Syfte: Undersöka om det finns en förändring över tid när det kommer till fokus på skolans tudelade uppdrag: medborgar- och kunskapsuppdraget.Metod: En kvalitativ och en kvantitativ innehållsanalys av de tre senaste läroplanerna (Lgr 80, Lpo 94 och Lgr 11). Till hjälp används två idealtyper, vilka är skolans båda uppdrag. Den kvalitativa delen undersöker hur dessa formuleras, medan den kvantitativa räknar relaterade nyckelord.Resultat: Studien lyckas inte visa upp att det finns några särskilda skillnader av fokus i läroplanerna när det kommet till skolans tudelade uppdrag över tid. Gemensam för alla läroplanerna, och för båda uppdragen, är att de har ökat i såväl kvalitativ beskrivning och kvantitet..

Arbetet handlar om hur bilden av Gustav Vasa förändrats i läroböckerna i historia för folkskola, realskola och grundskola. Fokus ligger på hur och varför bilden av honom har förändrats. För att få en förståelse för detta har vi även studerat vilken bild styrdokumenten velat förmedla av honom. Vi har gjort en textanalys, utifrån Stefan Selanders analysmodell, av sju läroböcker i historia och vi har analyserat styrdokumenten utifrån Magnus Hermansson Adlers modell. Vi har kommit fram till att bilden av Gustav Vasa har förändrats och att den har gjort så i takt med den politiska debatten. Vi kan även se att man valt att ta upp samma händelser ur Gustav Vasas liv men att man sedan tolkat dessa utifrån olika motiv..

På Åland lever i dag människor från ett tjugotal olika länder. De bär med sig sin kultur, och även om de inte aktivt utövar den, också sin religion. Jag blev nyfiken på huruvida den åländska skolans tillämpning av de normativa texter som grundskolelagen och läroplanen utgör, appellerar till dagens verklighet, som den uttrycks i den offentliga debatten i medier och hos allmänheten.I augusti 2003 fick Finland en ny religionsfrihetslag, den tidigare daterade sig till 1922. Målet med den nya lagen är att alla religiösa samfund i Finland skall vara jämlika och autonoma. Till samfundsstatusen är kopplad en statlig garanti om undervisning i den egna religionen.

Oregelbunden frukostkonsumtion är vanligare bland ungdomar än bland barn under 10 år och vuxna över 65 år. De som ligger i störst riskzon att få frukosten oregelbunden är de ungdomar som sover dåligt, inte utför någon fysisk aktivitet samt är överviktig. Syfte. Syftet med denna studie var att undersöka om ungdomars frukostvanor hade ett samband med fysisk aktivitet, sömn och övervikt. Metod.

Avsikten med examensarbetet är att på en skola undersöka matematiklärarnas syfte med matematikläxan och hur eleverna uppfattar syftet. Undersökningen genomfördes genom tre intervjuer med lärare som undervisar i matematik i grundskolans senare år. I undersökningen genomfördes även en enkätstudie med de elever som undervisas av de tre lärarna i intervjuerna. Resultatet visar på en samstämmighet mellan lärarens syfte med matematikläxan och elevernas angivna uppfattningar av syftet, i kategorierna ökad kunskap och befästa kunskap. Utöver den samstämmigheten påträffas även ytterligare elevförhållningssätt som bedömning, tidsaspekt och förtryck.

Undersökningen handlar om hur designprocessen kan implementeras i en lärande miljö såsom skolan. Detta har undersökts genom en litteraturstudie och då utifrån ett kvalitativt perspektiv i form av muntliga intervjuer med pedagoger som har någon form av industridesign- eller bildlärarutbildning som bakgrund.Resultaten har visat att de flesta av pedagogerna ser designprocessen som en mångskiftande arbets- och forskningsprocess. Problembaserat lärande däremot, består enligt pedagogerna, av steg som följs efter varandra. I jämförelse med problembaserat lärande så ser pedagogerna designprocessen som mer intuitiv. Flertalet av pedagogerna var positiva till att implementera designprocessen i en lärande miljö men också inom skolans organisation och dess struktur.

Syftet med undersökningen var att se hur pedagoger arbetar med andraspråkselever och vuxna analfabeter som är sfi (svenska för invandrare)- studerande. Vi undersökte också vilka svårigheter det fanns i samband med dessa elevers alfabetisering samt hur samarbetet kan sett ut, ser ut eller hur det skulle kunna se ut exempelvis mellan sfi och grundskola och med specialpedagog. Undersökningen består av fyra kvalitativa intervjuer med sammanlagt nio informanter. Två var sfi - lärare, en arbetade i förberedelseklass (år 6-9) och en intervju skedde med en lärare i svenska som andraspråk och en speciallärare (år 1-6). Resterande fyra hade blandad bakgrund.

Stark tro på en rättvis värld (BJW) har setts ha samband med en benägenhet att nedvärdera olycksdrabbade men även med positiva aspekter såsom stresshantering. Politiskt har BJW setts relaterad till högerorientering. Denna studie kombinerar relationen mellan BJW och politik med fokusering på attribuering av orsaker till arbetslöshet vilket tidigare förbisetts. Elever (n = 63) från gymnasium och högskola tog ställning till föreslagna orsaker till arbetslöshet och besvarade bakgrundsfrågor inklusive politisk hemvist och två olika BJW-skalor: dels en cynisk inställning till andras misslyckanden (deserved misfortune, DM), dels en förmåga att glädjas över andras framgång (deserved good fortune, DGF). DM och DM för deltagare med lågt DGF uppvisade samband med högerpolitisk orientering, vilket även korrelerade positivt med intern attribution.

Uppsatsens syfte är att undersöka om det går att se förändringar i gymnasieskolans skrivundervisning över en tidsperiod på tretton år. Den teoretiska utgångspunkten är ett sociokulturellt synsätt där dialogismens tankar är dominerande. Materialet består av enkätsvar från gymnasieelever, fokusgruppsamtal med gymnasieelever och intervjuer med gymnasielärare. Det samlades in under 2013 och har analyserats med hjälp av innehållsanalys och tematisering för att se mönster i hur eleverna uttalar sig om responsen. Elevernas perspektiv är i fokus och deras tankar och känslor gällande lärarnas respons jämförs med andra elevers upplevelser från tidigt 2000-tal.

Enligt Lpo 94 ska skolan erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet. Syftet med vår undersökning var att försöka förstå lärarnas inställning till rörelse och hur de förhåller sig till rörelse i skolans vardag. Vi har använt oss av en kvalitativ metod med intervjuer av fem lärare på en grundskola med daglig fysisk aktivitet i form av en lektion som benämns rörelse. Vi har även genomfört ett frågeformulär för att försöka få en mer övergripande bild på lärarnas inställningar till rörelse. Vårt resultat visade att det fanns olika inställningar bland lärarna.

Syftet med detta examensarbete var att genom lekfulla, pedagogiska metoder, försöka göra den skönlitterära läsningen mer lustfylld, och se om eleverna genom detta arbetssätt fick en ökad lust till läsning. Vårt utvecklingsarbete genomfördes på en grundskola i år 5-9. Arbetet gick ut på att eleverna skulle få presentera sina lästa böcker för varandra på andra sätt än genom att skriva en recension. Utifrån elevernas intressen valde vi böcker som synliggjordes genom ett ?hembibliotek? i varje klassrum.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur undervisning i moralfilosofi kan se ut på gymnasiet. Kursplaner och läromedel i filosofi har undersökts. Fyra lärare har i intervjuer gett sin bild av den undervisning i moralfilosofi som de bedriver. Kursplanerna ger varje lärare stor frihet att avgöra vilka teorier som ska diskuteras på lektionerna i filosofi. I uppsatsen diskuteras skillnaden mellan principetik och agentetik. Den första klassificeras ibland som manlig moral, och den senare som kvinnlig.

This thesis is an attempt to study whether if problem-oriented teaching implies a moreadvanced use of school libraries than other teaching methods.Teachers have been interviewed about what kind of information they and their pupils need,and where they find their information. Another question is whether the problem-orientedteaching method makes it easier for the pupils to find information in school libraries thanother teaching methods do.The result of the study is that a problem-oriented teaching method creates opportunitiesfor the school library to become an important place for information retrieval. This teachingmethod is a major, but not the only determinal factor. Other contributing factors could beteamwork between teachers and school librarians and the existence of learning aids..

Studiens syfte var att undersöka varför de lärare i grundskolan och i gymnasieskolan som använder datorn använder den och de som inte använder den undviker den, och vilka för- och nackdelar de ser med datorn i undervisningen. Det empiriska underlaget består av fyra intervjuer av lärare på två gymnasieskolor och en grundskola. Resultatet visar att lärarna inte såg sin egen datorkompetens som något hinder för undervisningen, däremot ansåg flera av dem att de inte kände till vilka program som kunde användas. Lärarna såg datorn som något positivt för matematikundervisningen, men såg även en oro för att eleverna inte lär sig grundfärdigheterna i matematik. Slutsatser som kan dras är att det behövs mer kunskap om hur datorn ska användas i matematikundervisningen och att det behövs förhållningsregler till det ökade antalet datorer i skolvärlden..

För att ta reda på i vilket utsträckning digitala prov kan användas i ämnet matematik på gymnasiet har en studie gjorts, där fokus legat på ämnesplanens olika förmågor, vilka utmaningar som är förknippade med denna examinationsform samt hur det kan påverka elevernas motivation. Studien har en kvalitativ inriktning och består av en inledande dokumentanalys, implementation och genomförande av prov på dator, samt utvärdering av resultat. Genomförandet gjordes med en grupp elever på det naturvetenskapliga programmet, vilka fick lösa uppgifter digitaliserade från ett nationellt prov, och sedan fylla i en enkät som utvärdering. Tolkningen av resultaten var att examination av förmågorna begrepp, procedur och problemlösning var digitaliserbar i hög utsträckning, medan modellering och kommunikation var de mest problematiska. Vidare kunde några utmaningar fastställas och bland dessa var dels behovet av att minska tidsåtgången och dels att hitta ett lämpligt program som hanterar matematiska uttryck utan att vara för komplicerat, men även symbolhantering och grafritning generellt.