SyfteStudiens syfte Àr att, ur ett matematikdidaktiskt perspektiv, beskriva form och innehÄll i kommunikationen mellan lÀrare och studerande vid distansundervisning i kommunal vuxenutbildning, gymnasiekurserna matematik B, C, D och E. Avsikten Àr att öka förstÄelsen för de distansstuderandes frÄgor i matematik. Denna undersökning avgrÀnsar sig till den skriftliga kommunikationen i ett gemensamt frÄgeforum för de studerande i respektive kurs. SÄledes berörs inte heller examinationen.ResultatEn cykel i kommunikationen innehÄller vanligen tvÄ drag med formen ?studerandens frÄga ? lÀrarens svar?.

Vuxenutbildningens utmaning idag Ă€r att skapa Ă€ndamĂ„lsenliga miljöer för individer som kommer frĂ„n marginaliserade grupper och som av olika anledningar inte deltagit i formella utbildningar efter den obligatoriska skolan. Eftersom tidigare forskning visat att vuxenutbildning bidragit till att öka klyftan mellan olika samhĂ€llsgrupper mĂ„ste nya pedagogiska modeller till för att undvika snedrekrytering. I Lindesbergs kommun kom Öppna skolan att bli en innovativ lĂ€rmiljö för individer med underlĂ€gsenhetskĂ€nslor gentemot skolan.Det övergripande syftet med studien var att genom en fallstudie skapa förstĂ„else för verksamheten genom att studera mĂ„ldokument och hur lĂ€rare och deltagare talar om den. Tre lĂ€rare och fyra deltagare har intervjuats och genom tillĂ€mpning av E.L.Dales modell inom olika kompetensomrĂ„den har utsagorna tolkats och analyserats. Samband mellan lĂ€rares handlingar, deltagares lĂ€rprocesser och verksamhetsmĂ„len har studerats.Undersökningens resultat visar att undervisningen i Öppna skolan framstĂ„r som didaktisk rationell.

I denna studie har vi valt att utgÄ ifrÄn en kvalitativ ansats med djupintervjuer dÀr fem verksamma pedagoger inom sÀrskolan och vuxenutbildning i södra delen av Sverige medverkar. Syftet Àr att undersöka hur dessa fem pedagoger ser pÄ sin egen roll för hur elev/studerande med koncentrationssvÄrigheter klarar av sin skolgÄng. Hur beskriver pedagogerna möjligheter och svÄrigheter? Vilka framgÄngsfaktorer gÄr att finna? Studien genomfördes under höst- och vÄrterminen 2008-2009 i kursen specialpedagogik 61-90 p.Studien realiserades genom kvalitativa intervjuer med intervjuguide som bas med öppna frÄgor samt med en möjlighet till reflektioner för respondenten. Intervjuerna gjordes under nÄgra veckor i pÄgÄende hösttermin under 2008 med fem aktiva pedagoger.

This study examines the experiences and perspectives of after-school program teachers through a qualitative research approach. The purpose is to deepen the understanding of their experiences within the after-school setting and how these insights might contribute to the development of this environment. Semi-structured and narrative interviews were used for data collection, allowing a flexible and open conversational format where participants could express both concrete opinions and implicit thoughts. Following Ahrne and Svensson's (2022) argument, which emphasizes the importance of qualitative interviews in capturing experiences of individuals active within specific social settings, this method is considered well-suited for the study?s purpose. The narrative interviews provided the interviewees with the freedom to describe their own experiences in detail, while the semi-structured interviews ensured a foundational structure and opportunities for follow-up questions.

Bakgrunden till uppsatsen Àr en analys av en satsning pÄ vuxenutbildning. Utbildningens omfattning vÀcker frÄgan om hur SkÄne lÀn, AMI och LÀnsarbetsnÀmnden i Malmöhus lÀn som stÄr bakom projektet, förmÄr att ta hand om de vuxna som antrÀder utbildningen. Syftet med uppsatsen Àr att med utgÄngspunkt frÄn vuxnas upplevelse av sitt lÀrande som sker inom ramen för ett projektarbete, analysera deras förhÄllningssÀtt till studier och lÀrande. FrÄgestÀllningar omfattar följande: Vilken mening har studier inom ramen för projektet för de utvalda vuxna och hur engagerar sig de vuxna i studierna och studiernas innehÄll? Uppsatsen Àr en kvalitativ analys av insamlat datamaterial rörande nÄgra utvalda deltagarna och deras subjektiva upplevelser av utbildningen via projektarbetet under vÄrtermin 2005.

Fallföretagen har uppmÀrksammat de flesta risker som teorin behandlar och har Àven hanterat dessa risker i stor utstrÀckning enligt teorin. Vi har analyserat fram fem grundlÀ'ggande orsaker till varför företagen hanterar riskerna som uppstÄr vid outsourcing av produktion pÄ det sÀtt de gör. Dessa Àr nivÄ av outsourcing, typ av produktion som outsourcas, hur stor kund företaget Àr hos sina leverantörer, geografiskt avstÄnd till leverantörerna och relationer till leverantörerna.

En litteraturstudie som undersöker sambandet mellan utrymme för lÀrande pÄ arbetsplatsen och den psykosociala hÀlsan. Hur den psykosociala arbetsmiljön pÄverkar hÀlsan genom stress tas upp. En bakgrund och historik till relevanta begrepp och teorier ges. Aktuell forskning i omrÄdet analyseras och diskuteras. Slutsatser om lÀrandets roll i det flexibla arbetslivet presenteras..

Inom den kommunala vuxenutbildningen finns krav pÄ att studier ska kunna bedrivas under flexibla studieformer, det poÀngteras i dokument frÄn Skolverket och pÄ kommunal nivÄ att den vuxne har behov av att kombinera arbete, familjeliv och studier. Flexibiliteten fokuserar pÄ tid och rum vilket medför att de elever som kommer till vuxenutbildningen planerar efter detta och dessutom för att kunna erhÄlla fullt studiestöd. I den kommun som studien görs ska man dessutom kunna starta och avsluta studier kontinuerligt under Äret. I praktiken leder detta till att en matematikstuderande kan ha en unik studieplan.Statistik visar att andelen avbrott och IG Àr hög för matematikstuderande pÄ komvux, Skolverket menar att det beror pÄ att utbildningen inte anpassas efter mÄlgruppens behov. Pedagogisk forskning slÄr fast att gruppen Àr central för lÀrandet.

Syfte: Vi vill ta reda pÄ om det verkligen gÄr att möta de olika lÀrstilarna hos vuxna och om elever som misslyckats i grundskola och gymnasium kan lyckas bÀttre om de fÄr arbeta lÀrstilsinriktat. Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger möter vuxna inlÀrare med skolsvÄrigheter och vad det resulterar i för eleverna i en verksamhet som utgÄr frÄn Dunn & Dunns lÀrstilsmodell.Teori: VÄr forskning bygger pÄ ett sociokulturellt perspektiv. Samspelet mellan lÀrare och elev utgör grunden för att arbeta med lÀrstilar och samspel och kommunikation Àr tvÄ honnörsord inom det sociokulturella perspektivet. SÀljö poÀngterar miljöns betydelse för inlÀrning vilket vi ocksÄ fokuserar pÄ i vÄr studie. Vi beskriver Gardners framgÄngsrika forskning som bygger pÄ olika intelligenser.

I min utbildning till sa?ngpedagog sta?lls krav pa? genrebredd vilket har va?ckt mitt intresse fo?r olika sa?ngstilar och sa?ngtekniker. Denna underso?kning fokuserar pa? de grundla?ggande faktorerna i sa?ng: sto?darbete, sta?mbandsarbete och artikulationsarbete. Likheter och skillnader underso?ks i sa?ngteknikerna i genrerna country, folkmusik och opera.

Syftet med mitt examensarbete a?r att ge ett bidrag till analysen av ungdomars grundla?ggande va?rderingar, genom att underso?ka hur elever rangordnar och diskuterar tio instrumentella va?rden. Underso?kningen a?r utfo?rd med flermetodsforskning, da?r ba?de en kvantitativ och kvalitativ metod anva?nts, enka?t och fokusgrupp. En pilotstudie anva?nds fo?r att sa?kersta?lla god validitet och reliabilitet.

I januari 2011 delades de tva? sista fria IPv4-adressblocken ut av Internet Assigned Numbers Authority (IANA) till den asiatiska Internetregistratorn Apnic (Asia Pacific Network Information Centre). Detta inneba?r att adresserna som fanns i den centrala adresspoolen nu a?r slut. Registratorn hade anso?kt om dessa adressblock eftersom det ra?der akut brist pa? Internet Protocol version 4- (IPv4-adresser) i Asien samtidigt som Internetanva?ndarna i denna del av va?rlden o?kar explosionsartat (Magnusson, 2011a).

Syftet med arbetet Àr att beskriva kunskapsledningspraktikers definition av kunskapsdelning och hur de vÀrderar det. TvÄ artiklar innehÄllande sammanlagt 7 personers uttalanden analyseras. En huvudsaklig kunskapsledningsdiskurs har hittats, Àven en vetenskapsdiskurs och en marknadsdiskurs har hittats som verkar pÄverka kunskapsledningspraktikernas definition och vÀrdering av kunskapsdelning.Kunskapsdelning framstÄr frÄn resultaten att definieras som naturligt existerande i alla organisationer med nÄgon social interaktion, men att det krÀvs nÀring och styrning för att öka vÀrdet för organisationen..

Denna uppsats utgör en analys av tre olika lÀromedel som anvÀnds i Àmnet samhÀllskunskap och dess A-kurs inom teoretiskt och praktiskt program pÄ gymnasienivÄ samt vuxenutbildning. Genom att studera hur de olika lÀromedlen tar upp och lÀr ut demokrati och vÀrdegrund utifrÄn gÀllande styrdokument, har en jÀmförelse slutligen kunnat visa huruvida materialet ger en grundlÀggande kunskap om hur demokrati och medborgarskap i samhÀllet fungerar. Studien visar att det finns brister i lÀroböckerna vid beskrivandet av demokrat samt att det i tvÄ av lÀroböckerna saknas en samlad bild av de grundlÀggande demokaratiska vÀrderingarna som knyter an till den kulturella mÄngfald som styrdokumenten efterstrÀvar..

Empati Àr ett centralt begrepp med mÄnga dimensioner och en central förmÄga i omvÄrdnadsarbetet idag. Inom professionellt vÄrdarbete finns krav som gÀller lyhördhet, kommunikation, omvÄrdnad och förstÄelse. Empati Àr dÀrför en nödvÀndig komponent för professionell hÄllning.Syftet med denna studie var att undersöka lÀrares uppfattningar om empatibegreppet och hur empatiutvecklande arbete inom OmvÄrdnadsprogrammets vuxenutbildning bedrivs. Vidare avsÄgs Àven att beskriva lÀrares uppfattningar om hur empatiutveckling sker samt vad som underlÀttar eller hindrar detta skeende. TvÄ kvalitativa fokusgruppsintervjuer genomfördes.