Eftersom övervikt och fetma Àr ett stort problem i dagens samhÀlle Àr det viktigt att forska i hur en framgÄngsrik och hÄllbar viktnedgÄng frammanas. Denna studie syftar till att utforska mÀnniskors motivation till viktminskning. Undersökningen har en deduktiv ansats dÀr Self Determination Theory valts som utgÄngspunkt. Sex personer som aktivt deltar, eller har deltagit, i ett viktminskningsprogram intervjuades i syfte att undersöka motivationsfaktorer till viktminskning samt huruvida de grundlÀggande psykologiska behoven autonomi, kompetens och social tillhörighet tillfredsstÀlls. Intervjuerna analyserades genom en innehÄllsanalys dÀr koderna var teoristyrda.

Stressade medarbetare kostar pengar, sÀnker produktivitet och bidrar till ohÀlsa. Genom perspektivtagande kan vi Àndra förhÄllningssÀtt till vÄrt psykologiska innehÄll. ?SjÀlvet-som-kontext? ingÄr i ?psykologisk flexibilitet? och innebÀr att ta perspektiv till sitt psykologiska innehÄll. ?Prosocialt hjÀlpbeteende? Àr att ta ett nytt perspektiv till andra.

Att Äldras Àr en stor förÀndring bÄde för de som bor kvar hemma och för dem som vÀljer att flytta till ett sÀrskilt boende. Vilka upplevelserna Àr och vad det innebÀr har intresserat oss under vÄr utbildning och dÀrför beslutade vi oss för att ta en djupare titt pÄ detta fenomen. Syftet med denna studie var att undersöka upplevelsen Àldre mÀnniskor har av att flytta till ett sÀrskilt boende och efter att ha bott dÀr under en kort tid. Vi valde att anvÀnda en kvalitativ metod och genomförde sex intervjuer med personer som nyligen flyttat till ett sÀrskilt boende. Resultatet visade att förÀndringen kunde delas in i fysiska, psykologiska och sociala upplevelser. I den fysiska upplevelsen var kÀnslor förknippade med fysiskt beroende av omsorgspersonal samt den kroppsliga förÀndringen för de Àldre.

Syftet med uppsatsen Àr att utifrÄn det psykologiska kontraktet och tre hypoteserundersöka dimensioner av relationen mellan chefer och medarbetare och belysaskillnader. Undersökningen bygger pÄ enkÀtsvar frÄn 81 medarbetare och 18 cheferfrÄn tvÄ organisationer. Vi behandlar i uppsatsen fem dimensioner av relationenmellan chefer och medarbetare, dessa Àr uppförande, rÀttvisa, trygghet, förtroendeoch kommunikation. TvÄ av dimensionerna skiljer sig mellan grupperna nÀr vi testarom det finns skillnader beroende pÄ vilket företag en respondent tillhör och endimension skiljer sig nÀr vi undersöker om det finns skillnader i uppfattningenmellan chefer och medarbetare. NÀr vi jÀmför ett internationellt företag med ettmindre, lokalt, företag fÄr vi resultat som motsÀger vÄrt antagande att skillnaderi uppfattning om relationens dimensioner Àr större i det internationella företaget.Vi drar slutsatsen att relationens dimensioner inte Àr beroende av varandra utanpÄverkas av olika faktorer.

Den postoperativa perioden börjar direkt efter operationen. Sjuksköterskan har ett ansvar att tillgodose patientens fysiologiska och psykologiska behov och sjuksköterskan behöver ocksÄ ha kunskap om att obehandlad smÀrta kan ge negativa följder för patientens tillfrisknande. syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskan kan bedöma postoperativ smÀrta samt vad dessa bedömningar kan baseras pÄ. Metoden som anvÀndes var litteraturstudie med kvalitativ design. Artiklarna analyserades med hjÀlp av Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av innehÄllsanalys för att finna essensen i artiklarnas resultatdelar.

Enligt tillgÀnglig statistik besöker mÀn bibliotek i lÀgre grad Àn kvinnor, de lÄnar och lÀser fÀrre böcker Àn kvinnor och köper fÀrre böcker Àn kvinnor. Syftet med detta examensarbete Àr att belysa varför mÀn inte nyttjar bibliotek i samma utstrÀckning som kvinnor med hjÀlp av psykologiska förklaringsmodeller och utifrÄn resultatet ge underlag för ÄtgÀrder för att öka mÀns besök och nyttjande av bibliotek. Om inte bakomliggande orsaker till varför mÀn inte nyttjar kommunens bibliotek klarlÀggs, finns risk för att mÀns fortbildning och samhÀllsengagemang avtar med den pÄföljden att demokratiprocessen och jÀmstÀlldhetsstrÀvandena fÄr stÄ tillbaka. Examensarbetet har gjorts i form av en litteraturstudie med begrÀnsningen att inget empiriskt underlag fanns att tillgÄ för att undersöka problemomrÄdet. Arbetets bidrag ligger i att belysa hur könsidentiteten, dvs.

Introduktion: Under 1990-talet upptÀcktes bröstcancergenerna BRCA1/2. Kvinnor med mutationer i dessa gener drabbades oftare av bröstcancer. Profylaktisk mastektomi visade sig kunna reducera risken för bröstcancer avsevÀrt. De kvinnor som valde ingreppet stod inför en omvÀlvande upplevelse som de saknade tidigare erfarenheter av. Syfte: Att belysa upplevelser, psykosocial pÄverkan och omvÄrdnadsbehov hos kvinnor med en förhöjd risk för bröstcancer som har genomgÄtt en profylaktisk mastektomi.

Det övergripande syftet med min C-uppsats Àr att granska lÀrarens bedömning och perceptio-ner för elever i behov av sÀrskilt stöd och vidare belysa vilka möjligheter och begrÀnsningar de anser sig ha för att kunna ta hÀnsyn till elever i behov av sÀrskilt stöd samt fÄ en syn pÄ de skolsituationer som barn och elever med dolda funktionshinder och i behov av sÀrskilt stöd kan befinna sig i.För att fÄ svar pÄ mina frÄgor har sex lÀrare inklusive en special lÀrare intervjuats och samti-digt diskuterades de psykologiska och biologiska faktorer kring barns och ungdomars utveck-ling. Den historiska Äterblicken ger oss en uppfattning pÄ hur begreppet ?en skola för alla? har utvecklats inom loppet av tiden och vilka syn pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd har pedagogerna idag. De centrala frÄgorna rörde sig om pedagogernas uppfattning om barn med koncentra-tionssvÄrigheter och deras syn pÄ diagnostisering av barn med problem. En inkluderande inte-grering i jÀmförelse med segregering diskuterades ocksÄ samt hur pedagogerna kan hjÀlpa dessa barn.Eleverna i skolan Àr olika och deras olikheter mÄste mötas med omtanke.

Syftet med studien var att pröva vilka psykologiska mekanismer som pĂ„verkar sambandet mellan attityder och beteendeintentioner inför miljöpĂ„verkan hos individer i konsumtionssamhĂ€llet. Hypotesen var att det finns ett miljömedvetande hos mĂ€nniskan, men att det Ă€r en skillnad mellan attityd och beteendeintention. Även emotioner inför miljöpĂ„verkan hos deltagarna undersöktes, för att fördjupa studien. Undersökningen har gjorts kvantitativt via en webbaserad enkĂ€t, genom utskick via Facebook till vuxna individer i Sverige mellan 18-65 Ă„r (N=49). Svarsprocenten var 46 procent.

Syftet med detta examensarbete var att belysa den nuvarande upplevelsen av inre motivation samt eventuell upplevelse av personlig utveckling i Ă„tta olika mĂ€nniska-hĂ€stinteraktioner. I semistrukturerade intervjuer undersöktes frĂ„gestĂ€llningar som: Vad i mĂ€nniska-hĂ€stinteraktionen motiverar intervjupersonerna? Är interaktionen till hĂ€sten i huvudsak baserad pĂ„ inre motivation? Vilken typ av inre motivation upplevs? Upplevs grundlĂ€ggande psykologiska behov som uppfyllda? Ger interaktionen med hĂ€sten upplevelse av personlig utveckling med avseende pĂ„ olika sjĂ€lvstrukturer? Resultaten visar att intervjupersonernas mĂ€nniska-hĂ€stinteraktioner huvudsakligen byggde pĂ„ inre motivation och en vilja att förstĂ„ sin hĂ€st och strĂ€van efter en enhetskĂ€nsla med hĂ€sten. Samtliga intervjupersoner upplevde ocksĂ„ att de hade utvecklats genom sina mĂ€nniska-hĂ€stinteraktioner..

MÄnga av de mest populÀra webbtjÀnsterna pÄ internet idag bygger pÄ ett anvÀndargenereratinnehÄll, stora aktörer sÄsom FaceBook, Instagram, YouTube, reseapplikationer, diversebloggportaler och wiki-sidor vore inget utan sina anvÀndare. Tidigare forskning visar dockatt det bara Àr en liten del av anvÀndarna som faktiskt Àr aktiva bidragare, majoriteten avbesökarna Àr mer intresserade av att lÀsa vad andra skriver istÀllet för att sjÀlva bidra. Dettaanser författarna vara ett problem dÄ onlinerecensioner blir felrepresenterade genom att detbara Àr en liten procent av besökarna som faktiskt bidrar med sin Äsikt. Studien undersökeranvÀndarnas beteende och behov bÄde kvalitativt och kvantitativt genom enenkÀtundersökning och sex intervjuer. Fallstudien avser att ta reda pÄ sambandet mellananvÀndbarhet och motivation med fokus pÄ bidragandet bland anvÀndarna.

Ett av de största folkhÀlsoproblemen för bÄde mÀn och kvinnor Àr hjÀrt- kÀrlsjukdom. Varje Är drabbas 26 000 personer och behöver vÄrdas pÄ sjukhus. Idag Àr vÄrdtiden kort, ca 2-3 dagar och patienterna befinner sig ofta i chock efter sin hjÀrtinfarkt. Detta kan resultera i att de har svÄrt att ta till sig den information som ges. Patienterna behöver fÄ insikt i att hjÀrt- kÀrlsjukdom Àr en kronisk sjukdom och vilka livsstilsförÀndringar som bör göras för att minska risken för att drabbas av ny hjÀrtinfarkt.

Prostatacancer Àr den vanligaste cancerformen i Sverige som kan behandlas med en prostatektomi dÀr prostatan opereras bort. Denna operation medför risker för sidoeffekter vilket kan pÄverka mannens livskvalitet. Det förekommer flera olika mÀtinstrument för att mÀta livskvalitet. Syftet var att beskriva faktorer som kan pÄverka livskvalitet hos mÀn med prostatacancer som genomgÄtt en prostatektomi. Metoden var en litteraturöversikt baserad pÄ kvantitativ inriktning.

Bakgrund: Teknikkonsultbranschen Àr idag en mÄngmiljardindustri, men trots det finns det en brist i forskningen inom omrÄdet. Vidare medför ingenjörsbristen i Sverige att det Àr kamp om ingenjörerna. Teknikkonsulter utför sitt arbete för företag som inte Àr deras arbetsgivare, vilket vÀcker frÄgor om hur teknikkonsultföretagen kan agera för att konsulterna ska kÀnna motivation och lojalitet till arbetsgivaren.Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka vad teknikkonsultföretag kan arbeta med för att teknikkonsulterna ska vara företaget lojala samt vara motiverade att prestera i sitt arbete.Genomförande: Elva teknikkonsulter pÄ Ätta olika teknikkonsultföretag har intervjuats.Resultat: Uppdragets natur, utveckling av kompetenser och fÀrdigheter samt belöningssystem vars utfall Àr pÄverkbart Àr viktiga motivationsfaktorer för teknikkonsulter. Vidare pÄverkas konsulternas lojalitet av det psykologiska kontraktet, vilket bestÄr av nÀmnda motivationsfaktorer samt hygienfaktorerna lön, formella kurser och belöningssystem vars utfall ej kan pÄverkas samt företagets vÀrderingar och gemensamma aktiviteter..

Den postoperativa perioden börjar direkt efter operationen. Sjuksköterskan har ett ansvar att tillgodose patientens fysiologiska och psykologiska behov och sjuksköterskan behöver ocksÄ ha kunskap om att obehandlad smÀrta kan ge negativa följder för patientens tillfrisknande. syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskan kan bedöma postoperativ smÀrta samt vad dessa bedömningar kan baseras pÄ. Metoden som anvÀndes var litteraturstudie med kvalitativ design. Artiklarna analyserades med hjÀlp av Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av innehÄllsanalys för att finna essensen i artiklarnas resultatdelar.