Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att leva med amputerat ben. Sjutton internationella, vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys, vilket resulterade i tre kategorier: Att kronisk smÀrta och nedsatt rörelseförmÄga innebÀr svÄrigheter: att kÀnna obehag i intima situationer: att vara orolig och nedstÀmd pÄverkar livskvaliteten. InnehÄllet i kategorierna visade att personer som levde med amputerat ben, upplevde att smÀrta och fantomkÀnslor ledde till svÄrigheter att klara av aktiviteter i det dagliga livet. De upplevde begrÀnsningar i sitt sexuella liv genom att de skÀmdes för den förÀndrade kroppen och de hade svÄrigheter att hitta partners. Slutligen upplevde de sÀmre livskvalitet och social isolering med oro och nedstÀmdhet.

SammanfattningSyftet med studien var att utvÀrdera hur barnperspektivet beskrivs och tar sig uttryck pÄ det skyddade kvinnoboendet Siri i Uppsala, ur personalens perspektiv. Verksamheten riktar sig primÀrt till vÄldsutsatta kvinnor, men Àven kvinnornas barn Àr i behov av stöd och skydd. Av tidigare forskning framgÄr att barn som har upplevt vÄld löper risk att utveckla psykiska och sociala problem, vilket dÀrmed innebÀr att de kan ha sÀrskilda behov som Siri försöker tillgodose. UtvÀrderingen prÀglas av en kvalitativ ansats och har genomförts med hjÀlp av utvÀrderingsmetoden programteori. Programteorin beskriver hur barnperspektivet Àr tÀnkt att genomföras i Siris verksamhet.

Bakgrund: Implantable Cardioverter Defibrillator (ICD) ?r en hj?rtstartare som implementeras hos patienter med h?g risk f?r pl?tslig hj?rtd?d till f?ljd av underliggande hj?rtsjukdomar. Genom kontinuerlig ?vervakning av hj?rtrytmen uppt?cker och behandlar ICD livshotande arytmier genom att leverera elektriska st?tar. Syftet ?r att ?terst?lla en normal hj?rtrytm och d?rigenom f?rhindra pl?tslig hj?rtd?d.

I detta examensarbete har vi valt att forska om krigets inverkan pÄ barn vilket blev vÄr utgÄngspunkt till syftet. Syftet blev att undersöka vad tvÄ pedagoger och en psykolog berÀttar om krigets inverkan pÄ traumatiserade barn frÄn krig. Vi har i litteraturöversikten presenterat olika faktorer som kan pÄverka barnens utveckling som exempelvis trauma, posttraumatisk stress och kris. Vi har Àven valt att presentera olika pedagogiska och psykologiska metoder som visar pÄ hur man kan bearbeta barnens traumatiska upplevelser. Vi valde att intervjua tvÄ lÀrare och en psykolog för att ta del av deras erfarenheter kring arbetet med traumatiserade barn frÄn krig.

Huvudsyftet med den hÀr studien var att ta reda pÄ hur vi som pedagoger kan hjÀlpa barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd för att underlÀtta deras skolverksamhet. Vi ville Àven fÄ ökad förstÄelse och kunskap om vad DAMP, ADHD, Tourette syndrom och Asperger syndrom Àr och hur de olika symtomdiagnoserna kÀnnetecknas. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med nyckelpersoner inom detta Àmne. Syftet med intervjuerna var att ta reda pÄ hur intervjupersonerna anser att man ska arbeta med barn i behov av sÀrskilt stöd i skolverksamheten. I undersökningen intervjuade vi en rektor, tvÄ specialpedagoger och tvÄ förskollÀrare.VÄr slutsats Àr att det inte finns nÄgon fÀrdig mall för hur pedagoger skall arbeta med barn i behov av sÀrskilt stöd.

Alla har nÄgon gÄng mot sin vilja fÄtt en störande tanke pÄ hjÀrnan. En skrÀmmande bild eller en kÀnsla av att nÄgonting Àr fel.I den hÀr artikelserien möter du personer vars tankar och beteenden inte stannat vid vanlig skrockfullhet ? de har skenat ivÀg och blivit ett hinder för normalt umgÀnge med andra mÀnniskor.LÀs om livet som tvÄngssjuk..

I den hÀr uppsatsen studeras yrkesrollen personligt ombud ? en ny, komplex yrkesroll som fortfarande Àr under utveckling och dÀrmed ocksÄ relativt outforskat. Syftet Àr att klargöra hur yrkesrollen upplevs inom en verksamhet med personligt ombud och hur den uppfattas av andra professionella aktörer som kommer i kontakt med personliga ombud. UtgÄngspunkten Àr följande frÄgestÀllningar: Hur ser de personliga ombuden och verksamhetsledningen pÄ yrkesrollen personligt ombud? Har ombuden funnit sig till rÀtta i yrkesrollen? Hur uppfattas personliga ombudets yrkesroll av professionella aktörer som ansvarar för vÄrd, stöd och service för personer med psykiska funktionshinder? Har ombuden blivit erkÀnda och accepterade pÄ organisationsarenan som de rör sig, har yrkesrollen uppnÄtt legitimitet?Uppsatsen Àr av kvalitativ karaktÀr men vid datainsamlingen har jag anvÀnt mig av bÄde kvalitativa och kvantitativa metoder.

Tidig identifiering av barn i behov av sÀrskilt stöd kan leda till rÀttvisare resursfördelning ochbÀttre skolresultat. Samtidigt visar forskning pÄ att tilldelning av resurser baseras pÄ diagnoservilket blir problematiskt för de barn utan diagnos som ocksÄ Àr i behov av sÀrskilt stöd. Dethar Àven visat sig att alla barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd, med och utan diagnos, Àr ibehov av samma typ av stöd och resurser. MÄnga barn Àr nÄgon gÄng under skoltiden i behovav nÄgon typ av sÀrskilt stöd, under lÀngre eller kortare perioder och det kan börja redan underförskoletiden. DÀrmed Àr det angelÀget att undersöka hur det i sjÀlva verket förhÄller sig iförskolors verksamhet.Det övergripande syftet med föreliggande studie Àr att bidra till förstÄelsen av hur pedagogerupplever att de stöds i sitt arbete med inkludering av barn i behov av sÀrskilt stöd.

Syftet med den hÀr studien var att ta reda pÄ om individanpassad undervisning tillfredsstÀller individens behov för att i förlÀngningen gynna samhÀllsutvecklingen. Genom denna forskning ville jag utreda ifall elever har svÄrigheter i vissa skolÀmnen och hur svÄrigheten pÄverkar dem. Jag ville ocksÄ undersöka ifall elever har olika behov, Àr i behov av en slags individanpassad undervisning, och ifall de tror pÄ att denna kan förbÀttra deras betyg. Genom att ha lÀst forskningslitteratur och gjort en kvantitativ undersökning med deltagare bestÄende av tjugo elever frÄn Ärskurs 9 och tio elever frÄn Ärskurs 6 har jag kommit fram till följande resultat. De flesta elever frÄn bÀgge grupper har svÄrigheter i ett eller flera skolÀmnen.

Bemötande av barn i behov av sÀrskilt stöd - olika perspektiv pÄ pedagogiskt bemötande..

Kunskap överförs stÀndigt mellan mÀnniskor. Inom en organisation Àr kunskapsöverföringen mellan medarbetarna ofta sÀrskilt strukturerad och i synnerhet om det Àr inom samma profession. Tyst kunskap Àr förknippat med viss oklarhet i hur kommunikationen kan gÄ till och vad som kan kommuniceras. I uppsatsen refereras och jÀmförs Bertil Rolfs och Bo Göranzons skilda stÄndpunkter om den tysta kunskapens natur. Traditionen Àr för dem bÄda det verktyg som möjliggör överföring av tyst kunskap.

Studien synliggör hur olika förskollÀrare ser pÄ och jobbar med inskolning av barn i behov avsÀrskilt stöd. I litteraturdelen redovisas styrdokument och tidigare forskning som belyserarbetet med inskolning i svenska förskolor, arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd, hurpedagogernas kompetens pÄverkar det pedagogiska arbetet under inskolningen, samt enredogörelse av Bowlbys anknytningsteori. Studien anvÀnder sig av kvalitativ forskningsansatsfenomenografi och resultatet baseras pÄ tre enskilda intervjuer med förskollÀrare samt engruppintervju med tvÄ förskollÀrare.Studien resulterade i fem olika beskrivningskategorier: Pedagogiskt förhÄllningssÀtt ochmÀnniskosyn, Samarbete och flexibilitet, Trygghet i förskolan, Teoretisk kompetens somutgÄngspunkt, samt Kompetensbehov i situationen. Studiens resultat visar pÄ att pedagogernassyn pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd avgör hur arbetet kring inskolning organiseras. Inskolningses som en pedagogisk process som borde vara individuell oavsett inskolningsmodell, menska vara Ànnu mer individanpassad för barn i behov av sÀrskilt stöd.

Bakgrund: I Sverige finns ca 35 000 personer diagnostiserade med schizofreni. Att insjukna i schizofreni innebÀr en livsomvÀlvande katastrof bÄde för den som insjuknar och de nÀrstÄende. Av de barn och ungdomar som drabbas av schizofreni fÄr hÀlften ett livslÄngt handikapp. Deras förÀldrar fÄr ofta svÄrigheter med att möta sina barns lidande, bekymmer, att förstÄ deras förÀndrade livsvÀrld och den problematik som den psykiska störningen omfattar.Syfte: Denna litteraturstudies syfte var att beskriva förÀldrarnas svÄrigheter hantera den uppkomna situationen och att förstÄ sina barns förÀndrade livsvÀrld och den problematik som den psykiska störningen innebÀr. Ett vidare syfte har varit att tydliggöra sjuksköterskans vÀgledande roll i denna process.Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats som belyser förÀldrarnas upplevelser av att ha ett barn med schizofreni.Resultat: Studiens resultat visar fem framtrÀdande teman; Att inte förstÄ vad som hÀnder med sitt barn, Moraliska och praktiska dilemman, Skuld och skam, Att som förÀlder sörja förlusten av det barn man en gÄng kÀnt samt Vilken form av stöd/information söker förÀldrarna?Slutsatser: Allvarlig psykisk störning orsakar ett stort lidande bÄde för barnet som diagnostiserats och dess förÀldrar.

Personer i behov av vÄrd kÀnner sig trygga med sjuksköterskor som inger naturligt förtroende. Trygghet uppstÄr dÄ personer i behov av vÄrd har förmÄga att bilda en relation med sjuksköterskor. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av trygghet i relationen till sjuksköterskor beskrivet av personer i behov av vÄrd. Studien Àr baserad pÄ 12 vetenskapliga artiklar som publicerades mellan Ären 1998-2008. Artiklarna analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats.

Genom denna studie har jag a?mnat att analysera hur svensk nyhetspress gett uttryck fo?r en ikonisk ha?ndelse i hanteringen av Sverigedemokraterna i samband med att dessa blev invalda i Riksdagen ho?sten 2010. Syftet med studien har varit att utifra?n mina teoretiska utga?ngspunkter se vad en ikonisk ha?ndelse betyder i nyhetspressens rapportering kring Sverigedemokraterna i samband med valet och en tid efter detta. Utga?ngspunkterna i studien har utgjorts av teorier med fokus pa? tendenser i hur media skildrar betydande ha?ndelser, samt det kollektiva minnet.