Globala förÀndringar inom ekonomi och arbetsliv medför ett allt snabbare tempo och krav pÄ skiftgÄng. Det kan dÀrav uppstÄ obalans i arbetslivet mellan intensiva och tÀta arbetspass i förhÄllande till ledighet och ÄterhÀmtning. Skiftarbete finns huvudsakligen i varianter, tvÄ- respektive treskift. HÀlso- och sjukvÄrd, handel och industri Àr de omrÄden som har flest skiftarbetare. Med nattskiftinslag Àr skiftarbetet förenat med en rad negativa effekter pÄ hÀlsa och sÀkerhet.

Syftet Àr att fÄ en insikt hur det Àr att arbeta med barn i av sÀrskilt stöd ur ett pedagogiskt perspektiv. Detta för att skapa större kunskap och förstÄelse inom Àmnet för oss som blivande pedagoger. FrÄgestÀllningar -Hur ser pedagoger respektive specialpedagoger pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd? -Vad Àr viktigt i mötet och relationer med barn i behov av sÀrskilt stöd enligt pedagoger och specialpedagoger? -Hur kan pedagoger arbeta med och för barn med behov av sÀrskilt stöd? Kvalitativ metod i form av enkÀter och intervjuer. Vi kom fram till i vÄr undersökning att barn i behov av sÀrskilt stöd finns mer eller mindre överallt inom förskolan. Antalet barn som har svÄrigheter har ökat med Ären och det Àr idag vanligt att de inte har nÄgon diagnos.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, sÄvÀl fysiska som psykiska och medicinska Àr stora och vÀl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (kÀnsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hÀlsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med kÀnsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i Äldern 40-65 Är, bosatta i tÀtort. Resultat frÄn Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse vÀrden - vilka Àr de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturprÀglade omrÄden, dÀr man har möjlighet att ÄterhÀmta sig.Studien genomfördes pÄ kvinnor (N=28) i avsedd Älder och boende i tÀtort.Datan samlades in med en enkÀt, bestÄende av totalt 35 frÄgor. 13 frÄgor för att mÀta KASAM, 8 demografiska frÄgor, och 14 frÄgor om kontakt med naturen.Resultatet pÄvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de anvÀnde sig av naturen.

Bakgrund: NÀr ett barn diagnostiseras med cancer förÀndras livet för hela familjen. Fokus pÄ det sjuka barnet gör att syskon lÀtt glöms bort. DÀrför Àr det viktigt att sjuksköterskan verkar stödjande för syskon och familjen som helhet och tillgodoser de behov som uppkommer i situationen. Syfte: Syftet var att beskriva specifika behov hos syskon till cancersjuka barn. Metod: Studien utformades som en litteraturöversikt dÀr tio artiklar med kvalitativ ansats inkluderades.

Bakgrund: NÀr ett barn diagnostiseras med cancer förÀndras livet för hela familjen. Fokus pÄ det sjuka barnet gör att syskon lÀtt glöms bort. DÀrför Àr det viktigt att sjuksköterskan verkar stödjande för syskon och familjen som helhet och tillgodoser de behov som uppkommer i situationen. Syfte: Syftet var att beskriva specifika behov hos syskon till cancersjuka barn. Metod: Studien utformades som en litteraturöversikt dÀr tio artiklar med kvalitativ ansats inkluderades.

Bakgrund: NÀr ett barn diagnostiseras med cancer förÀndras livet för hela familjen. Fokus pÄ det sjuka barnet gör att syskon lÀtt glöms bort. DÀrför Àr det viktigt att sjuksköterskan verkar stödjande för syskon och familjen som helhet och tillgodoser de behov som uppkommer i situationen. Syfte: Syftet var att beskriva specifika behov hos syskon till cancersjuka barn. Metod: Studien utformades som en litteraturöversikt dÀr tio artiklar med kvalitativ ansats inkluderades.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka pedagogers bemötande av barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan. Metoden vi anvÀnde oss av Àr en kvalitativ under-sökning och en kvalitativ och delvis kvantitativ bearbetning av resultaten. Under- sökningen gjordes pÄ sex förskolor dÀr antalet pedagoger varierade. Sammanlagt lÀmnade vi ut trettiosex enkÀter pÄ dessa förskolor. Vi e-mailade Àven frÄgor till tre rektorer som ansvarar för dessa förskolor, dÄ vi ville fÄ deras syn pÄ bemötandet av barn i behov av sÀrskilt stöd och om det finns nÄgra resurser för dessa barn.

Syftet med denna studie var att undersöka om vittnen till brott mot person i Örebro lĂ€n Ă€r i behov av stöd innan rĂ€ttegĂ„ngen. FrĂ„gestĂ€llningarna som anvĂ€ndes var: Ă€r vittnen till brott mot person i Örebro lĂ€n i behov av stöd? Vilken typ av stöd vill dessa vittnen ha? Vilka möjligheter och svĂ„righeter finns för Brottsofferjouren att komma i kontakt med vittnen som Ă€r i behov av stöd? Till studien anvĂ€ndes en kvalitativ metod bestĂ„ende av individuella intervjuer och fokusgruppsinspirerade gruppintervjuer med vittnen och vittnesstödjare. Resultatet visade att vittnena Ă€r i behov av stöd dĂ„ det finns en rĂ€dsla för repressalier samt en osĂ€kerhet för hur rĂ€ttsprocessen gĂ„r till. Stödet som önskas Ă€r information om vart stöd finns att fĂ„ samt vad som hĂ€nder i rĂ€ttsprocessen.

Syftet med studien var att beskriva och analysera hur skolledare och politiker uppfattar arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd. Styrdokumenten framhÄller vikten av allas lika rÀtt till en likvÀrdig utbildning. PÄ vilket sÀtt och i vilket sammanhang anges dÀremot inte. Det empiriska materialet har inhÀmtats genom en enkÀtundersökning utförd bland skolledare och politiker i barn- och grundskolenÀmnden samt gymnasienÀmnden i en medelstor kommun. Resultatet visar att ett kategoriskt perspektiv som fokuserar individuella svÄrigheter Àr det framtrÀdandet i arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd.

Bakgrund: Övervikt ses som en riskfaktor för livsstilsrelaterade sjukdomar. Överviktiga personer upplevde fysiska och psykiska symtom pĂ„grund av sin övervikt. Övervikt kan förebyggas genom hĂ€lsofrĂ€mjande Ă„tgĂ€rder. Syfte; var att belysa överviktiga patienternas erfarenheter av hĂ€lsofrĂ€mjande Ă„tgĂ€rder för att uppnĂ„ en viktminskning. Metod: En litteraturöversikt genom fördes och litteratursökningen skedde i Cinahl, PubMed och PsycInfo.

Inledning: Gymnasieelever som upplever ett starkt socialt stöd frÄn lÀrare och klasskamrater rapporterar i högre utstrÀckning en positiv psykisk hÀlsa. Under flera decennier har svenska skolungdomars psykiska hÀlsa försÀmrats och socialt stöd frÄn lÀrare och klasskamrater Àr viktigt för att stÀvja den nedÄtgÄende trenden. Metod: 243 gymnasielever mellan 17-20 Är (M=17.91) besvarade en enkÀt om upplevt socialt stöd, emotionella symtom, generell stress, kamratproblem, psykosomatik och vÀlmÄende i skolan. Svaren analyserades i SPSS genom Kruskal-Wallis H-test, Mann-Whitney U-test, det icke-parametriska post-hoc testet av Siegel och Castellan (1988) samt Rosenthals (1984), ekvation för effektstorlek. Resultat: De elever som upplevde ett högt socialt stöd rapporterade i högre utstrÀckning en positiv psykisk hÀlsa.Dessutom, beroende pÄ om det var socialt stöd frÄn lÀrare eller klasskamrater varierar kopplingens styrka till de fem aspekterna av psykisk hÀlsa.

Litteraturstudiens syfte var att beskriva vilka copingresurser som individer med lÄngvarig smÀrta anvÀnder sig av samt hur dessa resurser förbÀttrar eller försÀmrar individernas möjlighet att acceptera sin smÀrta. Designen för litteraturstudien var deskriptiv och studien baserades pÄ 17 vetenskapliga artiklar med bÄde kvantitativ och kvalitativ ansats. Litteratursökningarna utfördes i databaserna Medline (via PubMed) samt CINAHL. Huvudresultatet visade att individer med lÄngvarig smÀrta anvÀnde sig av inre copingresurser som fysiska och psykosociala copingresurser samt förmÄgor vid acceptans av lÄngvarig smÀrta. Individer anvÀnde sig Àven av yttre copingresurser som socialt stöd och materiella copingresurser.

Det Àr ungefÀr 10-15% av alla graviditeter som slutar i missfall. MÄnga av kvinnorna som genomgÄtt ett missfall lider av depression och/eller Ängest. Syftet med den hÀr studien Àr att beskriva vilka omvÄrdnadsbehov kvinnor som erfarit missfall har, för att de ska kunna fÄ den vÄrd de behöver nÀr de kommer för att trÀffa en sjuksköterska. Metoden som anvÀndes var en kvalitativ litteraturstudie dÀr tio artiklar var kvalitativa, en var kvantitvativ och en var bÄde och. Resultat visas i tvÄ huvudkategorier: behov i det offentliga rummet samt behov i det privata rummet.

Syftet med den hÀr uppsatsen var att genom en litteraturstudie undersöka vilka huvudsakliga förklaringar som fanns till unga vuxnas psykiska ohÀlsa. Det var ocksÄ av intresse att fÄ se om det fanns nÄgon skillnad i sÀttet att förklara orsakerna till psykisk ohÀlsa hos mÀn respektive kvinnor. Studien innehöll artiklar ur LÀkartidningen, Psykologtidningen, Transmittorn samt en rapport frÄn SOU. Resultatet visade att unga vuxnas psykiska ohÀlsa bottnade till stor del i ett allt mer individualiserat samhÀlle. Det hade lett till att ett stort ansvar, mÄnga gÄnger högt över vad individen mÀktade med, hade lagts ned pÄ individnivÄ.

Bakgrund: NÀr ett barn diagnostiseras med cancer förÀndras livet för hela familjen. Fokus pÄ det sjuka barnet gör att syskon lÀtt glöms bort. DÀrför Àr det viktigt att sjuksköterskan verkar stödjande för syskon och familjen som helhet och tillgodoser de behov som uppkommer i situationen. Syfte: Syftet var att beskriva specifika behov hos syskon till cancersjuka barn. Metod: Studien utformades som en litteraturöversikt dÀr tio artiklar med kvalitativ ansats inkluderades.