I min uppsats vill jag undersöka vad det Àr som gör att man ÄtervÀnder till arbetslivet. Jag har intervjuat fem kvinnor med diagnosen utbrÀndhet och de har alla varit lÄngtidssjukskrivna, men har idag ÄtervÀnt delvis eller helt. Dessa kvinnor Àr samtliga socialarbetare i 46-60 Ärs Älder. Jag har Àven intervjuat medaktörer i kvinnornas sjukskrivningsprocess för att se hur de tÀnker och vad de kan göra för att pÄverka den sjukskrivna att ÄtervÀnda. Medaktörerna Àr arbetsgivaren och personalchefen frÄn socialförvaltningen, samt försÀkringskassan och företagshÀlsovÄrden.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, sÄvÀl fysiska som psykiska och medicinska Àr stora och vÀl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (kÀnsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hÀlsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med kÀnsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i Äldern 40-65 Är, bosatta i tÀtort. Resultat frÄn Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse vÀrden - vilka Àr de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturprÀglade omrÄden, dÀr man har möjlighet att ÄterhÀmta sig.Studien genomfördes pÄ kvinnor (N=28) i avsedd Älder och boende i tÀtort.Datan samlades in med en enkÀt, bestÄende av totalt 35 frÄgor. 13 frÄgor för att mÀta KASAM, 8 demografiska frÄgor, och 14 frÄgor om kontakt med naturen.Resultatet pÄvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de anvÀnde sig av naturen.

Bakgrund: Distriktssköterskearbetet Àr vÀldigt sjÀlvstÀndigt och mÄngsidigt. Distriktssköterskor möter patienter som lider av olika sjukdomar eller skador. De flesta kan inte klara de psykiska och fysiska pÄfrestningar och blir utbrÀnda. Studier visar att med handledning kan tid för reflektion och bearbetning av bl. a stress möjliggöras vilket leder till mer trygghet och vÀlbefinnande i yrkesrollen.Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka om det finns behov av omvÄrdnads-handledning för distriktssköterskor för att minska stress i deras arbete.

Bakgrund: Befolkningen av ?ldre ?kar globalt och studier visar att antalet ?ldre p? akutmottagning ?r h?g till f?ljd av multisjuklighet, polyfarmaci och ?ldersrelaterade fysiologiska f?r?ndringar och funktionsneds?ttningar. Dessutom ?kar prevalensen av demenssjukdomar som en f?ljd av ovan. Studier visar att ?ven personer med demensproblematik ofta bes?ker akutmottagningen vilket ?r problematiskt d? milj?n d?r inte ?r anpassad f?r denna patientgrupp vilket uts?tter dem f?r en rad utmaningar med negativa konsekvenser, s?som f?rs?mring av beteende och funktion.

Bakgrund: Gynekologisk cancer Àr en sÀrskilt intim form av cancer och drabbar ca 2900 kvinnor i Sverige varje Är. Syfte: Att beskriva upplevelser och behov hos kvinnor som har gynekologisk cancer och sjuksköterskans stödjande roll. Metod: En litteraturstudie baserad pÄ tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudteman; förÀndrad sexualitet, en osÀker framtid, relationer samt sjuksköterskans roll. Kvinnorna upplevde en förÀndrad kroppsbild, ett förÀndrat sexliv samt en rÀdsla för recidiv.

Syftet med studien var att undersöka uppfattningar av utsatta barns behov i förskolan hos förskollÀrare. Studien utgick frÄn följande tre frÄgestÀllningar; Vilka uppfattningar förekommer hos förskollÀrare av utsatta barns behov i förskolan? Hur uppfattar förskollÀrare sina möjligheter att skapa gynnsammare förutsÀttningar för de utsatta barnen i förskolan? Vad Àr förskollÀrares uppfattningar av hur utsatta barn i förskolan upptÀcks? Den hÀr fenomenografiska studien genomfördes med hjÀlp av sex kvalitativa intervjuer med förskollÀrare frÄn fyra olika förskolor. Resultatet redovisas som skilda beskrivningskategorier. NÀr det gÀller utsatta barns behov Àr kategorierna; behov kopplade till barnet; psykosocialt och biologiskt samt behov kopplade till miljön.

Bakgrund: Psykisk oh?lsa ?r ett begrepp som rymmer b?de tillf?lliga psykiska besv?r och l?ngvariga psykiatriska diagnoser. Samsjuklighet mellan psykisk oh?lsa och somatiska besv?r f?rsv?rar v?rdinsatser, d? de tenderar att f?rv?rra varandra, samt att samarbetet mellan den somatiska och psykiatriska v?rden ?r fragmenterad. Stigmatisering av psykisk oh?lsa kan bland annat relateras till okunskap, vilket kan bidra till oj?mlik v?rd och kan hindra individen fr?n att s?ka v?rd.

Verksamheter som inte förstÄr sin kunds behov och misslyckas med att uttrycka behoven i sin kommunikation riskerar att bli bortvalda framför konkurrenter. DÀrav syftar denna studie till att utreda förhÄllandet mellan kundens behov och en organisations, i detta fall NyföretagarCentrum Uppsala, uppfattning av behoven som syns i kommunikationen. Studien baseras pÄ intervjuer med organisationens rÄdgivare samt kunder som anvÀnt tjÀnsten det senaste Äret. Insamlad data har analyserats med ett teoretiskt ramverk innehÄllande en GAP-modell, vÀrdekedja samt teori kring dialog och behovskategorisering. BÄde skillnader och likheter noteras mellan organisationens kommunikation och kundens behov. Skillnaderna indikerar gap i förhÄllandet mellan parterna samt en avbruten vÀrdekedja. Dessutom pÄtrÀffas skillnader vid en behovskategorisering. En orsak till bristerna Àr att organisationen inte lyckas tolka kunden fullt ut.

Bakgrund: NÀr ett barn diagnostiseras med cancer förÀndras livet för hela familjen. Fokus pÄ det sjuka barnet gör att syskon lÀtt glöms bort. DÀrför Àr det viktigt att sjuksköterskan verkar stödjande för syskon och familjen som helhet och tillgodoser de behov som uppkommer i situationen. Syfte: Syftet var att beskriva specifika behov hos syskon till cancersjuka barn. Metod: Studien utformades som en litteraturöversikt dÀr tio artiklar med kvalitativ ansats inkluderades.

Det finns en problematik för ensamstÄende förÀldrar att pÄ ett tillfredstÀllande sÀtt balansera arbetsliv och familjeliv, Àn mer problematisk blir situationen om barnet eller barnen har sÀrskilda behov. Studiens syfte Àr att belysa, analysera och skapa en förstÄelse för hur karriÀrutvecklingen formas för ensamstÄende förÀldrar till barn med sÀrskilda behov. I fokus Àr förÀldrars karriÀrutveckling efter att ha fÄtt barn med sÀrskilda behov. Informanternas bakgrund, karriÀrutveckling, samhÀllsstöd samt förÀndringen det innebar att fÄ barn med sÀrskilda behov, Àr fyra faktorer som sÀrskilt belyses. Examensarbetet utgÄr frÄn en hermeneutisk ansats.

Det finns en problematik för ensamstÄende förÀldrar att pÄ ett tillfredstÀllande sÀtt balansera arbetsliv och familjeliv, Àn mer problematisk blir situationen om barnet eller barnen har sÀrskilda behov. Studiens syfte Àr att belysa, analysera och skapa en förstÄelse för hur karriÀrutvecklingen formas för ensamstÄende förÀldrar till barn med sÀrskilda behov. I fokus Àr förÀldrars karriÀrutveckling efter att ha fÄtt barn med sÀrskilda behov. Informanternas bakgrund, karriÀrutveckling, samhÀllsstöd samt förÀndringen det innebar att fÄ barn med sÀrskilda behov, Àr fyra faktorer som sÀrskilt belyses. Examensarbetet utgÄr frÄn en hermeneutisk ansats.

En Äterkommande debatt rörande kriminalvÄrden Àr hur man ska kombinera de tvÄ grundprinciperna i fÀngelserna: vÄrd och straff. Om isolering Àr ett straff i straffet, hur ser dÄ vÄrden ut i anslutning till denna? FÄ eller inga andra former av frihetsberövande skapar sÄ mycket psykologiskt trauma, med sÄ mÄnga symptom pÄ psykisk sjukdom, som isolering gör.I studien undersöktes vilka effekter ofrivillig isolering, under minst tvÄ mÄnader, hade pÄ den psykiska och fysiska hÀlsan, samt vilket stöd tidigare fÀngelseintagna fÄtt under och efter sin tid av isolering. Dessutom undersöktes vilket stöd den intagne sjÀlv hade önskat att fÄ.Resultatet bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med tidigare fÀngelseintagna som ofrivilligt blivit isolerade. Resultatet analyserades med hjÀlp av tidigare forskning och begreppen Ängest, depression, avsaknad av social interaktion samt sociala band till andra.TvÄ av tre respondenter visade tecken pÄ att isoleringen pÄverkat deras psykiska hÀlsa mycket negativt.

Bakgrund: Depression Àr en komplicerad sjukdom som kan medföra allvarliga problem. Symtom pÄ depression kan variera, nÄgra av de vanligaste förekommande symtomen för en ungdom Àr irritation, hÄglöshet, trötthet, koncentrationssvÄrigheter och skuldkÀnslor. Detta kan medföra att skolarbetet pÄverkas negativt och hela livssituationen. Skolsköterskan har en viktig roll i arbetet för att frÀmja den psykiska hÀlsan. Syfte: Syftet var att belysa skolsköterskors erfarenheter av att stödja ungdomar i Äldern 13-19 Är med depression.

Syftet med denna studie var att identifiera problem och behov som byggare i Sverige stöter pÄ i sin vardag samt anordna en workshop dÀr produktutveckling utifrÄn dessa behov diskuteras, samt hur denna information kan anvÀndas i produktutvecklingen. Studien grundar sig i teorier om innovation, behov och kvalitet, behovsidentifiering, innovationsspridning, produktlivscykel och metoden NABC: Need, Approach, Benefit, Competition. Grunden till arbetet Àr en förestÀllning att produktanvÀndare har behov som dem sjÀlva inte Àr medveten om. Genom att utgÄ frÄn dessa omedvetna behov kan en bÀttre produkt utformas. Empatisk design (deltagande observation) anvÀndes för att kunna upptÀcka outtalade behov samt skapa en god förstÄelse för byggarnas naturliga arbetsmiljö.

Sammanfattning Bakgrund: Palliativ v?rd syftar till att fr?mja livskvaliteten hos patienter med obotlig sjukdom och deras n?rst?ende genom symtomlindring, teamarbete och st?d. V?rd i hemmet kan skapa trygghet och n?rhet, d?r n?rst?ende ofta f?r en betydande roll och beh?ver professionellt st?d vid praktiska, emotionella och existentiella utmaningar. Sjuksk?terskan har en samordnande funktion och m?ter n?rst?endes behov utifr?n ett etiskt och personcentrerat f?rh?llningss?tt.