Bakgrund: Barns upplevelse av sm?rta ?r komplext och p?verkas av b?de fysiologiska och k?nslom?ssiga faktorer. Postoperativ sm?rta hos barn kan uttryckas p? olika s?tt beroende p? ?lder, vilket g?r sm?rtbed?mning och sm?rtbehandling en utmaning. Tidigare forskning beskriver barns postoperativa sm?rta som underbehandlad.

Syfte med föreliggande arbete Àr att undersöka vilka barn det Àr som anses ha behov av sÀrskilt stöd. LitteraturgenomgÄngen tar upp relevanta litteratur som specialpedagogik, sÀrskilda behov i förskolan m.m. Studien tar Àven upp vad det stÄr i skollagen och i lÀroplanerna om barn i behov av sÀrskilt stöd. Jag har valt att anvÀnda mig av intervjuer med pedagoger i förskolan för att undersöka vilka barn som pedagogerna anser Àr barn i behov av sÀrskilt stöd, samt vilket stöd som ges till barnen. Intervjuerna genomfördes efter en semistrukturerad modell.

Uppsatsen behandlar fra?gan om musiklekens betydelse fo?r de yngsta barnen (1-3 a?r) i fo?rskolan. I just denna ma?lgrupp a?r gra?nserna fo?r omsorg, lek och la?rande ta?mligen flytande. Den svenska fo?rskolan har en la?ng tradition av att anva?nda sig av musikaliska aktiviteter i verksamheten vilka kan uppfattas som tagna fo?r givna.

BakgrundI takt med att allt fler mÀnniskor överlever eller lever med en cancerdiagnos i Sverige stÀlls högre krav pÄ vÄrden att tillgodose deras behov av stöd. Det kan uppkomma psykologiska, sociala, existentiella och andliga frÄgor. Det uppskattas att en tredjedel av alla patienter som har eller har haft en cancersjukdom fÄr problem som till exempel oro, nedstÀmdhet eller depression. Det stÀlls höga krav pÄ sjuksköterskor inom cancervÄrden för att tillgodose patientens olika behov. Stöd har en central roll bland kontaktsjuksköterskans arbetsuppgifter.

Syftet med denna studie var att undersöka förskollÀrares och förskolechefers uppfattningarkring begreppet barn i behov av sÀrskilt stöd. De forskningsfrÄgor som stÀlldes var Hurresonerar förskollÀrare/chefer kring begreppet ?barn i behov av sÀrskilt stöd?? Vilkauppfattningar har förskollÀrarna/förskolecheferna gÀllande sina uppdrag kring barn i behovav sÀrskilt stöd? För att undersöka dessa frÄgor anvÀndes kvalitativa intervjuer som metod.Resultatet visade att begreppet ?barn i behov av sÀrskilt stöd? uppfattas som brett och svÄrt attdefiniera dÄ begrepp som ?normalt? och ?avvikande? Àr begrepp som inte Àr tydligtavgrÀnsade. Resultatet visade att samtliga förskolechefer ansÄg sig ha ett nÀra samarbete ochen bra inblick i verksamheten samtidigt som inte alla pedagogerna upplevde det sÄ..

NÀr parker och andra grönomrÄden planeras har vi arkitekter ofta en idé om hur omrÄdet Àr tÀnkt att fungera, hur mÀnniskorna ska orienterar sig, uppleva och anvÀnda parken. Vad vi inte vet Àr hur verkligheten sedan blir. DÄ det lÀggs mycket tid och pengar pÄ att planera grönomrÄden för mÀnniskor skulle det vara intressant att veta hur de vi planerar för i slutÀndan upplever det. Arbetet Àr en vetenskaplig undersökning av hur mÀnniskor upplever och uppfattar moderna parker. Arbetet utfördes i samarbete med Psykologiska Institutionen pÄ Stockholms Universitet..

Syftet med studien Àr att studera hur pedagoger och specialpedagoger i förskolans verksamhet beskriver och upplever sitt arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd. Sex semistrukturerade intervjuer har genomförts pÄ olika förskolor för att fÄ svar pÄ detta. Fyra förskollÀrare och tvÄ specialpedaoger har deltagit i intervjuerna. Det framkom i undersökningen att de anser att det Àr barn som har nÄgon slags svÄrighet eller som Àr i behov av lite mer stöd Àn andra barn. Det framkom Àven att de anser att alla barn Àr i behov av sÀrskilt stöd nÄgon gÄng.

Denna studie har undersökt hur ledare inom privat och offentlig sektor resonerar kring motivation av medarbetare, hur detta överensstÀmmer med medarbetarnas egna upplevda motivation samt en jÀmförelse sektorerna emellan. Tidigare forskning har visat att motivation Àr ett otydligt och mÄngfacetterat begrepp som kan pÄverkas av psykologiska behov samt inre och yttre motivationsfaktorer. DÀrmed Àr det en utmaning för ledare att hÄlla sina medarbetare motiverade. Studien baserades pÄ sex halvstrukturerade intervjuer med ledare samt en enkÀt till medarbetare. Resultatet visade att ledarnas rationaler skiljde sig Ät mellan sektorerna.

Denna studie synliggör hur olika pedagoger ser pÄ och jobbar med barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd. I bakgrunden redovisas tidigare forskning som belyser diagnoser i förskolan, pedagogers olika uppfattningar och arbete samt begreppet ?barn i behov av sÀrskilt stöd?. Studien Àr kvalitativ, jag har genomfört forskningsintervjuer för att fÄ en inblick i hur yrkesverksamma pedagoger ser pÄ och jobbar med barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd.Resultatet visar att mÄnga pedagoger har samma uppfattningar om vad som Àr viktigt att tÀnka pÄ i arbete med barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd. De stÄr alla pÄ samma grund men arbetar pÄ olika sÀtt.

Denna studie belyser i vilken mÄn elever i behov av sÀrskilt stöd blir inkluderade i verksamheten. Studiens syfte Àr att se hur pedagogerna arbetar med inkludering av dessa elever i den dagliga verksamheten. Studien syftar Àven mot vad för sorts handledning och stöd lÀrarna kan fÄ ta del av. Dessutom har det genomförts intervjuer med pedagoger och flera specialpedagoger. Det har Àven genomförts observationer av en verksamhet dÀr det finns barn i behov av sÀrskilt stöd.

Min uppsats Àr en jungiansk analys av Mevlevi-orderns dansritual. Min C-uppsats, Den dansande imaginationen, behandlade dansterapi utifrÄn den jungianska psykologins teorier och analysen av dansritualen Àr en fortsÀttning pÄ temat om dans som ett redskap i den terapeutiska processen.Syftet med min uppsats Àr att utifrÄn den jungianska psykologins teorier fÄ en fördjupad förstÄelse för den psykiska process som ritualen Äterspeglar. Min frÄgestÀllning Àr följande:Vilken psykologisk innebörd fÄr Mevlevi-orderns dansritual om jag analyserar den utifrÄn den jungianska psykologins teorier?Jag har analyserat utifrÄn arketypteorin och teorin om individuationsprocessen som innebÀr en fortgÄende psykisk vÀxt som leder fram till mötet med en gudomlig inre sjÀlskÀrna, SjÀlvet. Forskningsmetoden jag har anvÀnt mig av Àr en hermeneutisk textanalys och texten jag har analyserat Àr Friedlanders redogörelse för dansritualen.

Bakgrund: Demenssjukdom orsakar sÀnkt kognitiv förmÄga och den sjukes personlighet förÀndras. Att lÄta nÀrstÄende vara delaktiga i omvÄrdnaden och att vÄrdpersonal tar sig tid att lyssna pÄ deras Äsikter skapar goda chanser för att bÄda parterska bli nöjda med omvÄrdnaden som ges till den sjuke. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka nÀrstÄendes behov i omvÄrdnad av personer med demenssjukdom. Metod: Studien gjordes som en litteraturöversikt (n=15) med systematiskt tillvÀgagÄngssÀtt. Resultat: Studiens resultat visade att nÀrstÄende hade egna behov som behövde tillgodoses, att fÄ möjlighet att skapa en relation till vÄrdpersonal, att fÄ tid att prata, att fÄ delta i omvÄrdnaden samt att fÄ information.

Att drabbas av kronisk njursjukdom och vara i behov av dialysbehandling innebÀr en stor omstÀllning i livet. Idag insjuknar cirka 1100 personer i Sverige per Är i njursvikt som krÀver behandling. MÄnga patienter som gÄr i dialysbehandling lider av kronisk trötthet, en trötthet som inte gÄr att sova bort. Syftet var att belysa den kroniska trötthetens pÄverkan pÄ patienter i behov av hemodialys. Litteraturstudien baserades pÄ totalt 17 vetenskapliga artiklar dÀr tre var av kvalitativ metod och resterande 14 var av kvantitativ metod.

Sjuksköterskeyrket innebÀr möten med patienter sÄvÀl som nÀrstÄende till patienterna. Sjukdom och dödsfall Àr inte nÄgot som bara drabbar den enskilda personen utan hÀndelsen kan vara lika svÄr eller svÄrare för den drabbades familj och nÀrstÄende. Det Àr viktigt för sjuksköterskan att ha insikt i de nÀrstÄendes upplevelser och behov för att bÀttre kunna möta dessa. Denna studies syfte Àr att beskriva upplevelser och behov hos nÀrstÄende till kritiskt sjuka patienter samt att beskriva hur sjuksköterskan kan möta dessa behov. Genom en litteraturstudie har kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar granskats.

I det samhÀlle som vi lever i idag, konsumerar vi inte enbart för att tillfredstÀlla det grundlÀggande behov som alla mÀnniskor har; vÀrme, mat, vatten. Konsumtionen har idag övergÄtt frÄn att vara nÄgot nödvÀndigt till att bli en form av fritidssysselsÀttning, intresse, en form av njutning. Vi utsÀtts dagligen för reklam och media som berÀttar för oss vad som Àr det senaste och hur vi ska se ut. Detta Àr nÄgot som pÄverkar oss alla, men vi kan se det extra tydligt i den lite yngre generationen, tonÄringar och uppÄt.Denna rapport har för avsikt att utreda vad det Àr för behov som frÀmst ungdomarna försöker tillfredstÀlla genom sin konsumtion av klÀder. NÀr vi inte handlar klÀder endast för att hÄlla oss varma, vad Àr det dÄ som gör att vi handlar? Jo, det Àr pÄ grund utav det metavÀrde som varumÀrkena laddas med.