Syftet med uppsatsen var att kartlÀgga och granska olika insatser som gjorts inom ramen för statsbidraget för ?lÀsa, skriva, rÀkna? Är 2009, vid fyra gotlÀndska skolor.  Fokus var pÄ hur elever i skolÄr 1-3 och i behov av sÀrskilt stöd kan bli hjÀlpta av dessa insatser. Empirimaterialet samlades in med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger och rektorer samt analys av ÄtgÀrdsprogram upprÀttade för elever i behov av stöd i svenska eller matematik pÄ skolorna.  Resultaten visade att informanterna vÀlkomnade denna satsning pÄ de yngre barnen.

Handledning anses idag vara av pÄtaglig vikt inom sociala yrken. Det anses kunna motverka djupgÄende psykologiska effekter som exempelvis utbrÀndhet hos yrkesutövaren. Det ses Àven som en kvalitetssÀkring till att korrekt arbetssÀtt anvÀnds och att fokus bibehÄlls till arbetsuppgiften. Denna studies syfte var att genom en grupp DBT terapeuters upplevelser dels kartlÀgga konsultationsteamets innebörd samt dess betydelse och de förutsÀttningar den ger terapeutens identitetsskapande process. Studien har utgjorts av en hermaneutisk empirisk fenomenologisk forskningsdesign och har via kvalitativa semistrukturerade intervjuer fokuserat pÄ att undersöka mening i varje utsaga.

Bakgrund: Cancer Àr en av de vanligaste dödsorsakerna i vÀstvÀrlden och insjuknandet ökar i Sverige. Detta medför att mÄnga kommer att behöva genomgÄ behandling, exempelvis med cytostatika. Detta Àr en behandling som utvecklats enormt de senaste trettio Ären och som stÀller höga krav pÄ personalens kunskap om och förstÄelse för behandlingen och dess pÄvekan pÄ patientens liv. Syfte: Att undersöka cancerpatienters behov och upplevelse av information under sin cytostatikabehandling. Med frÄgestÀllningarna; Vilken information upplever patienterna att de har behov av? Upplever patienterna att de fÄr tillrÀckligt med information? Hur föredrar patienterna att fÄ information? Metod: En litteraturstudie baserad pÄ Goodmans sju steg.

MÀnsklig kompetens och motivation hos anstÀllda Àr nÄgra av flera viktiga delar i en framgÄngsrik organisation. Genom att fokusera pÄ bÄde individuella ledare och den kollektiva ledarskapsutvecklingen drivs organisationen framÄt. Motivation Àr viktigt för individuell utveckling, saknas motivation blir arbetet inte inspirerande och utveckling uteblir. Syftet med föreliggande studie var att ta reda pÄ vilka behov av kompetensutveckling sektionschefer pÄ ett stort svenskt företag har samt vilka strategier företaget kan anvÀnda för att identifiera behoven och stötta sektionscheferna i sin utveckling. Fem personer intervjuades, tvÄ avdelningschefer och 3 sektionschefer.

Barn som flyr till ett nytt land utan förÀldrar eller vÄrdnadshavare kallas för ensamkommande flyktingbarn. VÀgen till det nya landet Àr oftast lÄng, svÄr och efterlÀmnar smÀrtsamma erfarenheter. Det Àr en resa som har inneburit att de ensamkommande flyktingbarnen har förlorat den trygghet de en gÄng har fÄtt frÄn sina familjer. I det nya landet möter de ensamkommande flyktingbarnen mÄnga mÀnniskor, dÀr de flesta har en yrkesrelaterad relation till dem. VÄrt syfte har varit att undersöka hur de ensamkommande flyktingbarnens sociala behov kan tillgodoses av yrkesrelaterade relationer pÄ ett utvalt HVB-hem (hem för vÄrd och boende) i Halmstads kommun.

Bröstcancer Àr den vanligaste formen av cancer bland kvinnor och Ärligen drabbas cirka 6 500 kvinnor i Sverige. Orsaken Àr i de flesta fall okÀnd. Sju av tio kvinnor lever 10 Är efter diagnos har stÀllts och detta gör dessa patienter till den största grupp av överlevande efter cancerbehandling pÄ lÄng sikt. De flesta kvinnor erbjuds en rekonstruktion av bröstet efter mastektomi. Möjligheten till rekonstruktion gör att hoppet om att Äterigen bli en hel kvinna ökar.

Syftet med studien Àr att belysa elevers instÀllning till vad som kÀnnetecknar en bra lÀrare. Jag vill söka svar pÄ vad elever utan ? och elever i behov av sÀrskilt stöd prioriterar för egenskaper hos en lÀrare samt undersöka hur flickor respektive pojkar ser pÄ en lÀrares egenskaper.Tidigare forskning visar att lÀrarrollen har betydelse för elevers kunskapsutveckling. För att ta reda pÄ elevers instÀllning till vad de anser kÀnnetecknar en bra lÀrare, genomförde jag en undersökning i Ärskurs 4-6, pÄ en skola i en mindre stad i Sverige. Antalet elever som deltog vid enkÀtstudien var 74 stycken.

Backgrund: Cancer Àr en av Sveriges och vÀrldens vanligaste folksjukdomar. NÀr sjukdomen inte lÀngre gÄr att bota övergÄr vÄrden frÄn kurativ till palliativ vÄrd. En del av patienterna i livet slutskede vÀljer att vÄrdas i hemmet och detta utgör en kÀnslig period för bÄde patienten och nÀrstÄende. NÀrstÄende och familjemedlemmar vÄrdar och utför omvÄrdnadsuppgifter som annars skulle utföras av vÄrdpersonal. För att kunna utföra vÄrden har nÀrstÄende och anhörigvÄrdare stor behov av stöd.

För individer som genomgÄr en hjÀrttransplantation förbÀttras hÀlsan radikalt. Deras liv som terminalt hjÀrtsjuka förÀndras till att vara förhÄllandevis aktivt och normalt. Trots denna positiva förÀndring innefattar livet dock fortsatta fysiska och psykologiska utmaningar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva individers erfarenheter av att leva med ett nytt hjÀrta efter genomgÄngen transplantation med utgÄngspunkt frÄn tre frÄgestÀllningar; Vilka kÀnslor och attityder kan uppkomma rörande donatorn och dennes efterlevande? Hur kan förhÄllandet och anpassningen till det nya hjÀrtat yttra sig samt i vilken utstrÀckning anser de transplanterade att personligheten skulle kunna förÀndras? Litteratursökningen genomfördes med hjÀlp av de sju stegen i Goodmans modell.

Bakgrund: Enligt Socialstyrelsen (2009) insjuknar cirka 300 barn i cancer varje Är i Sverige, och 20 procent av alla dödsfall hos barn orsakas av cancer. Barn som blir sjuka i cancer kan komma att krÀva palliativa omvÄrdnadsÄtgÀrder, dÄ kurativ behandling inte kan ges. MÄlet med den pediatriska palliativa vÄrden Àr att uppnÄ mesta möjliga livskvalitet hos barn sÄvÀl som hos deras förÀldrar. Syftet var att belysa psykosociala behov hos barn med cancer och hos deras förÀldrar under den palliativa fasen pÄ sjukhuset. Metod: En kvalitativ litteraturstudie gjordes utifrÄn Ätta vetenskapliga artiklar som granskades med hjÀlp av tvÄ bedömningsprotokoll och analyserades enligt ett kvalitativt förfarande.

Internationalisering inneba?r ett fo?retags engagemang pa? utla?ndska marknader, na?got som exempelvis kan ske genom export i allians med andra utla?ndska verksamheter. Export delas in i direkt och indirekt export. I och med att det har blivit enklare a?ven fo?r sma? och medelstora fo?retag att go?ra affa?rer o?ver gra?nserna har det i sin tur medfo?rt barria?rer som hindrar eller ha?mmar fo?retags mo?jligheter att exportera.

Denna undersökning söker nÄ förstÄelse för lojalitet i förhÄllande till arbetsplatsen nÀr man jÀmför Generation Y med Baby Boomers. Tidigare forskning visar att lojalitet Àr ett multidimensionellt begrepp som kan ha olika riktningar och att flera faktorer har ett samband med lojalitet. Tidigare forskning kring generationsskillnader och lojalitet Àr begrÀnsad men mÄnga studier tyder pÄ att Generation Y Àr mindre lojala Àn Baby Boomers. Undersökningen Àr gjord pÄ Veolia Transport och bygger pÄ djupintervjuer med fyra Baby Boomers tunneltÄgförare och tre frÄn Generation Y. I resultatet framkom trivsel, motivation, bild av företaget, ledarskapet och organisationskultur som viktiga faktorer för lojalitet, och undersökningsdeltagarna frÄn Generation Y tenderade att vara mindre lojala, ha kortare tidsperspektiv pÄ sin anstÀllning och ett mer individualiserat förhÄllningssÀtt till lojalitet Àn de frÄn Baby Boomers.

Generation Y gör sitt intÄg pÄ arbetsmarknaden och med denna nya grupp medarbetare har det Àven skapats nya krav, förvÀntningar och förutsÀttningar för dagens arbetsgivare. De nya framtida kraven kan komma att förÀndra organisationer och dess processer. Studien hade som syfte att se vilka mekanismer som pÄverkar de unga medarbetarna i en organisation vad gÀller lojalitet. Sex personer frÄn samma organisation deltog i studien och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att Generation Y:s lojalitet inte handlar om att stanna kvar lÀnge i en organisation. Det framkommer i resultatet att lojalitet handlar mycket om balans mellan bÄde arbetsgivaren och arbetstagaren och att medarbetare som tillhör Generation Y skapar meningsfullhet genom upplevelsen av att bidra med nÄgot till organisationen.

Bakgrund: Upplevelsen av att vara nÀrstÄende till en person som lever med lÄngvarig smÀrta Àr vanlig dÄ det berör ca 20 % av Sveriges befolkning. Eftersom familjen kan ses som en helhet kan detta innebÀra bÄde sociala och psykologiska konsekvenser Àven hos de nÀrstÄende som dÄ löper ökad risk att drabbas av ohÀlsa. Syfte: Att beskriva upplevelsen av att vara nÀrstÄende till en person som lever med lÄngvarig smÀrta. Metod: Litteraturöversikt sammanstÀlld av kvalitativa artiklar och analyserad enligt Friberg. Resultat: Vardagen för de nÀrstÄende förÀndras och begrÀnsas genom att de kÀnner att de mÄste anpassa sig, det sociala nÀtverket minskar, rollerna och relationerna förÀndras.

För individer som genomgÄr en hjÀrttransplantation förbÀttras hÀlsan radikalt. Deras liv som terminalt hjÀrtsjuka förÀndras till att vara förhÄllandevis aktivt och normalt. Trots denna positiva förÀndring innefattar livet dock fortsatta fysiska och psykologiska utmaningar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva individers erfarenheter av att leva med ett nytt hjÀrta efter genomgÄngen transplantation med utgÄngspunkt frÄn tre frÄgestÀllningar; Vilka kÀnslor och attityder kan uppkomma rörande donatorn och dennes efterlevande? Hur kan förhÄllandet och anpassningen till det nya hjÀrtat yttra sig samt i vilken utstrÀckning anser de transplanterade att personligheten skulle kunna förÀndras? Litteratursökningen genomfördes med hjÀlp av de sju stegen i Goodmans modell.