EfterfrÄgan pÄ organ att transplantera Àr större Àn tillgÄngen och vÀntelistan för nya organ Àr lÄng vÀrlden över. En transplantation innebÀr bÄde fysiska och psykiska pÄfrestningar för mottagaren. Sjuksköterskan kan hjÀlpa den organtransplanterade patienten med omvÄrdnadsÄtgÀrder, stöd och rÄd om livet efter transplantationen.Syftet var att genom en litteraturstudie beskriva organtransplanterade patienters upplevelser efter mottagandet av ett nytt inre organ. Systematisk sökning av vetenskapliga artiklar inom omrÄdet utfördes för en sammanstÀllning av det nuvarande kunskapslÀget inom omrÄdet. Urval gjordes stegvis och elva artiklar inkluderades till studien som bearbetades och sammanstÀlldes till studiens resultat med inspiration av innehÄllsanalys.Resultatet visade att personer som mottagit ett nytt organ upplever mÄnga kÀnslor, bÄde positiva och negativa.

Diabetes Àr en mycket vanlig sjukdom vÀrlden över och antalet insjuknande ökar, vilket mycket beror pÄ samhÀllets modernisering och livsstilsförÀndringar. Underliggande behov bör lyftas fram för att tillgodogöra sig betydande kunskap. Sjukdomen medför Àven komplikationer, sÄ som neuropati som drabbar nerver och perifera blodkÀrl, vilket ofta resulterar i sÄr. Genom undervisning gÀllande egenvÄrd kan patient och sjukvÄrdspersonal tillsammans arbeta förebyggande sÄ att komplikationer undviks eller förbÀttras. Det har dock visat sig att undervisningen inte tas in pÄ ett effektivt sÀtt av patienterna.

SAMMANFATTNINGSyftet med studien var att undersöka vilka behov av stöd anhöriga till myelompatienter upplever att de har under den polikliniska behandlingsperioden. En kvalitativ metod med deskriptiv design anvÀndes och studien utfördes med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer. Nio anhöriga till myelompatienter urvaldes specifikt med tanke pÄ Älder, kön, relation till patienten och hur lÀnge denne varit sjuk. En innehÄllsanalys av intervjuerna gjordes och de viktigaste fynden i denna studie var att informanterna uttryckte behov av olika typer av information frÄn olika kanaler och att de hade behov av att samtala med nÄgon om sin situation. EfterfrÄgan pÄ medicinsk information Äterkom vid olika tillfÀllen under intervjuerna och det ansÄgs vÀsentligt att fÄ veta nÀr förÀndringar Àgde rum i sjukdom och behandling.

Dyskalkyli (specifika ra?knesva?righeter) a?r en av flera orsaker till matematiksva?righeter. Studier har pa?visat samband mellan dyskalkyli och dyslexi och att personer med dyskalkyli har sva?rt att klara skolmatematiken. Tva? skilda synsa?tt fo?rklarar orsaken till dyskalkyli: systemteorin och modula?rteorin.

Patienter med psykisk störning riskerar att fÄ sÀmre behandling nÀr de söker vÄrd för somatiska sjukdomar. Patienter med psykisk störning upplever ocksÄ att de blir sÀmre bemötta Àn patienter utan psykiska diagnoser inom den somatiska vÄrden. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors attityder till patienter med psykiska störningar inom den somatiska vÄrden. Syftet var ocksÄ att som kvalitetsgranskning beskriva de utvalda studiernas undersökningsgrupp och bortfall. Studien Àr en litteraturstudie med beskrivande design dÀr13 artiklar inkluderades frÄn databaserna PubMed och Scopus.

Syftet med uppsats Àr att studera hur fritidslÀrare förhÄller sig till elever i behov av sÀrskilt stöd pÄ fritidshemmet. Med utgÄngspunkt i syftet har vi presenterat en forskningsbakgrund dÀr vi lyfter elever i behov av sÀrskilt stöd och hur de behandlats av samhÀllet sedan 1842. Men vi redogör Àven för fritidshemmets framvÀxt och dess betydelsefulla uppdrag för elevers utveckling och lÀrande. Detta för att skapa en grund för den kvalitativa studie som senare genomförts med hjÀlp av intervjuer och ljudinspelning.Resultatet visar att fyra av vÄra fem respondenter upplever att informationen mellan skolan och fritidshemmet Àr knapphÀndig gÀllande elever i behov av sÀrskilt stöd. I vÄrt resultat blir det ocksÄ synligt att alla vÄra respondenter vill göra sitt bÀsta för att kunna bemöta sina elever pÄ bÀsta sÀtt.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vad pedagoger anser att en skola för alla innebÀr, vilken instÀllning de har till begreppet samt om de sjÀlva anser att de har den kompetens som krÀvs för att arbeta med elever i behov av sÀrskilt stöd..

AbstraktUndersökningen Àr en kvalitativ studie med syftet att belysa hur olika pedagoger, verksamma i grundskolans tidigare Är, beskriver sin undervisning och sina stödÄtgÀrder för barn i behov av sÀrskilt stöd. ForskningsfrÄgorna som ligger till grund för undersökningen Àr följande: Hur talar pedagoger om begreppet en skola för alla i relation till elever i behov av sÀrskilt stöd? Hur talar pedagoger om sina stödinsatser för elever i behov av sÀrskilt stöd? Hur organiseras undervisningen? För att kunna besvara de hÀr frÄgorna valdes semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes pÄ fyra skolor med tio pedagoger i olika yrkesroller. Pedagogerna Àr verksamma i grundskolans tidigare Är och pÄ varje skola har vi intervjuat en klasslÀrare.

Syftet med studien Ă€r att belysa fritidspedagogers syn pĂ„ arbetet med frivilliga rastaktiviteter. Till grund för studien ligger frĂ„gor som vad fritidspedagoger ska arbeta och strĂ€va efter genom rastaktiviteter och deras tankar kring vad arbetet kan bidra till. Även tankar kring hur rastaktiviteter kan kopplas samman med fritidspedagogers yrkeskompetens finns med i studien. En surveyundersökning gjordes och utfördes med hjĂ€lp av en webbenkĂ€t utlagd i ett forum via Facebook "Rastaktiviteterna - Rasten som aldrig tar slut". Resultatet visar att rastaktiviteters grundlĂ€ggande mĂ„l och motiv berör elevernas behov av bĂ€ttre sammanhĂ„llning pĂ„ rasten och minskning av mobbning, konflikter och krĂ€nkningar.

En kravspecifikation kan benÀmnas som en bro mellan analysfasen och design- och implementationsfasen, vilket innebÀr att kravspecifikationen Àr en viktigt kommunikationslÀnk för en bra slutprodukt. Detta arbete berör kravspecifikationen och de behov analytiker och implementatörer har pÄ en kravspecifikation. Behoven gÀller innehÄll och presentation av innehÄll för att uppnÄ egenskapen kommunicerbarhet. Kommunicerbarhet Àr att kravspecifikationen skall fungera som en kommunikationskanal kring produkten mellan intressenter och att den ska vara förstÄelig för samtliga intressenter.FrÄgestÀllningen i arbetet har undersökts genom att genomföra en survey med intervjuer. MÄlgrupp var analytiker och implementatörer pÄ IT-företag som utvecklar administrativa system.

Syftet: Syftet med studien var att belysa kvinors upplevelser av kroppen efter en cancerrelaterad mastektmoi. Bakgrund: Allt fler kvinnor drabbas av bröstcancer i dagslÀget. Detta har gjort att behandlingen har utvecklats och fler kvinnor överlever sin bröstcancer. Den kirurgiska metoden mastektomi Àr ett alternativ till att avlÀgsna bröstcancern vilket kan pÄverka kvinnans upplevelse av kroppen bÄde fysiskt och psykiskt.Sjuksköterskan har en betydande roll kring kvinnorna. Metod: Detta Àr en litteraturstudie som bygger pÄ artiklar med kvantitativa samt kvalitativa metoder.

Patienter med psykisk störning riskerar att fÄ sÀmre behandling nÀr de söker vÄrd för somatiska sjukdomar. Patienter med psykisk störning upplever ocksÄ att de blir sÀmre bemötta Àn patienter utan psykiska diagnoser inom den somatiska vÄrden. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors attityder till patienter med psykiska störningar inom den somatiska vÄrden. Syftet var ocksÄ att som kvalitetsgranskning beskriva de utvalda studiernas undersökningsgrupp och bortfall. Studien Àr en litteraturstudie med beskrivande design dÀr13 artiklar inkluderades frÄn databaserna PubMed och Scopus.

I detta arbete har jag, Markus Eriksson, och Gustav Lo?fstrand samarbetat och skapat 7 instrumentala musikstycken av filmmusikkarakta?r. Vi har ba?da som ma?l att i framtiden skriva musik till film och ta?nker anva?nda resultatet av detta arbete som en del av va?r gemensamma portfolio.Da? vi inte haft na?got bildmaterial att utga? ifra?n, har vi i text skrivit egna scenarion. Dessa utspelar sig i fyra olika la?genheter i ett hyreshus och skildrar ma?nniskorna som bor i huset och deras vardag.

Efter psykiatrireformen, 1995, ökade samhÀllsinsatserna för personer med psykiska funktionshinder inom omrÄden som boende och sysselsÀttning och delaktighet och gemenskap var viktiga ledord. I och med reformen startades flera aktivitetshus och i Göteborg finns sex kommunala aktivitetshus. I studien deltar tvÄ av Göteborgs kommunala aktivitetshus. Studien syftar till att undersöka betydelsen av dessa aktivitetshus för besökarna. Genom en kvalitativ metod med tio intervjuer med besökare och personal pÄ aktivitetshusen har information insamlats.

Syftet med denna studie var att studera hur personal pĂ„ gruppbostad upplever brukarnas sexuella behov och relationer. För att belysa syftet tog vi hjĂ€lp av frĂ„gestĂ€llningar som hur diskuterar/informerar personal om sexualitet med brukarna? Och hur ser personalgruppernas syn ut gĂ€llande brukarnas sexuella behov och relationer? Under vĂ„r studie har vi undersökt hur personalen har bemött och besvarat brukarnas behov och frĂ„gor om deras sexuella behov och relationer. Ämnet mĂ€nniskor med utvecklingsstörning och deras sexualitet Ă€r ett tabubelagt omrĂ„de som behöver lyftas fram och se sexualiteten som en del av mĂ€nniskans liv oavsett handikapp eller inte. Personalgruppen har en betydelsefull roll för brukarna i deras vardag och dĂ€rför bör de ha brukarnas intresse i fokus för att undvika passivisering.