervjufrågorna var baserade på våra forskningsfrågor och vi ville ta del av informanternas personliga åsikter. Vår studie resulterar i att de elever som inte når skolans mål får särskilt stöd. Vidare visar studien att pojkar får mer stöd än flickor.

Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka hur sex elever på högstadiet förhåller sig till slöjan.Hur skiljer sig deras åsikter åt beroende på vilken religiös, kulturell eller etnisk bakgrund detillhör? Resultatet har vi fått fram genom att utföra två kvalitativa gruppintervjuer av lågstandardiserad karaktär. Vi kommer i uppsatsen fram till att de sex elever som vi intervjuathar en sekulariserad syn på slöjan. Vi kommer även fram till att åsikterna och kunskapernahos de sex eleverna inte skiljer sig avsevärt åt beroende på vilken religiös, kulturell elleretnisk bakgrund de tillhör..

Syftet med studien var, att utifrån tanken att människan är en social varelse som utvecklas i samspel med andra, undersöka hur förskollärare och grundskollärare talar om sin yrkesidentitet. Detta är relevant på grund av att deras respektive verksamheter är viktiga, samverkande delar i det svenska utbildningssystemet. För att uppnå detta syfte har jag utgått ifrån två frågeställningar: ? Hur resonerar förskollärare respektive grundskollärare kring sin yrkesidentitet? ? Finns det något som skiljer dessa båda grupper åt identitetsmässigt och i så fall vad? För att få svar på dessa frågor har åtta lärare kontaktats och intervjuats med hjälp av metoden kvalitativ intervju. Uppsatsen är indelad i tre huvuddelar.

Min studie har gått ut på att jämföra styrdokumentens bedömningsunderlag förämnet slöjd med skriftliga omdömen från en grundskola i Norrbotten. Det underlagsom jag har studerat är samtliga skriftliga omdömen från år 8 och år 9 från denaktuella skolan under en termin. I studien tas ingen hänsyn till hur elevens förmågorvärderas av läraren, endast om de omnämns i de skriftliga omdömena. Studien harutförts genom att kategorisera de förmågor som kursplanen ställer upp förbedömning. Kategoriernas innehåll är sedan jämfört med de skriftliga omdömena.

I ett samhälle där alla bör förstå och kunna använda sig av IT är skolan den plats där unga kanske för första gången får en chans att lära sig detta. Med den stundande nya grundskoleplanen ska även lågstadieelever börja använda sig av datorer. Det ökar behovet av en fungerande och bra IT miljö som kan användas och utnyttjas av alla. Men detta är också mycket resurskrävande. Ett sätt att undgå problem som kan uppstå, är att utnyttja sig av internet och olika sorters molntjänster för att placera delar av IT miljön externt.Detta skapar också en ny sorts flexibilitet som inte gör oss lika platsberoende.

Syftet med mitt arbete är att undersöka hur några grundskoleelever ser på elevinflytande och sin egen möjlighet att påverka i skolan, samt hur denna möjlighet gestaltar sig. Genom kvalitativa intervjuer med åtta elever från två olika skolklasser i skolår sex på en grundskola i Sverige, har jag undersökt vilken uppfattning eleverna har om elevinflytande. Resultatet visar att eleverna räknar med ett väldigt begränsat inflytande i skolan. Min slutsats är att de inte har det inflytande som de verkligen har rätt till enligt Skollagen och Lpo94..

Uppsatsen är en kvalitativ intervjustudie som behandlar gymnasieungdomars kunskaper och attityder om sex och samlevnad utifrån den undervisning de fått i grundskolan och på gymnasiet. Syftet är att undersöka om skolan har något samband med de attityder ungdomarna förmedlar. Undersökningen grundas på teorier om hur normer, värden och attityder skapas med fokus på heteronormen. Mot bakgrund av min studie kan man visa att eleverna till viss del kan ha blivit påverkade negativt av skolans undervisning. Mitt resultat visar att skolan förmedlar en mängd normer i sin undervisning som eleverna sedan ger uttryck för. Undervisningen har ett heteronormativt perspektiv som eleverna uppfattar och anpassar sina roller efter.

Den här studiens syfte är att undersöka om, hur och varför man kan läsa litteratur inom moderna språk, franska, på grundskola senare år. För att genomföra undersökningen har aktionsforskningsmetoden används, vilket innebär att forskaren deltog i den process som undersöktes som lärare. Studien har alltså två dimensioner: - Att planera, genomföra och utvärdera en verksamhet för en nionde klass som harmoniserar de nationella målen i moderna språk och studien av en litterär bok på franska (Le Petit Prince av Antoine de Saint-Exupéry). Att fundera på lärarens förhållningssätt. - Att undersöka elevernas lärande, uppfattning, förutsättningar, reaktioner och upplevelser genom enkäter och observationer.

Syftet med vår undersökning var att undersöka om barn blev lugnare av kompismassage. Undersökningen genomfördes på en grundskola i Kiruna kommun under sju veckor. Undersökningsgruppen bestod av tolv barn, sju pojkar och fem flickor i åldrarna sju till åtta år. För att kunna studera detta intervjuade vi barn, i början och i slutet av vår praktikperiod. Vi ville veta om deras tankar angående lugn och massage, deras erfarenheter och om deras inställning till massage.

I denna text utvecklas kunskaper om uppstarten och implementeringen av En till En undervisning. Frågor som ställts är hur En till En undervisning påverkar arbetet i olika skolämnen och vad det är för kunskaper lärare behöver ha för En till En undervisning, samt vad skolledaren har för roll vid implementeringen av densamma. Det saknas omfattande forskning kring implementeringen av En till En undervisning trots att metoden sprider sig skyndsamt nationellt och internationellt. Utmaningen för lärarna och skolledarna blir att planera och organisera sin verksamhet utifrån skolans förutsättningar och vision. Fokus i undersökningen ligger på att få kunskap om hur detta kan göras på bästa sätt.

Detta examensarbete berör pedagogers uppfattningar om inkluderande arbetssätt i svensk grundskola. Målet med undersökningen är att öka kunskapen om faktorer som bidrar till en inkluderande skola och en skola för alla. Syftet med arbetet är att undersöka vilka arbetssätt specialpedagoger använder för att omsätta teorierna bakom inkludering till praktik samt hur specialpedagogiska insatser organiseras inom grundskolan för att förbättra möjligheterna för elever i behov av särskilt stöd. I litteraturgenomgången belyses tidigare forskning med fokus på en skola för alla, normalitet, avvikelse, differentiering, integrering, integration, segregering, inkludering, inklusion och exkludering. En historisk tillbakablick över svensk skola ges med inriktning på elever i behov av särskilt stöd och specialundervisning.

Vårt syfte med detta arbete har varit att undersöka hur samverkan mellan geografiämnet och övriga ämnen i skolan ser ut. Vi har undersökt om lärarens teoretiska definition av och undervisning i geografiämnet har betydelse för i vilken utsträckning detta ämne integreras med övriga skolämnen. I undersökningen har vi använt oss av kvalitativa intervjuer samt, för undersökningen, relevant litteratur. Resultaten visade att en övervägande majoritet av lärarna kan hänföras till en ämnesbunden undervisning, vilken utgår från en traditionsstyrd och begränsad del av geografiämnet, nämligen kulturgeografin. En slutsats av resultaten i undersökningen är att undervisningen i geografi inte svara mot skolans främsta uppgift, att skapa förutsättningar så att eleverna utvecklar kunskaper och färdigheter, för att kunna navigera och agera i sin omvärld..

Syftet med följande arbete är att belysa vilka copingstrategier pedagoger i förskolan och grundskolan har för att hantera sin egen stress och om specialpedagogisk handledning kan underlätta. Studien bygger på sex enskilda djupintervjuer och femtio enkäter som besvarats av slumpmässigt utvalda pedagoger på förskola, fritidshem och grundskola. Med hjälp av djupintervjuerna och enkäterna vill vi visa hur pedagoger uppfattar sin arbetssituation.Vårt syfte baseras på två frågeställningar: Vilka copingstrategier har pedagoger i förskolan, grundskolan och fritidshem för att hantera stress? Upplever pedagoger att specialpedagogisk handledning skulle underlätta deras reflektion och stresshantering?Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om pedagoger och stress.Sammanfattningsvis pekar resultatet av vår undersökning att pedagogerna upplever sitt arbete som meningsfullt, glädjefullt och betydelsefullt, men att deras arbetsbelastning är för hög. Pedagogerna använder sig av olika copingstrategier för att hantera sin stress.