Syftet med föreliggande studie var att belysa hur nÄgra individer, pÄ ett positivt sÀtt, handskats med problematiken runt alopeci vid cytostaticabehandling. Följande frÄgestÀllningar har varit i fokus: Hur sÄg dessa individers copingstrategier ut innan, under och efter hÄravfall? Finns det nÄgon gemensam nÀmnare mellan individer som till synes har en vÀl fungerande  copingstrategi? Ostrukturerade intervjuer genomfördes samt skriftliga kÀllor sÄsom bloggar och berÀttelser anvÀndes.Det resultat som kunde utlÀsas ur materialet har bland annat pekat pÄ hur olika kamoufalgestrategier anvÀnts samt hur situationsbundna dessa var. Flertalet deltagare anvÀnde sig av sÄkallade anicipatory coping, sÄsom att införskaffa olika typer av camoufalge som inte nödvÀndigtvis kom till anvÀndning senare. TvÄ olika strategier anvÀndes för att handskas med alopecin, antingen inkorporrerades hÄrlösheten som en del av personligheten eller sÄ sÄgs utseendeförÀndringen som en ovidkommande del av sjukdomsförloppet som var skiljd frÄn personligheten.

Inledning: Under utbildningens gĂ„ng till specialpedagog har jag engagerats i litteratur som belyst förhĂ„llningssĂ€tt och bemötande. Under de Ă„r jag arbetat som förskollĂ€rare har jag undrat vad det Ă€r som gör att barn i behov av sĂ€rskilt stöd blir bemötta pĂ„ sĂ„ skilda sĂ€tt, beroende pĂ„ vilken förskola de gĂ„r pĂ„ och vilka pedagoger de möter. Fokus i denna studie ligger pĂ„ förskolan och barn i behov av sĂ€rskilt stöd. Syfte: Studiens syfte Ă€r att undersöka vilket förhĂ„llningssĂ€tt pedagoger pĂ„ en resursförstĂ€rkt avdelning i förskolan har till barn i behov av sĂ€rskilt stöd. FrĂ„gestĂ€llningarna Ă€r:? Vad Ă€r pedagogernas definition av barn i behov av sĂ€rskilt stöd?? Hur syns pedagogernas förhĂ„llningssĂ€tt i verksamheten och den pedagogiska dokumentationen?? Vad blir konsekvenserna av pedagogernas förhĂ„llningssĂ€tt?? ÖverensstĂ€mmer pedagogernas utsagor frĂ„n intervjun och dokumenten med det som observeras pĂ„ avdelningen?Teori: Den sociala systemteorin, som ser till delar och helhet, utgör referens för studien.

De senaste Ären har statistiken för barn som fÄr diagnosen ADHD skjutit i höjden. (Danielsson 2011). I takt med att diagnoserna hos barn ökat har kraven för att fÄ extra resurs i förskolan ocksÄ ökat (Lindgren 2012). Det blir dÀrför en utmaning för pedagoger och lÀrare nÀr dessa extra resurser för barn i behov av sÀrskilt stöd blir svÄrare att fÄ i verksamheten. UtifrÄn denna bakgrund Àr huvudsyftet med studien att undersöka vad som hÀnder i förskoleverksamheten efter att ett barn fÄtt en ADHD-diagnos.

Vi redogör för psykologiska förklaringar till hur identiteter pÄverkar gruppers benÀgenhet att sluta sig samman under yttre hot. Vad vi intresserar oss för Àr vad detta har fÄtt för resultat i vÀpnade konflikter. MÄnga bedömare menar att de vÀpnade konflikterna efter det kalla krigets slut uppvisar en aldrig tidigare grymhet mÀnniskor emellan. Hur Àr denna möjlig?Med resonemangen om gruppidentiteter som utgÄngspunkt söker vi utreda vad forskningsvÀrlden sÀger om möjligheterna till försoning mellan tidigare fiendegrupperingar.

Syfte: Syftet med studien Àr att belysa pedagoger och rektorers uppfattningar om samverkan vid övergÄngen mellan förskola till förskoleklass med fokus pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd. I studien undersöks Àven frÄgan om vilka möjligheter det finns för utveckling inom omrÄdet. Centrala frÄgestÀllningar i studien Àr: hur beskriver förskolans rektor och pedagoger övergÄngen frÄn förskola till förskoleklass för barn i behov av sÀrskilt stöd? Vilka hinder och möjligheter beskriver rektor respektive pedagoger för barn i behov av sÀrskilt stöd vid övergÄngen frÄn förskola till förskoleklass? Vad finns det för vilja och önskan om samverkan hos pedagoger i förskolan?Teori och metod: Forskningsansatsen Àr etnografiskt inspirerad och tolkningsansatsen för studien utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet. De metoder som anvÀnts i studien Àr ljudinspelade fokusgruppsintervjuer med förskolans rektor och pedagoger, samt deltagande observation vid överlÀmningssamtal med pedagoger och rektor i förskola samt pedagoger i förskoleklass.

Inkludering Àr ett vÀrldsomspÀnnande koncept att strÀva efter i skolundervisningen men kan detta uppnÄs nÀr undervisningen inte kan göras lika för alla? För att fÄ en bÀttre bild över var dagens forskning Àr pÄ vÀg angÄende specialpedagogiska behov och inkludering har vi studerat en mÀngd artiklar, rapporter och avhandlingar, nationella som internationella. Utmaningen för dagens och morgondagens lÀrare Àr att förutom att kraven pÄ att en likvÀrdig utbildning ska uppnÄs förvÀntas lÀrarna Àven ta hÀnsyn till allas unika förutsÀttningar och behov. Detta dÄ lÀrarna ska möta ett ökat antal elever med inlÀrningsproblem och dilemmat hur de ska inkluderas eller exkluderas frÄn klassrummet.Den hÀr studien ger lÀsaren en idé om det dilemma skolor runt vÀrlden försöker lösa och resultaten pekar pÄ att ytterligare forskning Àr nödvÀndig eftersom vi inte kan lösa dagens och morgondagens problem med gÄrdagens metoder..

Bemötandet av patienter i livets slutskede stĂ€ller stora krav pĂ„ vĂ„rdaren. Egenskaper som kan hjĂ€lpa oss som vĂ„rdare i vĂ„rt möte med döende patienter Ă€r en god sjĂ€lvkĂ€nnedom, sjĂ€lvreflektion, empatisk förmĂ„ga samt sĂ„vĂ€l fackkunskap men Ă€ven kunskap om patientens psykologiska och sociala förhĂ„llanden. Syftet med studien vara att beskriva vilka faktorer som Ă€r av betydelse mellan vĂ„rdare och patient i bemötandet med patienter i livets slutskede. Metoden var en litteraturstudie dĂ€r sökningen i databasen utfördes för att fĂ„ fram vetenskapliga artiklar som stĂ€mde överens med studiens syfte. Även en manuell söknings utfördes pĂ„ biblioteket.

Dyslexi Àr en funktionsnedsÀttning som Àr svÄr att diagnostisera och som varierar kraftigt i hur individen pÄverkas. TillgÀnglig design handlar om att frÀmja anvÀndarvÀnlighet oavsett anvÀndarens förutsÀttningar och eventuella funktionsnedsÀttningar. Det finns forskning inom omrÄdena dyslexi och tillgÀnglighet, men forskning som berör bÄda omrÄdena samtidigt Àr bristfÀllig. Komplexiteten i att förstÄ och karakterisera dyslexi har lett till att ramverk för tillgÀnglighet haft svÄrigheter att anpassa sig efter dyslektikers behov. Utvecklare behöver dÀrför en djupare förstÄelse för denna anvÀndargrupp för att kunna designa ett inkluderande grÀnssnitt.

Customer Relationship Management (CRM) har fÄtt ökad uppmÀrksamhetunder de senaste decennierna. Sökningar i vetenskapligaartiklar och litteratur visar att det finns behov av kunskap om CRM ochdess funktionalitet. Företaget som studeras i detta arbete Àr ett fristÄendeIT? och managementföretag som bland annat erbjuder CRMochERP?system (Enterprise Resource planning) till kunder i olikabranscher. Företaget upplever att kunderna har olika behov och uppfattningarom funktionaliteten inom CRM?system och Àven kring CRMfunktionalitetsom kan finnas i andra system sÄsom ERP?system.

Den hÀr studien utfördes pÄ uppdrag av Cambio Healthcare Systems som utvecklar IT-system till sjukvÄrden. Uppdraget gick ut pÄ att ta reda pÄ vilka behov, med avseende pÄ informationshantering, ett IT-stöd för sjukvÄrdspersonal som gör hembesök mÄste tillgodose. Den specifika grupp som har studerats för detta ÀndamÄl Àr sjukgymnaster och arbetsterapeuter som arbetar tillsammans i hemrehabteam. Den teoretiska ansats som valdes för studien Àr distribuerad kognition. Denna ansats studerar individernas och artefakternas koordination och interaktion med varandra, samt hur information omvandlas och överförs i det kognitiva systemsom individerna och artefakterna utgör.

Denna empiriska studie syftade till att inom en stor offentlig verksamhet undersöka HR-personal och chefers upplevelse av rekryteringsmetoden kompetensbaserad rekrytering, hur de olika bedömningsverktygen anvÀndes i praktiken och hur beslutsprocessen pÄverkades av metoden. Studien intog en psykologisk utgÄngspunkt och var en kvalitativ fallstudie konstruerad genom semistrukturerade intervjuer. Ett mÄlstyrt urval gjordes för att problemformuleringen skulle stÀmma in pÄ deltagarna, var sedan ett bekvÀmlighetsurval gjordes för att ta fram tio (n = 10) respondenter. Urvalet var fördelat pÄ fem HR-personer och fem chefer, med fördelningen tre mÀn och tvÄ kvinnor frÄn varje yrkesgrupp. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med samtliga deltagare utifrÄn en konstruerad intervjumall, varpÄ resultaten analyserades med inspiration frÄn analysmetoden tematisk analys.

Bakgrund: En av sjuksko?terskans grundla?ggande uppgifter a?r att lindra patientens lidande i samband med va?rd. Lugn musik har visat sig vara ett effektivt verktyg fo?r att minska patienters upplevelser av stress och sma?rta vid flera procedurer inom sjukva?rden. Parametrar som hja?rtfrekvens och blodtryck kan pa?verkas av musiken.

Vi redogör för psykologiska förklaringar till hur identiteter pÄverkar gruppers benÀgenhet att sluta sig samman under yttre hot. Vad vi intresserar oss för Àr vad detta har fÄtt för resultat i vÀpnade konflikter. MÄnga bedömare menar att de vÀpnade konflikterna efter det kalla krigets slut uppvisar en aldrig tidigare grymhet mÀnniskor emellan. Hur Àr denna möjlig?Med resonemangen om gruppidentiteter som utgÄngspunkt söker vi utreda vad forskningsvÀrlden sÀger om möjligheterna till försoning mellan tidigare fiendegrupperingar.

Uppsatsen syftar till att skapa en ökad förstÄelse i hur dofter pÄverkar konsumenters köpbeteende med forskningsfrÄgan: pÄ vilket sÀtt kan dofter pÄverka konsumentens köpbeteende och hur kan doftens betydelse appliceras pÄ Kotlers teori? För att kunna besvara vÄra frÄgor har Kotlers teori konsumentens köpbeteende anvÀnts. Teorin bestÄr av fyra olika faktorer: kulturella, sociala, personliga och psykologiska. Som analysverktyg har forskningsartiklar frÄn internationellt erkÀnda undersökningar anvÀnds som tagit upp doftens inverkan pÄ konsumenternas köpbeteende. TV-reklam, radio och tidningar har visat sig vara vÀldigt dyra och kanske inte fullt sÄ framgÄngsrika som man tidigare trott.

Diabetes Mellitus Typ 1 Àr den nÀst vanligaste kroniska sjukdomen bland barn och ungdomar i Sverige. Diabetes Àr i tonÄren fyllt av motstridiga krav, som kan ha betydelse och inverkan pÄ tonÄringens sjÀlvstÀndighetsutveckling och livskvalitet. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vad som pÄverkar livskvalitén hos tonÄringar med Diabetes Mellitus Typ 1. Studien baserades pÄ Ätta vetenskapliga artiklar med kvalitativ forskningsmetod. Artikelanalysen gjordes enligt en kvalitativ innehÄllsanalys.