Syftet med denna studie var att undersöka unga vuxnas anvÀndning av Facebook samt om anvÀndandet kan leda till ett problematiskt anvÀndande av Facebook. Vidare ska studien undersöka om anvÀndningen av Facebook kan relateras till vÀlmÄende samt psykologiska aspekter som sjÀlvkÀnsla. FrÄgestÀllningarna var: Hur anvÀnder unga vuxna Facebook? Finns det ett samband mellan anvÀndningen av Facebook, en persons vÀlmÄende och sjÀlvkÀnsla? Samt, Finns det ett samband mellan att utveckla ett problematiskt anvÀndande och Facebook? En kvantitativ forskningsmetod med positivistisk utgÄngspunkt anvÀndes tillsammans med en enkÀtundersökning för att komma fram till resultatet. Resultatet visar pÄ att mÀn anvÀnder Facebook mer Àn kvinnor samt att för 79 % av respondenterna tillhör Facebook deras dagliga rutin.

Syftet med studien var att i en intervention undersöka om mentala trÀningsprogram kan förbÀttra koncentrationsförmÄgan hos 17 allsvenska bandyspelare (M = 22,7, Sd = 4,59). Dessutom fanns en hypotes om att en förbÀttrad koncentrationsförmÄga gav en bÀttre prestationsförmÄga. Resultatet visade ett signifikant positivt resultat i 10 av 12 variabler nÀr det gÀllde spelarnas utveckling av koncentration, frÄn mÀtning 1 till mÀtning 2. Vidare visade sig spelarnas utveckling kunna kategoriseras i tvÄ överordnade teman, nÀmligen utveckling av fÀrdigheter relaterade till interventionen och personlig utveckling. Dessutom hittades ett signifikant samband i att ju högre utvecklad tÀvlingskoncentration spelarna upplevde desto högre utvecklad prestationsförmÄga upplevde de sig ha utvunnit.

Arbetet som klasslÀrare innebÀr att fungera sida vid sida med samtliga elever i skolan, oavsett förutsÀttningar, kunskaper eller behov. För att tillgodose alla behov som finnsinom skolans verksamhet krÀvs det idag Àven kunskap att som klasslÀrare kunna hantera och vÀgleda de elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd, dÄ de specialpedagogiska insatserna inte alltid rÀcker till. Syftet med denna studie Àr att undersöka de arbetsmetoder och didaktiska val specialpedagoger gör i skolans verksamhet för att underlÀtta och stödja inlÀrningen av matematik för elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Kvalitativa intervjuer med en fenomenografisk ansats har anvÀnts som metod i undersökningen. De didaktiska valen har jag kategoriserat som Respondenternas matematikundervisning i praktiken, LÀrandemiljöns utformning och Samspelets betydelse.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka hur förskollÀrare beskriver lÀrandemiljön för barn i behov av sÀrskilt stöd ur ett sociokulturellt perspektiv. För att ta reda pÄ det undersöktes hur förskollÀrare definierar barn i behov av sÀrskilt stöd, vad förskollÀrare uppmÀrksammar i situationen dÄ det uppstÄr svÄrigheter kring barn, vilket pedagogiskt stöd förskollÀrarna ger till barn i svÄrigheter samt vilken form av stöd förskollÀrarna fÄr dÄ det uppstÄr svÄrigheter kring barn. En intervjustudie har genomförts med Ätta förskollÀrare, verksamma i förskola, i en större stad i Mellansverige. Sammanfattningsvis ÄskÄdliggör svaren att förskollÀrarna visar pÄ svÄrigheter i att definiera barn i behov av sÀrskilt stöd. Barnen beskrivs frÀmst utifrÄn de olika svÄrigheter de kan ha men Àven med utgÄngspunkt i att det Àr barn som har utökade behov i förhÄllande till ett tÀnkt utvecklingsförlopp och i relation till andra barn.

Uppsatsens huvudsakliga syfte Àr att utforska och kartlÀgga begreppet gamification. Syftet operationaliseras i tre frÄgestÀllningar. Vad finns det för likheter respektive skillnader i synen pÄ Gamification mellan ett antal yrkesverksamma inom Gamification? Hur ser yrkesverksamma med olika bakgrunder inom psykologi, pedagogik och marknadsföring pÄ framtiden för Gamification och dess anvÀndningsomrÄde? Vilka för- och nackdelar kan finnas med Gamification? Uppsatsen teoretiska utgÄngspunkter omfattar de psykologiska krafterna bakom spel som flow och motivation, teorier om det praktiska anvÀndandet av gamification och teorier om Generation Y. För att samla empiri har kvalitativ metod anvÀnts i form av semistrukturerade explorativa intervjuer dÀr yrkesverksamma inom gamification har intervjuats.

Den nyutexaminerade sjuksköterskan lÀmnar en trygg studievÀrld, dÀr god handledning och reflektion har varit av stor betydelse för den individuella utvecklingen. Det Àr av yttersta vikt att fortsÀtta belysa och klargöra begreppet handledning, för att skapa och bevara professionaliteten hos denna yrkesgrupp. Syftet var att belysa den nyutexaminerade sjuksköterskans behov av handledning.Specifika frÄgestÀllningar var vilka faktorer som har betydelse för behovet av handledning och vilka typer av handledning den nyutexaminerade sjuksköterskan har behov av. Metod: Studien bygger pÄ nio vetenskapliga artiklar som hittades i databaser samt via manuell sökning. Artiklarna analyserades genom en innehÄllsanalys.

Entreprenörer har en mycket viktigt roll för att skapa tillvÀxt för Sverige. Genom att skapa nya företag bidrar de till samhÀllets utveckling och skapar nya arbetstillfÀllen. För att stödja entreprenören i deras utveckling frÄn idé till företag finns ett antal organisationer som vi valt att benÀmna stödorganisationer. Syftet med vÄr undersökning var att öka förstÄelsen för entreprenörens efterfrÄgan av stöd. För att uppnÄ detta har vi utfört ett antal intervjuer med entreprenörer för att undersöka vilka hinder och behov de har.

Det saknas studier kring hur processen kan se ut nÀr en medarbetare vill lÀmna sin anstÀllning och pÄ sÄ vis göra en exit frÄn företaget. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att beskriva och förstÄ hur exitprocesser pÄ medarbetarens initiativ ser ut pÄ ett kunskapsintensivt företag. Fokus ligger pÄ hur öppen medarbetaren Àr gentemot sin arbetsgivare gÀllande sin vilja att lÀmna företaget. Vi gör en kvalitativ fallstudie bestÄende av fem djupintervjuer med tidigare medarbetare och deras nÀrmsta chefer pÄ vÄrt fallföretag. Uppsatsen Àr explorativ ansats, dÄ tidigare studier inom omrÄdet saknas.

Uppsatsen behandlar informationsoperationer frÄn en operativ synvinkel. Teorianknytningen görs gentemotmanöverteorin, med dess delmÀngd manöverkrigföring. Syftet med uppsatsen Àr att besvara vilka förmÄgor tillinformationsoperationer som finns i Försvarsmakten idag samt vilka möjligheter de skapar för framtiden medfokus pÄ Är 2010. Detta exemplifieras genom ett scenario, en strategisk typsituation, dÀr uppsatsen svarar pÄhur dessa förmÄgor skall anvÀndas som en del i striden i en fiktiv fredsframtvingande insats inom ramen förEU: s krishanteringsstyrka.UtifrÄn de förmÄgor som redan finns idag och som har vidareutvecklats fram till Är 2010 skapas förslag till attutveckla ytterligare förmÄgor. Med den strategiska typsituationen som fond föreslÄs att en förbÀttrad förmÄgatill psykologiska operationer och nÀtverksattacker bör skapas.

Syftet med vÄr studie Àr att fÄ ökad kunskap om hur pedagoger som arbetar med elever i behov av stöd tÀnker kring inkludering och exkludering. Studien börjar med en teoretisk bakgrund pÄ vad tidigare forskning kommit fram till vad det gÀller inkludering och exkludering av elever i behov av stöd. I detta ingÄr Àven skolans vÀrdegrund med utgÄngspunkt en skola för alla. DÀrpÄ har fyra kvalitativa intervjuer genomförts med pedagoger verksamma inom grundskolan. Detta för att fÄ svar pÄ hur pedagoger uppfattar att elever i behov av stöd upplever stödundervisning som bedrivs inkluderande eller exkluderande samt om eleverna har inflytande över sin undervisning.

Barn har andra behov Àn vuxna vilket inte alltid beaktats i vÄrt samhÀlle och vÄrden. Barn har haft en lÄg stÀllning i sjukvÄrden men den har stÀrkts allt mer. Idag vÄrdas de flesta barn pÄ sÀrskilda barnavdelningar och deras förÀldrar fÄr vara nÀra sina barn. Barns rÀdsla för sjukhusvÄrd varierar med deras Älder och mognad. Syftet med detta arbete var att fÄ förstÄelse för barns och förÀldrars behov av förberedelse i samband med barns sjukhusvistelser.

Malmö högskola LÀrarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning VÄrterminen 2005 Persson, Gunilla. & Lennartsson Stenlo, Catarina. (2005). Elevassistenter i undervisningen. Avgörande faktorer vid tillsÀttning.

Syftet med studien var att studera vad som konstituerar dominans och underkastelse i sexuell praktik som ett psykologiskt fenomen. En gemensam term för dominans och underkastelse utgör Bondage Dominance Submission Sadomasochism, BDSM Praktiken dominans och underkastelse rymmer frÄgor om driftperspektiv, objektrelationsteori, kroppens fenomenologi, symbolisering, genus och frÄgan vad sexualitet Àr. Sju BDSM-utövare intervjuades och dÀrefter bearbetades materialet med Empirical Phenomenological Psychological Method. Resultatet visar att praktiken utgör en identitet och en kreativ iscensÀttning av en inre psykologisk verklighet. Fenomenet innehÄller en maktförskjutning med ömsesidig pÄverkan för att nÄ andra medvetandetillstÄnd.

Syftet med denna studie var att undersöka hur HR-avdelningen arbetarunder en sammanslagnings-/uppköpsprocess ett företag gÄr igenom.Detta undersöktes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med sex personersom arbetade med HR-frÄgor pÄ sex olika företag. I intervjuernaanvÀndes en intervjuguide med fyra frÄgeomrÄden vilka utarbetats i enförstudie. Intervjuutskrifterna tolkades utifrÄn en tematisk analysmetod.I resultatet framgÄr att det HR-avdelningen arbetar med under ensammanslagnings-/uppköpsprocess Àr informationsinsamling avseendepersonalfrÄgor, ta fram underlag för fackliga och individuellaförhandlingar om avtal samt samarbetar med chefer i att ta fram ettintroduktionsprogram och genomföra detta. HR-avdelningen Àr ocksÄdelaktig i att sprida information under hela processens gÄng. Resultatethar kunnat kopplas med god överensstÀmmelse till tidigare forskninginom omrÄdet.

FörÀndringar pÄ arbetsmarknaden har lett till ökad flexibilitet i arbetslivet. Flexibelt arbete kan innebÀra olika former av arbete som pÄverkas av arbetsgivarnas kravdrivna behov men Àven av arbetstagarnas efterfrÄgedrivna behov dÀr arbetsgivarens behov beskrivs som huvudsakligen styrande. Syftet med studien var tvÄdelat och handlade dels om att i en litteraturgenomgÄng reda ut vad flexibelt arbete innebÀr och vilka konsekvenser det ger för arbetstagare och dels om att undersöka hur arbetstagare inom en offentlig IT-verksamhet ser pÄ flexibiliteten i sitt arbete i förhÄllande till sin arbetsgivare. Tio medarbetare och chefer deltog i den empiriska studien. Genom semistrukturerade intervjuer som analyserades med en hermeneutisk ansats undersöktes upplevelser av för- och nackdelar med flexibiliteten i arbetet, vems behov som var styrande och om det fanns motsÀttningar mellan dem.