Bakgrund: Patienter med psykisk sjukdom har en ökad risk att utveckla somatisk sjukdom. Antalet vÄrdtillfÀllen inom psykiatrisk slutenvÄrd har ökat under det senaste decenniet. Sjuksköterskan ska kunna observera, ÄtgÀrda och hantera patientens sÄvÀl psykiska som fysiska omvÄrdnadsbehov och hon ska Àven ha en helhetssyn och ett etiskt förhÄllningssÀtt. Sjuksköterskan har Àven en skyldighet att arbeta utifrÄn vetenskap och beprövad erfarenhet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att vÄrda patienter med somatiska tillstÄnd inom psykiatrisk slutenvÄrd.

SyfteSyftet med denna studie var att undersöka samband mellan utbildning, civilstĂ„nd och inkomst gentemot upplevd fysisk och psykisk hĂ€lsa.MetodUndersökningen Ă€r en kvantitativ enkĂ€tstudie dĂ€r totalt 525 individer ingick framförallt frĂ„n Lidingö, TĂ€by, Haninge, Östermalm och Solna. Åldern pĂ„ individerna varierade mellan 37 och 89 Ă„r och medelĂ„ldern var 70,3 Ă„r (± 6,6), dĂ€r cirka en tredjedel var mĂ€n och tvĂ„ tredjedelar kvinnor. Samtliga har fĂ„tt besvara frĂ„gor med fasta svarsalternativ kring deras upplevda fysiska (kroppslig) samt psykiska (sjĂ€lslig) hĂ€lsa och faktorerna inkomst, civilstĂ„nd samt utbildningsnivĂ„. DĂ€refter analyserades resultaten för att finna eventuella samvariationer mellan den upplevda hĂ€lsan och de specifika faktorerna. Samtliga deltagare har sjĂ€lva ansökt om att fĂ„ vara med i ett projekt kring hĂ€lsa i Gymnastik- och idrottshögskolans regi.ResultatSignifikanta samvariationer fanns mellan upplevd fysisk och psykisk hĂ€lsa samt civilstĂ„nd dĂ€r hög hĂ€lsa korrelerade med att leva i ett förhĂ„llande.

Examensarbetet tar upp frÄgan om hur mellanstaden, stadens moderna delar som vuxit fram under 1900-talet, ska utvecklas. Mellanstaden bestÄr av isolerade öar av funktioner med kraftiga trafikleder som löper kors och tvÀrs och försörjer öarna med trafik. I mellanstaden kan tvÄ grupper med olika behov urskiljas. Personer med lokala intressen Àr de som dagligen vistas i mellanstaden t.ex boende. De har behov av en bra bostadsmiljö med god tillgÀnglighet till viktiga mÄlpunkter med gena och trygga vÀgar.

Vi vill med detta arbete beskriva dagens respektive gÄrdagens fordonsförarutbildning hos polisen samt försöka ta reda pÄ hur utbildningen kommer att se ut i framtiden och föra en diskussion kring detta. Polisens förarutbildning har varit ett aktuellt Àmne i media och detta har utgjort en av de kÀllor vi har hÀmtat vÄr information ifrÄn. Vi har ocksÄ skickat ut sju stycken enkÀter, sex stycken till poliser i olika lÀn med anknytning till förarutbildningen samt en till rikspolisstyrelsen. Vi har Àven tagit del av aktuell litteratur inom omrÄdet som kunskapskÀlla. Vidare har vi sammanstÀllt de tre polisutbildningars kursplaner för att jÀmföra dessa med varandra.

NÀr döden intrÀffar plötsligt, har efterlevande inte fÄtt nÄgon chans till mental förberedelse inför dödsfallet. Efterlevande löper dÀrmed stor risk att drabbas av komplicerade sorgereaktioner, med psykisk och fysisk ohÀlsa som följd. Denna grupp möts inte i tillrÀckligt stor utstrÀckning av strukturerad evidensbaserad omvÄrdnad, i proportion till efterlevande vid vÀntade dödsfall. Syftet med litteraturstudien var att belysa nÀrstÄendes behov vid plötslig död samt att understryka relevanta omvÄrdnadsÄtgÀrder i akuta skeden. Litteraturstudien Àr baserad pÄ 13 vetenskapliga artiklar som pÄ olika sÀtt behandlar nÀrstÄendes behov vid plötslig död.

I dagens samhÀlle efterfrÄgas nÀrproducerad och smÄskaligt tillverkad mat allt mer. För att gÄ detta ökade behov till mötes behövs fler smÄskaliga livsmedelsproducenter. EU och staten satsar pÄ landsbygdsutveckling och smÄskalig livsmedelproduktion; Sverige ska bli Europas frÀmsta matland enligt jordbruksministern. För att stötta och inspirera producenter funderade Leader Blekinge pÄ hur en utbildning kring livsmedelssÀkerhet kan anpassas efter smÄskaliga producenters behov, dÄ producenterna upplevde att de Àr i behov av kompetensutveckling. Syftet var att pÄ uppdrag av Leader Blekinge undersöka hur en utbildning i livsmedelssÀkerhet skulle kunna anpassas efter smÄskaliga producenters behov.

Den andliga dimensionen ingÄr i den holistiska mÀnniskosynen som sjuksköterskan skall utgÄ frÄn. I Socialstyrelsens Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska stÄr det att sjuksköterskan ska ha förmÄga att bemöta patienters andliga behov. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som pÄverkar sjuksköterskans bemötande av andliga behov. Polit och Becks (2012) niostegsmodell anvÀndes för litteraturstudien. Litteratursökning genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed samt genom en manuell sökning.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, sÄvÀl fysiska som psykiska och medicinska Àr stora och vÀl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (kÀnsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hÀlsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med kÀnsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i Äldern 40-65 Är, bosatta i tÀtort. Resultat frÄn Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse vÀrden - vilka Àr de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturprÀglade omrÄden, dÀr man har möjlighet att ÄterhÀmta sig.Studien genomfördes pÄ kvinnor (N=28) i avsedd Älder och boende i tÀtort.Datan samlades in med en enkÀt, bestÄende av totalt 35 frÄgor. 13 frÄgor för att mÀta KASAM, 8 demografiska frÄgor, och 14 frÄgor om kontakt med naturen.Resultatet pÄvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de anvÀnde sig av naturen.

Syftet Àr att undersöka hur det sÀrskilda stöd som elever behöver för att nÄ mÄlen motsvarar det som skolan erbjuder, och för att fÄ svar pÄ det undersöker vi det ur rektorns, specialpedagogens och elevens synvinkel. Vilka likheter och skillnader finns i tillvÀgagÄngssÀtt, behov, och det skolan ger mellan litteraturen vi lÀst och de intervjuer och enkÀtundersökningar vi gör. Vi har lÀst aktuell litteratur i form av böcker, rapporter och andra tryckta kÀllor. I studien intervjuas en rektor, en specialpedagog. Vi gör en enkÀtundersökning bland 43 stycken elever i Äk 8 och 9.

BAKGRUND: Antal invandrare i Sverige har ökat stÀndigt varje Är. Sjuksköterskan behöver ofta vÄrda invandrarpatienter i dagens mÄngkulturella samhÀlle. En litteraturöversikt av empiriskt studier avseende invandrarpatienters upplevelser genomfördes för att skaffa djupare förstÄelse för hur invandrarpatienter upplever sin hÀlsa.SYFTE: Syftet Àr att utifrÄn ett patientperspektiv beskriva faktorer som pÄverkar upplevelsen av hÀlsa för patienter med invandrarbakgrund i Sverige.METOD: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats anvÀndes i studien. Sedan analyserades de valda artiklarna enligt Fribergs analysmodell. Författarna sökte likheter respektive skillnader i artikelresultaten för att utgöra resultatet i studien med tema och subtema.RESULTAT: Analysen av tio empiriska studier visar att invandrare i Sverige upplevde sÀmre hÀlsa efter migrationen.

Bakgrund: Det berÀknas att nÀstan var tredje person i Sverige kommer att fÄ en cancerdiagnos i framtiden. UngefÀr 40 % utav cancerfallen gÄr inte att bota. Det finns en ökad förstÄelse för att den palliativa omvÄrdnaden Àr viktig för att fullÀnda obotligt sjuka patienters vÀlbefinnande. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur patienter med obotlig cancer upplever palliativ omvÄrdnad. Metod: Studien har genomförts som en allmÀn litteraturstudie.

Det Àr vÀl kÀnt att bröstcancer innebÀr betydande psykiska pÄfrestningar för kvinnor som drabbas. Dessa pÄfrestningar kan inkludera Ängest och depression, ilska och fientlighet, kÀnslor av skam och att inte var nÄgot vÀrd. Kvinnornas upplevelser av bemötande och interaktion med vÄrdpersonalen varierar. HÀr ingÄr tankar om hur positivt bemötande och uppmuntran har pÄverkat kvinnornas kÀnsla av kontroll över sjukdomen. Syftet med studien var att beskriva bröstcancerdrabbade kvinnors kÀnslor och reaktioner i mötet med vÄrdpersonal under vÄrdförloppet.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, sÄvÀl fysiska som psykiska och medicinska Àr stora och vÀl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (kÀnsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hÀlsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med kÀnsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i Äldern 40-65 Är, bosatta i tÀtort. Resultat frÄn Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse vÀrden - vilka Àr de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturprÀglade omrÄden, dÀr man har möjlighet att ÄterhÀmta sig.Studien genomfördes pÄ kvinnor (N=28) i avsedd Älder och boende i tÀtort.Datan samlades in med en enkÀt, bestÄende av totalt 35 frÄgor. 13 frÄgor för att mÀta KASAM, 8 demografiska frÄgor, och 14 frÄgor om kontakt med naturen.Resultatet pÄvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de anvÀnde sig av naturen.

UngefÀr 5-10 procent av alla personer med diabetes har diabetes typ 1. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med diabetes typ 1. Totalt analyserades elva artiklar med kvalitativ manifest innehÄllsanalys med induktiv ansats. Analysen resulterade i kategorierna: Att kÀnna oro och rÀdsla; Att kÀnna hinder; Att kÀnna ett behov av stöd och vilja bli förstÄdd; Att kÀnna kontroll. Litteraturstudien visade att personer med diabetes typ 1 kÀnde oro och rÀdsla för komplikationer.

I arbetslivet har omfattande förÀndringar Àgt rum, vilket har inneburit hÄrdare villkor för alla men kanske sÀrskilt för dem som av olika anledningar stÄr utanför arbetsmarknaden. Denna uppsats Àr en fallstudie av ett socialt arbetskooperativ som drivs av mÀnniskor med psykiska funktionshinder. Studien syftar till att ge ökad förstÄelse för, och kunskap om, vilken betydelse det sociala arbetskooperativet har, och har haft, för den enskilde kooperatören och vidare för kooperatörernas livssituation i allmÀnhet, samt deras förhÄllande till arbetslivet i synnerhet.Vi har gjort en kvalitativ studie grundad pÄ djupgÄende intervjuer med sex kooperatörer samt med verksamhetens bÄda handledare. Slutsatserna av vÄr studie bygger pÄ analyser av dessaintervjuer. Den första och kanske viktigaste slutsats vi har dragit Àr att deltagandet i Solakoop Àr för kooperatörerna synonymt med ?det goda arbetet? och har givit dem ökat sjÀlvförtroende,initiativförmÄga och ansvarskÀnsla.