I Sverige anses det viktigt att skolan bidrar till att fostra demokratiska medborgare genom att låta demokratiska värden genomsyra skolans verksamhet. Demokrati och värden är dock två komplexa begrepp och det är svårt att tala om globala demokratiska värden. Av denna anledning är det av intresse att undersöka vilka värden som framställs som önskvärda i skolor i andra delar av världen, och hur dessa värden kan förstås utifrån den svenska värdegrunden. Den här studien syftar till att öka kunskapen om värdepedagogisk praktik i en grundskola i Uganda. Studiens syfte och frågeställningar besvarades genom en fallstudie i en lågstadieklass i östra Uganda, där dokumentstudier av läroplan, intervjuer med skolpersonal och observationer i klassrummet användes som datainsamlingsmetoder.

Våldtäkt är ett stort samhällsproblem, med över 3000 anmälda våldtäkter i Sverige 2007. Definitionen av våldtäkt är en tolkningsfråga som påverkas av moraliska synsätt. Denna synbygger på historiska, religiösa och kulturella faktorer och kring dem kretsar ett antal vedertagna myter. Sverige är känt för att ha kommit långt på väg mot ett jämställt samhälle, vilket skulle kunna innebära att svenskar har lägre acceptans för dessa myter. Få studier om våldtäktsmyter har gjorts i Sverige.

Syftet med studien är att, genom en deskriptiv metod, beskriva hur barn reagerar vid föräldrars plötsliga och oväntade dödsfall, vilka behov av stöd dessa barn har samt vad obearbetad sorg kan leda till bland barn. Ett plötsligt och oväntat dödsfall hos en förälder ses som en av de mest stressfulla och traumatiska upplevelse som barn och deras familjer kan tänkas gå igenom. Resultatet visar att samtliga barn i studien uppvisar starka känsloreaktioner på olika sätt efter föräldrarnas plötsliga och oväntade dödsfall, i form av overklighetskänslor och misstro, rädsla, ansvarstagande, skuldkänslor, ilska och irritabilitet samt saknad och ledsenhet, oavsett hur dödsfallet inträffat. Gemensamt för barn som förlorat en förälder är att sorgen efter den döde är en gemensam angelägenhet med viktiga personer i omgivningen. Om den efterlevande föräldern, och andra för barnet betydelsefulla personer, inte klarar av att låta barnet uttrycka sin sorg är det av vikt för barnet att få träffa utomstående professionella och barn som varit med om liknande upplevelser, för att ges möjlighet att hantera och bearbeta det inträffade.

Syftet med denna undersökning var att undersöka den digitala kompetensen hos en grupp elever i årskurs nio på en skola i Stockholmsområdet. Utöver detta undersöktes några utvalda variabler för att avgöra deras eventuella inverkan på den digitala kompetens eleven tillägnat sig. Begreppet digital kompetens utnyttjas bland andra av EU-parlamentet och organisationen OECD vilka publicerat varsin skrift rörande nyckelkompetenser för livslångt lärande. Dessa två ger, tillsammans med en norsk undersökningsgrupps publikation, en gemensam definition av begreppet digital kompetens. Denna undersökning fokuserade dock enbart på ordbehandling, ett område inom den digitala kompetensen.Den empiriska undersökningen genomfördes med hjälp av en provliknande enkät där eleverna fick besvara frågor rörande ordbehandling.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka uppfattningar lärare respektive föräldrar har om läsläxan i årskurs 1-2 på en utvald skola. Detta undersöktes genom att fyra lärare intervjuades och 69 enkäter besvarades av föräldrar. Resultatet visade att lärarnas pedagogiska syften inte var helt samstämmiga med föräldrarnas uppfattningar av dem. Resultatet visade också att lärarna hade en tanke med läsläxans utformning, men eftersom att den skedde i hemmet hade lärarna inte möjlighet att styra över läsläxan som helhet. Detta berodde på att flera faktorer avgjorde hur läsläxstunderna såg ut, såsom valet av plats, med vem den lästes och miljön runt omkring.

Syftet med det här utvecklingsarbetet är att ge ett förslag på hur man som lärare kan engagera och motivera fler elever till att sträva efter att nå målen i ämnena svenska och historia på högstadiet. Utifrån tidigare forskning, olika teoretiker, läroplanen för grundskola 2011 och de nya kursplanerna för svenska och historia utformas ett utvecklingsarbete som utgår från ett tematiskt arbetssätt där skönlitteratur har en central roll i temat och där läromedel ersätts med olika varierade moment som film, museum besök, gästföreläsare etc. Temat kallas revolutionernas tidevarv och behandlar 1700-1800 talet med fokus på Franska revolutionen, ideologier och de samhällströmningar som följer av detta. Eleverna jobbar både i grupp och med tre stycken individuella uppgifter. Temaarbetet sträcker sig över sex veckor och totalt 30 timmar.

Syftet med den här erfarenhetsbaserade och vetenskapliga essän är att genom reflektion kring erfarenheterna, relevant litteratur och forskning undersöka olika arbetssätt för lärare och fritidspedagoger att kunna hjälpa och stötta barn i svåra livssituationer. Essän tar sin början i tre berättelser om barn i svåra livssituationer, efter det följer ett tydliggörande av dilemmat i berättelserna. I undersökningen kopplas problematiken i berättelserna ihop med olika arbetssätt för hur lärare och fritidspedagoger kan hjälpa barn i svåra livssituationer. För- och nackdelar med de olika arbetssätten behandlas och diskuteras. Genom reflektion kring problemområdet uppstår kunskap och medvetenhet om hur det är lämpligt att lärare och fritidspedagoger stöttar och hjälper barn i svåra livssituationer.

Bakgrund: Depression är en komplicerad sjukdom som kan medföra allvarliga problem. Symtom på depression kan variera, några av de vanligaste förekommande symtomen för en ungdom är irritation, håglöshet, trötthet, koncentrationssvårigheter och skuldkänslor. Detta kan medföra att skolarbetet påverkas negativt och hela livssituationen. Skolsköterskan har en viktig roll i arbetet för att främja den psykiska hälsan. Syfte: Syftet var att belysa skolsköterskors erfarenheter av att stödja ungdomar i åldern 13-19 år med depression.

SammanfattningSyftet med uppsatsen är att ta reda på med utgångspunkt från Aaron Antonovskys KASAM-begrepp och Skolverkets styrdokument vad grundskoleelever lägger i begreppet friluftsliv samt vad de anser om friluftslivsundervisningen i skolan.Frågeställningar:Vad lägger elever i årskurs nio i begreppet friluftsliv?Vad tycker elever i årskurs nio om friluftsliv i skolundervisningen?Studien är en samhällsvetenskaplig undersökning, konstruerad utifrån en kvalitativ metod för att undersöka hur friluftsundervisningen upplevs i skolan. Studien har utgått ifrån de fyra forskningsetiska principerna inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning, det vill säga informationskravet, konfidentialitetskravet, nyttjandekravet och samtyckeskravet.Undersökningen har genomförts på en grundskola med tydlig profilering i ämnet Idrott och Hälsa. Skolan ligger i sydvästra delen av Sverige, där tio stycken elever, fem flickor och fem pojkar, i årskurs nio har besvarat en skriftlig enkät.Resultatet i min studie tyder på att de allra flesta eleverna är nöjda med undervisningen i ämnet Idrott och Hälsa i skolan, särskilt friluftsundervisningen, då de får praktisera detta moment mycket, ifrån förskoleverksamhet upp till årskurs nio.Jag diskuterar resultatet utgående från Skolverkets styrdokument, läroplanen för grundskolan Lgr 11, och Antonovskys KASAM-begrepp..

Denna uppsats syftar till att undersöka bakgrunden till och upplevelsen av integrering av särskoleelever i grundskoleklasser. I uppsatsen undersöks även vad som kan främja respektive försvåra integrering.Undersökningen har gjorts genom halvstrukturerade kvalitativa intervjuer av föräldrar, elever och lärare i grundskola och gymnasieskola.I uppsatsen framkommer en hög ambitionsnivå, både vad gäller integrering av särskoleelever i skolans styrdokument och i samhällets syn på inkludering. Intervjuerna visar att integrering av särskoleelever i grundskolan inte är självklar och ofta kan vara problematisk.Individintegrering upplevs ofta som mest positiv under de tidigare skolåren. När eleverna växer blir samspelet med klasskamraterna svårare. Intervjuade föräldrar, elever och lärare beskriver både gemenskap och utanförskap i skolan, och även hur skolans organisation, inställning och okunskap ibland försvårar integreringen.Viktiga faktorer för utfallet av en integrering är olika egenskaper hos läraren.

This is a study on how a group of ten pupils choose their upper secondary schools (gymnasium). All pupils are ninth graders in a middle school in Husby which is a suburb of Stockholm. Like the big majority of Husby citizens, they all have immigrant backgrounds and their time in Sweden varies; some are born here while others are born abroad and migrated later with their parents. My aim was to understand their upper secondary school choices through own and their parents? "cultural capital".

Sammanfattning/ Abstract Vi har i vårt examensarbete granskat ett utvecklingsarbete med genus med på en grundskola med förhoppningen att detta kan ha en positiv inverkan på en utbildningsinstitution. I vår lägesanalys har vi granskat utvecklingsarbetet utifrån intervjuer och observationer för att undersöka vilka pedagogiska verktyg som används för införandet och mottagandet av genus på Stenkulaskolan. Vi har också beskrivit hur en genuspedagog har bistått skolledningen med sina kunskaper för att vidareutbilda lärare som i sin tur förmedlar genus till eleverna och hur detta utbyte går till. Vi har också granskat om det uppstår kunskapsbärande konflikter baserade på tvärkulturella möten. För att få ett bredare perspektiv har vi valt att använda oss av begreppet ?mångkulturell? för att påvisa att etniska grupper också konstrueras i skolan och hur detta kan förknippas med genus. Under arbetets utveckling har vi kommit fram till att det finns en bristfällig kunskap hos eleverna om genus och att läromedlen också saknar denna aspekt till stor del.

During the last two decades, technology has developed rapidly. It has become a natural part of everyday life, which we today take for granted. It isn?t until the last few years that technology has quickly become a big part in the school environments. Computers, tablets and other technology is today a big part of the education and teaching.

Syftet med denna studie är att undersöka nödvändigheten, och nyttan av, dyslexi- och dyskalkylidiagnos hos elever i åldersgruppen 11-16 år, samt att belysa vilken roll specialpedagogen har i sammanhanget. Genom att beskriva hur föräldrar och lärare som initierat utredningen upplever förändringen som dyslexi- och dyskalkylidiagnosen medfört, har vi för avsikt att undersöka behovet av en diagnos. Vi vill dessutom jämföra upplevelsen av vilka möjligheter till hjälp dyslexi- respektive dyskalkylidiagnos medför.Arbetet ger en översikt kring tidigare forskning om dyslexi och dyskalkyli, men också kring upplevelsen hos elever, föräldrar och pedagoger med erfarenhet av diagnoserna.Med hjälp av semistrukturerade intervjuer har vi samlat in data av kvalitativ art som sedan bearbetats med en fenomenologisk ansats. Vi har genomfört sju intervjuer med föräldrar och pedagoger som tagit initiativ till dyslexi eller dyskalkyliutredning, pedagoger med erfarenhet av dyslexi, tre föräldrar med erfarenhet av dyslexi och två föräldrar med erfarenhet av dyskalkyli. Våra teoretiska utgångspunkter, kring lärande, identitetsutveckling samt maktpåverkan samt tidigare forskning har legat till grund för analysen av resultatet.Sammanfattningsvis pekar resultatet från studien på att specialpedagogen har en viktig roll i bemötandet och anpassning av läromedel för alla elever i behov av stöd.

AbstraktDetta examensarbete handlar om språkval engelska/svenska, alternativet för de elever som av olika anledningar väljer att inte läsa ett modernt språk. En undersökning har gjorts i form av intervjuer med lärare och en skolledare samt en enkätstudie med elever, för att få fram en bild av hur de ser på språkvalet och dess funktion. Syftet med arbetet är att söka svar på just detta, samt ta reda på vilka elever det är som går i dessa grupper och hur tiden utnyttjas där. De svar jag fått fram tyder på att både elever och lärare ser brister i organisationen; det är en relativt stökig miljö och många elever som finns i grupperna har egentligen inget behov av extra engelska eller svenska. Alla är dock i princip överens om vilket syfte undervisningen har: att stötta de elever som behöver hjälp med dessa två ämnen.