Syftet med uppsatsen var att undersöka vad bilden och det bildskapande arbetet har för betydelse för kunskap i ett samarbete mellan museum, universitet och skola. Jag har genomfört observationer av elevers besök på en bildutställning i kemi på BildMuseet Umeå universitet. Besöket innehöll bildvisning och efterföljande workshop med en bildpedagog och en kemist. Resultatet av observationerna visade att bilden, det visuella, användes i kunskapssyfte främst gällande kemi. Det ansågs av informanterna vara ett sätt att nå eleverna på ett annat sätt än text och tal för att vi lär oss på olika sätt och att det krävs olika sätt att lära ut på.

Syftet med denna studie var att få en uppfattning om hur specialpedagogisk verksamhet hanteras i grundskolan. Vi valde att se på hur verksamheten fördelas mellan flickor/pojkar och på olika uppgivna orsaker (t.ex. ämnessvårigheter, dyslexi, koncentrationssvårigheter), samt hur verksamheten utformas och hur urvalet av elever till verksamheten går till. Vår ambition var också att få en inblick i lärares resonemang om specialpedagogisk verksamhet. Undersökningsgruppen svarade på frågor via enkäter och därefter blev några av lärarna intervjuade.

I detta arbete används biogasprocessen som ett exempel på hur ett samhällsrelaterat vetenskapligt område kan lyftas in i skolans naturvetenskapliga undervisning. Vi har arbetat fram en laboration om biogas och givit förslag på hur en sådan kan användas direkt i skolan naturvetenskapliga laborativa delar. Vi föreslår ett sätt att prova om elevers nyfikenhet och upptäckarglädje för naturvetenskap och teknik ökar om undervisningens innehåll och upplägg är aktuellt och samhällsrelaterat. I arbetet har vi kommit i kontakt med tre områden: Ett naturvetenskapligt forskarsamhälle, tillämpningar i samhället av ett naturvetenskapligt innehåll samt skolans naturvetenskapliga undervisning. Relationerna mellan dessa delar är med och formar skolans innehåll och läraryrkets komplexa uppdrag.

Uppsatsen problematiserar elever i grundskolans år 9 och gymnasieelevers individuella handlande, när det gäller att skolka, i relation till den pedagogiska verksamheten. Vilka anledningar att skolka uppger eleverna? Vad anser de om skolans åtgärder mot skolk? Syftet med arbetet är att belysa och öka förståelsen för elevers olika anledningar att skolka och deras åsikter om skolpolitikens dominerande åtgärder mot skolk. Tjugo elever har intervjuats och deras åsikter har kategoriserats och teoretiskt benämnts enligt en metod inspirerad av grundad teori. Resultatet visar att en majoritet av eleverna skolkar på grund av att de flyr obehagliga situationer som uppstår i skolan och att skolan behöver öka sin relationskompetens och organisationskompetens för att eleverna ska skolka i mindre utsträckning, nå bättre resultat och må bättre.

Uppsatsens syfte var att beskriva kommunala skolornas krisberedskap samt hur denna implementeras i den pedagogiska verksamheten. För att besvara uppsatsens syfte har vi använt följande frågeställning: Hur är innehållet rörande skolornas krisberedskap/krisplan utformade? Får personalen någon utbildning/fortbildning i krishantering? Hur väl är personalen införstådd i den lokala krishanteringsplanen? Metoderna vi har valt att använda är intervju- och enkätundersökning. Undersökningsgruppen bestod av två skolor i Luleå kommun, en grundskola och en gymnasieskola. I vår undersökning har det framkommit att gymnasieskolan har en väl utarbetad krisplan och en särskild krisgrupp som utbildas kontinuerligt och dess uppgift är att leda och utforma skolans krisarbete.

Syfte med studien är att utifrån skolkuratorers erfarenheter undersöka vad de anser som de vanligaste orsakerna till att elever blir hemmasittare, samt hur man arbetar på deras arbetsplatser med att förebygga och åtgärda problemet med hemmasittande elever. Genom att intervjua sex skolkuratorer på högstadieskolor i Uppsalaområdet har deras syn på hemmasittarna synliggjorts. Samtalen har sedan sammanställts, analyserats och jämförts med varandra.Studien visade att orsakerna till varför elever blir hemmasittare kan skilja sig mycket åt. En skolkurator påstår att det finns lika många anledningar till varför elever blir hemmasittare som det finns hemmasittande elever. Det är dessutom sällan bara en orsak som gör att en elev slutar att komma till skolan, utan oftast en kombination av flera faktorer.

Abstrakt Olsson, Maria (2011) Elevers uppfattningar av åtgärdsprogram. (Students´ reflections about their Individual Educational Plan). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärande och samhälle, Malmö högskola. Syftet med mitt arbete är att undersöka hur elever uppfattar sina åtgärdsprogram samt att analysera hur deras medvetenhet kring åtgärdsprogram ser ut. Vet eleverna vad ett åtgärdsprogram innebär, och får eleverna det stöd de anser att de behöver för att klara sitt skolarbete? Min undersökning har baserats på enkäter med både slutna och öppna svarsalternativ.

Syftet med studien är att undersöka vad gymnasielärare i ämnet matematik anser vara de största svårigheterna med undervisningen i sitt ämne. Jag har också undersökt vad matematiklärarna anser att de gör och kan göra utifrån nuvarande förutsättningar för att komma till rätta med eller minska de angivna svårigheterna och vilka andra förändringar de anser skulle behövas. Undersökningen baseras på telefonintervjuer med 7 matematiklärare som arbetar inom gymnasieskolan under vårterminen 2011. Resultatet har kategoriserats utifrån tre nivåer, individnivå, gruppnivå och organisationsnivå. Det kategoriserade materialet har sedan jämförts med kommande förändringar på skolområdet i och med att nya styrdokument införs från förskola till gymnasieskolan.

Mobbningsfenomenet är av stort intresse både för samhället och inom forskning. Studiens syfte var att granska innehållet i femtio befintliga handlingsplaner mot kränkande behandling i grundskolan samt ta reda på deras uppkomst och vilka individer som varit delaktiga i handlingsplanernas utformande.För att uppnå studiens syfte utformades ett analysverktyg baserat på tidigare forskning kring ämnet mobbning och kränkande behandling. Analysverktyget har utgjort den teoretiska ansatsen för analysen av de femtio handlingsplanerna. Handlingsplanerna laddades ner från Internet och dess huvudmän kontaktades varvid en telefonintervju genomfördes för att få kunskap kring hur handlingsplanerna mot kränkande behandling hade kommit till samt vilka som deltog i dess utformande. Resultatet av granskningen visar att skolorna uppfyller kraven av att ha en handlingsplan mot kränkande behandling, dock visar även resultatet att skolorna lätt kan kringgå de lagar ochförordningar som finns kring arbetet mot kränkande behandling samt eleverna deltar i ytterst liten del i framställandet av handlingsplanerna mot kränkande behandling.

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur NTA:s möjligheter tillämpas för attlyfta teknikämnet i undervisningen. ?Naturvetenskap och Teknik för Alla? är somnamnet anger ett koncept och ett pedagogiskt verktyg som arbetar för att elevernaska utveckla kunskaper kring de naturorienterande ämnena. För att skapa en såholistisk och klar bild som möjligt av detta har en kvalitativ metodkombinationmed textanalys, intervju och observation tillämpats, genom en hermeneutisk spiralav pragmatiska tolkningar och reflektioner. Detta ställs mot bakgrund av tidigareforskning kring NTA och en begreppsanalys av tekniken och dess didaktik.Analysen har byggt på en genomgång av ett antal teman som ingår i NTA, dettakompletterades med intervjuer och observationer av dess praktiska tillämpning.Utifrån detta har slutsatsen dragits att teknikämnets utrymme beror mycket påpedagogens inriktning, men oavsett om det betonas har det en förmåga att hittafram i och med NTA:s konstruktiva mediering.

Syften för denna studie har varit: ?att beskriva en variation av uppfattningar hos gymnasieelever på teoretiska gymnasieprogram vad gäller hur de uppfattar och resonerar omkring sitt eget skolfusk i förhållande till fenomen som eleverna själva uppfattar som betydelsefulla för det egna skolfusket? och ?att belysa elevers uppfattningar om sitt eget skolfusk genom fyra allmänt kända teoretiska perspektiv som kan antas tangera den förförståelse av elevers skolfusk som antas vanligt förekommande hos lärare på motsvarande gymnasieprogram.?Begreppet skolfusk har definierats och data har därefter samlats in genom kvalitativt utformade enkäter som besvarats av 36 gymnasielever från det studieförberedande samhällsvetenskapsprogrammet. Forskningsansatsen har varit fenomengrafisk och analysmetoden kontextuell analys.Huvudresultatet utgörs av fem kategorier som på kvalitativt skilda sätt beskriver elevernas uppfattningar kring skolfusk. Kategorierna har rubricerats efter det totala materialets mest meningsbärande aspekt, nämligen elevernas uppsåt/avsikt/intention med sitt skolfusk som utgörs av variationerna ?att klara av en tillfälligt besvärlig situation?, ?att utmana/provocera/protestera emot (skol)systemet?, ?att överleva i en skolsituation som upplevs för svår?, ?att höja betyg? och ?att slippa anstränga sig?.Empirin har också tolkats genom fyra teoretiska perspektiv som i studien ansetts representativa för lärares förförståelse kring elevers skolfusk.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur undervisning drivs när man har elever med diagnosen autism i klassen och pedagogers syn på hur de arbetar för att inkludera dessa elever. Syftet är också att undersöka om klassrumsmiljön på skolan spelar en särskild stor roll för elever med autism. De frågeställningar som vi har använt oss av är: Hur arbetar pedagogerna med elever som har diagnosen autism? Vad anser de vara av betydelse för att dessa elever ska kunna inkluderas i klassrumsarbetet? Undersökningen i detta arbete bygger på två kvalitativa metoder. Vi har använt oss av metoderna observation och intervju.

This essay is about gender equality in a Swedish upper secondary school. The aim is twofold: to obtain knowledge about feminism, gender equality, boys´ and girls´ situations in schools and gender equality work there; and to find out if government management documents for schools work effectively when it comes to promoting gender equality in schools. There are four research questions: How do teachers interpret what´s said in management documents for schools? What strategies do teachers use to promote gender equality? What opportunities and obstacles do teachers see for promoting gender equality at the specific school? And, finally, do the management documents for the school work effectively when it comes to promoting gender equality?The study has a socialist feminist perspective, which sees gender differences as a result of a mix of biological, historical and social factors. Important theoretical standpoints include gender socialization as an explanation for how girls and boys become women and men.The results of the study points out that teachers interpret management documents differently, and that they find the documents hard to understand.

Men denna rapport tar jag upp elevers och lärares uppfattning om grammatikundervisningens innehåll och betydelse. 53 elever har deltagit i en enkätundersökning och sju lärare har intervjuats om deras uppfattning. Undersökningen har genomförts på tre skolor i en glesbygdskommun. Det är elever i år fem och sex som har deltagit och de lärare som undervisar i dessa klasser. På två av skolorna arbetar man med femsexor tillsammans, i så kallade åldersblandade klasser.

Vi har valt att undersöka hur utvalda lärare går till väga inom sin undervisning för att utveckla elevernas språkliga medvetenhet. Syftet med vårt arbete är framför allt att vi vill visa utvecklande och bra undervisningsmöjligheter. För att på bästa sätt se detta har vi valt en kvalitativ studie hos tre lärare med både intervjuer och observationer i deras dagliga arbete. Studien har bedrivits på en grundskola i sydvästra Skåne inom ämnet samhällskunskap. Vi har kommit fram till att lärarna främst hade föredragit mindre klasser och grupper för att på så sätt kunna nå samtliga lite mer.