Uppsatsen har undersökt hur ett antal textbaserade utbildningsmaterial avsedda för utbildning inom företagsvÀrlden utformas i förhÄllande till olika sÀtt att förstÄ och tolka innehÄll. De teorier som anvÀnds som utgÄngspunkt i undersökningen har varit Howard Gardners inlÀrningsteori om multipla intelligenser, samt Stuart Halls kommunikationsteori Encoding/decoding. Undersökningen har omfattat tre utbildningsmaterial som anvÀnds vid Södra Cell MönsterÄs som tillverkar pappersmassa, dÀr jag undersökt en teoribok avsedd för utbildning av truckförare, en internhandbok i grundlÀggande datakunskap samt ett textmaterial avsett för att öka personalens kunskap om hur produktionen av pappersmassa gÄr till. Undersökningen har gjorts i form av fallstudier dÀr varje utbildningsmaterial har blivit ett separat fall. Analysen av materialen har genomförts i form av en riktad innehÄllsanalys baserad pÄ Gardners multipla intelligenser, i syfte att finna svar pÄ vilka intelligenser som var representerade i utbildningsmaterialet. UtifrÄn det resultat som analysen gav förde jag ett hermeneutiskt teorietiskt resonemang med utgÄngspunkt i Halls teori Encodin/decoding i hur brukarna av materialet skulle kunna tolka innehÄllet, beroende pÄ faktorer som förkunskaper i Àmnet och kulturell/social bakgrund. Resultatet av analysen visa att endast ett fÄtal intelligenser blev representerade i de olika materialen.

För att lyckas skapa en framgÄngsrik verksamhet Àr det viktigt att ha engagerade medarbetare med rÀtt förutsÀttningar för att ett bra arbete ska kunna utföras och dÀrtill bidra till utveckling för sÄvÀl medarbetarna som för hela organisationen. Ledarskapet har diskuterats lÀnge och utgjort forskningstema för att fÄ fram de ledaregenskaper som Àr avgörande för verksamheters framgÄng. Ledarskapet Àr dock myntets ena sida dÀr den andra sidan utgörs av medarbetarskapet vilket ej har undersökts i samma utstrÀckning. Vilka förutsÀttningar mÄste finnas för att medarbetarna ska kÀnna sig delaktiga i verksamhetsprocessen? Vad Àr det som motiverar och engagerar medarbetarna i deras arbete? Vad innebÀr medarbetarskap? Vad krÀvs för att medarbetarskap ska utvecklas? Det Àr nÄgra frÄgor som vi sökt svar pÄ med hjÀlp av föreliggande undersökning.Utöver insamlade teorier kring medarbetarskapet har vi undersökt hur medarbetare pÄ ett Àldreboende upplevde sitt medarbetarskap utifrÄn synen pÄ ansvar, delaktighet, motivation, arbetstillfredsstÀllelse och relationer.

Den hÀr uppsatsen kommer presentera hur personalen pÄ ett specifikt gruppboende resonerar kring brukarnas fritidsaktiviteter i relation till brukarnas behov och personalens egen roll. VÄr hypotes Àr att funktionshindrades sjÀlvstÀndighet och delaktighet i samhÀllet gynnas av fritidsaktiviteter. Vi menar ocksÄ att funktionshindrades lÀrande och bildning pÄverkas positivt av fritidsaktiviteter. Vi har gjort en fallstudie pÄ ett gruppboende för personer med psykiska och i vissa fall bÄde psykiska och fysiska funktionshinder. Vi har genomfört sju kvalitativa intervjuer med personer som har anknytning till gruppboendet.

Den hÀr studien bygger pÄ semistrukturerad intervjuer med förestÄndare inom förÀldrakooperativa daghem för att analysera vad styrformen har för pÄverkan pÄ ledarskapet och hur detta utövas. Bakgrunden till studien Àr en undran i varför förestÄndare uppfattar relationen till förÀldrar inom den förÀldrakooperativa barnomsorgen som problematisk. Det grundlÀggande antagandet utgÄr dÀrmed ifrÄn att sjÀlva organisationsformen med dess styrning utgör ett pedagogiskt problem dÀr frÄgor som roller, makt och social identitet blir aktuellt i utövandet av ledarskapet. Studien har visat att sÄvÀl förestÄndare som förÀldrar innehar multipla roller. Detta leder inledningsvis till problem för förestÄndaren som fÄr svÄrigheter med att lÀsa av olika sammanhang och vad som förvÀntas av dem.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Denna undersökning gjordes med tvÄ enkÀter vid Göteborgs Universitet i LÀrarlyftet II. Det var 16 svar pÄ studentenkÀter och 4 svar till lÀrarenkÀter. Undersökningen genomlyser vilka svÄrigheter och utmaningar det finns för vuxna lÀrare som studerar pÄ distans vid sidan av sitt arbete. I studien anvÀndes konstruktivt perspektiv. Först undersöks hur skolan som institution har vuxit fram och hur teknologi och internet har pÄverkat nya lÀrandemiljöers uppkomst.

Syfte: Syfte med studien som genomförts inom vuxenutbildningen var att a) Genom en delta-garorienterad aktionsforskningsprocess undersöka betydelsen av grupphandledningens dialo-ger för utvecklandet av matematiska baskunskaper för elever med matematiksvÄrigheter och b) Att pröva och utvÀrdera grupphandledningsmodellen som lÀrmiljö, dÀr den gemensamma utgÄngspunkten Àr gymnasiekursen Matematik B.Teori: Det specialpedagogiska förhÄllningssÀttet bakom studien ligger nÀra det interaktiva perspektivet, dÀr utgÄngspunkten Àr frÄgestÀllningen om vad vi kan lÀra av de svÄrigheter en-skilda elever upplever i mötet med nuvarande kontext. För att utveckla den specialpedago-giska praktiken krÀvs en samverkan över disciplingrÀnserna och kopplingen mellan teori och praktik mÄste stÀrkas, ett perspektiv som förenas i aktionsforskning. Grundtankarna bakom projektet Grupphandledning i Matematik har utformats utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv med dialogen som utgÄngspunkt för lÀrande. Kunskapsutvecklingen ska förstÄs som en löpande dialogisk process mellan deltagare och forskare. Den kunskap som uppstÄr genom mÀnniskors inbördes interaktioner och relationer Àr ?levande? och aktionsforskaren ser det som sin uppgift att synliggöra och lyfta fram denna kunskap, vilket möjliggörs genom hennes deltagande i de mÀnskliga relationer som beforskas.Metod: Aktionsforskning Àr en ansats som inbegriper bÄde teori och metod, vilket innebÀr att studiens metod inte kan hanteras pÄ traditionellt sÀtt.

Syftet med denna studie Ă€r att undersöka skillnaden mellan tvĂ„ undervisningsformer, dessa undervisningsformer Ă€r lĂ€rstilsanpassad undervisning och traditionell undervisning. Undervisningsformerna stĂ€lls mot varandra i form av verktyg och hur eleverna upplever att nĂ„gon av formerna Ă€r mer givande för dem samt om nĂ„gon av undervisningsformerna ger en ökad elevaktivitet. För att följa lĂ€roplanen för individanpassning sĂ„ belyser vi Ă€ven denna frĂ„ga. VĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar Ă€r: Ger nĂ„gon av undervisningsformerna, lĂ€rstilsanpassad respektive traditionell undervisning i historia 1b ett bĂ€ttre resultat?Anser eleverna att det Ă€r nĂ„gon skillnad mellan de olika undervisningsformerna lĂ€rstilsanpassad respektive traditionell undervisning?Upplever eleverna att verktygen och informationen varit mer givande i nĂ„gon av undervisningsformerna?Upplever eleverna att de har fĂ„tt tillfĂ€lle att visa sina kunskaper samt tagit eget ansvar för att uppnĂ„ betygsmĂ„len?Är det nĂ„gon undervisningsform som eleverna föredrar för att kunna ta till sig kunskapen som förmedlats?Leder nĂ„gon av undervisningsmetoderna till mer elevaktivitet?Är nĂ„gon av undervisningsmetoderna mer individanpassad? För att fĂ„ svar pĂ„ dessa frĂ„gestĂ€llningar vĂ€nde vi oss till CVL-Sandviken och fick tillfĂ€lle att utföra studien dĂ€r.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.