Att drabbas av en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom Àr pÄ mÄnga sÀtt en omvÀlvande upplevelse. Sjukdomen innebÀr bÄde fysiska och psykiska förÀndringar som begrÀnsar patienten i det dagliga livet. Sjukdomen debuterar ofta i tidig Älder och kommer i skov vilket för patienten innebÀr ett lÄngdraget sjukdomsförlopp och Äterkommande kontakter med hÀlso-sjukvÄrden. Alla dessa förÀndringar leder till en förÀndrad livssituation, en sÀmre livskvalitet och ett ökat lidande för den drabbade. Det Àr viktigt att man som sjuksköterska har kunskap och förstÄelse om hur sjukdomen pÄvekar patientens livssituation för att minska risken för försÀmrad livskvalitet och lidande.Studiens syfte Àr att beskriva patientens upplevelse av att leva med en inflammatorisk tarmsjukdom.Denna kvalitativa litteraturstudie utgÄr ifrÄn sju vetenskapliga artiklar baserade pÄ mÀn och kvinnors upplevelser av inflammatorisk tarmsjukdom.

Sömn Àr ett av mÀnniskans mest grundlÀggande behov och att frÀmja den tillhör sjuksköterskans ansvarsomrÄden. Reducerad sömn kan leda till bÄde psykiska och fysiska konsekvenser. Syftet med uppsatsen var att beskriva vad som kan pÄverka sömnen hos patienter med hjÀrt-kÀrlsjukdom. Vald metod för uppsatsen var en litteraturstudie och arbetsmetoden utgick frÄn Polit och Becks nio steg. Efter granskning med granskningsmallar, frÄn Avdelningen för omvÄrdnad vid Karlstads universitet, valdes tolv artiklar att bilda uppsatsens resultat.

Epidemiologiska kunskapsunderlag visar att personal inom vÄrd och omsorg tillhör en riskgrupp för ohÀlsa pÄ grund av att arbetsmiljön pÄverkar personalens fysiska och psykiska hÀlsa negativt. Levnadsvanor angÄende bland annat mat, motion och anvÀndning av tobak har stor betydelse för mÀnniskans fysiska och psykiska hÀlsa. OmvÄrdnadsprogrammet Àr en treÄrig gymnasial utbildning och syftet med utbildningen Àr att ge eleven den grundlÀggande yrkeskunskap och kompetens som krÀvs för arbete i verksamheter inom hÀlso- och sjukvÄrd samt socialtjÀnst.Syftet med uppsatsen Àr dÀrmed att genom en kvantitativ enkÀt undersöka hur 52st elever pÄ ett omvÄrdnadsprogram förhÄller sig till hÀlsa och hÀlsobeteenden med fokus pÄ elevernas levnadsvanor för att kunna frÀmja sin hÀlsa i sin framtida yrkesroll inom vÄrd och omsorg. Resultatet visar att elevernas definition av begreppet hÀlsa omfattar i likhet med WHO:s definition av hÀlsa mer Àn bara mÀnniskans biologi. Majoriteten av elever vÀrderar sin hÀlsa som ?bra? eller ? mycket bra?, dock vÀrderar en stor andel elever sin hÀlsa som ?varken bra eller dÄlig?, vilket kan relateras till elevernas sjÀlvupplevda somatiska och psykiska besvÀr.

LÀrare fÄr allt svÄrare att orka med sitt arbete. De som drabbas vÀrst Àrelever i behov av sÀrskilt stöd. Dessa elever Àr extra resurskrÀvandeoch lÀrarna fÄr svÄrt att mÀkta med eleverna i den arbetsrelateradestress de kÀnner idag. Syftet med denna studie var att undersöka hurarbetsrelaterad stress styr lÀrarnas bemötande av elever i behov avsÀrskilt stöd. En enkÀtundersökning med 119 deltagande lÀrare frÄn tiogrundskolor i mellansverige utfördes.

Bakgrund: Irritable Bowel Syndrome (IBS) Àr en sjukdom som finns hos ca 15- 20 % av befolkningen och som mest drabbar kvinnor. Symtom som diarré, förstoppning, magsmÀrtor, illamÄende, Ängest och depression Àr vanliga. IBS pÄverkar patienter bÄde fysiskt, psykiskt och socialt. Sjukdomen kan medföra minskad livskvalitet för patienter. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att fÄ en ökad förstÄelse om hur Irritable bowel syndrome pÄverkar livskvaliteten hos patienter med sjukdomen.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka pedagogernas uppfattning om förekomsten av diagnoser i förskolan och vad pedagoger har för syn om att barn i förskoleÄldern har diagnoser, vÄra forskningsfrÄgor blev dÀrför följande, vilka diagnoser Àr vanliga i förskolan? Vilka uppfattningar har pedagogerna pÄ att barn i tidig Älder fÄr en diagnos? Hur arbetar pedagogerna med barn i behov av stöd och hur fungerar samarberbetet med förÀldrar till barn i behov av stöd? Metodisk ansats har varit kvalitativ och data har hÀmtats genom kvalitativa intervjuer med tio pedagoger i tvÄ olika kommuner. Det vi fÄtt fram Àr bland annat att alla vÄra informanter nÄgon gÄng under sin karriÀr stött pÄ barn i behov av stöd. Vi har Àven fÄtt en inblick i hur de bemöter dessa barn. För pedagogernas skull Àr en diagnos inte viktig, men den behövs för att sÀtta in de resurser som Àr viktiga i verksamheten för att barnet ska kunna utvecklas pÄ bÀsta möjliga sÀtt..

Bakgrund: Patienter inom dialysvÄrd fick lite information om pÄverkan pÄ sexualitet och samliv som en komplikation av njurarnas bristande funktion. Sexualitet och samliv pÄverkade individen och dennes livslust i stor utstrÀckning. Syfte: Syftet var att belysa dialyspatienters sexuella dysfunktion (SD), prevalens, symtom, orsak och bidragande faktorer. Vi ville belysa SD:s pÄverkan pÄ det psykiska mÄendet samt i vilken mÄn patienter sökte och fick behandling. Metod: Vi anvÀnde oss av kvantitativa artiklar frÄn Pubmeds databas.

Studien Àr en kvalitativ studie med en hermeneutisk fenomenologisk ansats. Syftet med studien Àr att förstÄ och beskriva hur sju förskollÀrare upplever sitt arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan. Studiens resultat visar att förskollÀrarna upplever att de arbetar med barn i behov av sÀrskilt stöd. Samtliga respondenter berÀttar om barn som har behov av sÀrskilt stöd av socioemotionell karaktÀr. De beskriver att de arbetar med barn som har svÄrt att kommunicera, att koncentrera sig, att styra sina impulser och som behöver stöd i sitt samspel och sina relationer med andra barn och vuxna.

DÄ vÄrdhundar Àr en relativt ny företeelse i Sverige har vi genom en mikro-etnografisk fallstudie studerat Ludvika kommuns Projekt vÄrdhund och haft som syftet att undersöka vad en vÄrdhund kan ha för arbetsuppgifter och vilka eventuella effekter dessa arbetsuppgifter kan ha för brukarna. FrÄgestÀllningarna som studien hade var: Vad kan syftet med en vÄrdhund vara? Vilken evidens anvÀnder sig projektet av i praktiken? Hur ser interaktionen mellan vÄrdhundsteamet och brukarna ut? Studien utfördes genom intervjuer med teamet och observationer. En vÄrdhund kan anvÀndas i rehabiliterande syfte, fungera som bÄde en social och motiverande faktor och öka det psykiska vÀlbefinnandet. Evidensen som projektet förlitar sig pÄ Àr oxytocinets verkan och effekter som har en dokumenterad effekt nÀr det gÀller att minska oro, aggressivitet och öka det psykiska vÀlbefinnandet.

Under de senaste Ären har uppmÀrksamheten kring djurens psykiska samt fysiska vÀlmÄende ökat i de verksamheter som hyser djur. Ett vanligt sÀtt att försöka möta de behov som djuren som lever i vÄra djurparker har Àr genom att förse dem med olika typer av miljöberikning. Miljöberikning definieras av Shepherdson (1998) som ?en djurhÄllnings rutin som syftar till att öka kvaliteten pÄ djurhÄllningen kring djur i fÄngenskap, genom att förse djuren med miljöstimuli som optimerar deras fysiska och psykiska vÀlmÄende?. Enligt vÄr svenska djurskyddslagstiftning och andra regler mÄste djurparker idag förse djuren med berikning som Àr anpassade efter varje art.

Inom alla verksamheter och organisationer finns det idag nÄgon form av informationssystem. För att effektivisera, förÀndra och stödja verksamheten har allt fler företag valt att anskaffa ett standardsystem som hjÀlpmedel. TyvÀrr innebÀr detta Àven att ett antal problem kan uppstÄ. Ett av de mest kritiska problemen som bör försöka undvikas Àr utebliven anvÀndaracceptans. Syftet med detta arbete var att undersöka vilka insatser som bör vidtas i arbetet med att anskaffa ett standardsystem, för att förbÀttra anvÀndaracceptansen.

I arbetet undersöks lÀrarrollens yrkesroll inom skolans vÀrld hur man arbetar med elever som drabbats av OCD. OCD stÄr för ?obsessive compulsive disorder? och det innebÀr mÀnniskor som lider av ett tvÄngssyndrom och tvÄngstankar. FrÄgor som arbetet Àmnar besvara Àr: Hur mÀrker man om ett barn lider av OCD? Vilka Àr de utmÀrkande symptomen? Finns det nÄgon koppling kring OCD och andra psykiska sjukdomar? Hur bemöter skolan de elever som lider av OCD? Finns det nÄgon specifik handlingsplan för dessa elever? Hur bör skolan bemöta dessa elever? Vilka hjÀlpmedel finns? Hur kan man anpassa undervisningen efter behov? Arbetet bestÄr i att ta reda pÄ vilka symptom elever som drabbats av OCD kan ha, hur Barn och ungdomspsykiatri (BUP) arbetar för att bota och lindra syndromet, hur skolan och lÀrare jobbar för att gynna elevernas utveckling och lÀrande samt hur man kan kÀnna sig om man lider av syndromet. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod nÀr vi har intervjuat mÀnniskor som vi anser har haft en stor relevans för undersökningen. VÄr slutsats har varit att vi har fÄtt reda pÄ vad man ska ha i Ätanke nÀr man arbetar med barn som har OCD och psykisk ohÀlsa samt vad det innebÀr att lida av syndromet..

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet har varit att undersöka eventuella gemensamma generella motstÄndsresurser hos lÀrare, som har starkt KASAM (kÀnsla av sammanhang) och inte ligger i riskzonen för utbrÀndhet. FrÄgestÀllningarna var följande: Hur upplever lÀrare sin fysiska, psykiska och sociala arbetsmiljö? Hur kan lÀrarnas utsagor tolkas i relation till begreppet KASAM?MetodDen kvalitativa metod som anvÀndes bestod av sex halvstrukturerade intervjuer. Kravet pÄ intervjupersoner var att de: arbetat heltid som lÀrare i minst 20 Är, aldrig varit sjukskrivna för utbrÀndhet, inte ligger i riskzon för utbrÀndhet samt besitter starkt KASAM. Urvalet sÀkerstÀlldes dels genom ett KASAM-formulÀr, dels genom ett utmattningsformulÀr.

Bakgrund: Det Àr viktigt att det finns kunskap om palliativ vÄrd inom alla verksamheter dÄ patienter i palliativ vÄrd finns överallt inom vÄrden. Finns inte kunskapen kan patientens behov lÀtt missas. Författarna till den hÀr studien ville fÄ en förstÄelse för vilka omvÄrdnadsbehov sjuksköterskor upplever att patienten har i det palliativa skedet.Syfte: Syftet var att undersöka vilka omvÄrdnadsbehov sjuksköterskor upplever att patienten har i det palliativa skedet och hur dessa behov kan tillgodoses.Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes pÄ ett sjukhus. Sju sjuksköterskor intervjuades och intervjumaterialet analyserades med manifest innehÄllsanalys.Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde att patienten i palliativ vÄrd har tvÄ övergripande omvÄrdnadsbehov. Dessa Àr psykosociala behov och omvÄrdnadsbehov.

År 2002 Ă€gde ett reformarbete rum i SkadestĂ„ndslagen (SkL) som medgav en lagstadgad rĂ€tt till ersĂ€ttning för en nĂ€rstĂ„ende som drabbats av psykiska besvĂ€r till följd av att en nĂ€ra anhörig tillfogats en allvarlig personskada. Bakgrunden till lagĂ€ndringen var att det i praxis skett en gradvis utvidgning av rĂ€tten till skadestĂ„nd i de sĂ€rskilda situationer som bedömts vara av sĂ„ pass allvarlig art att skadegöraren inte kunnat undgĂ„ att utge ersĂ€ttning till den nĂ€rstĂ„ende. Problematiken kring denna typ av skada skiljer sig en del Ă„t sett till tiden före respektive efter lagĂ€ndringen.För att ersĂ€ttning skall utgĂ„ mĂ„ste de psykiska besvĂ€ren vara medicinskt pĂ„visbara, nĂ„got som tidigare innebar att det lĂ„g pĂ„ de nĂ€rstĂ„ende att bevisa att besvĂ€ren uppkommit. Detta Ă€r dock inte lĂ€ngre nödvĂ€ndigt dĂ„ besvĂ€ren i stor utstrĂ€ckning numera presumeras.Konkret sĂ„ gĂ€llde före lagĂ€ndringen att det fordrades att ett dödligt vĂ„ld varit för handen sĂ„ till vida att det rört sig om en uppsĂ„tlig handling med dödlig utgĂ„ng som huvudregel. I och med lagĂ€ndringen Ă€r den nĂ€rstĂ„endes rĂ€tt till ersĂ€ttning utstrĂ€ckt till att Ă€ven omfatta fall dĂ€r en livshotande skada inte fört med sig en dödlig utgĂ„ng, en utvidgning som lagstiftaren fĂ„r tillskrivas dĂ„ denne i förarbetena till SkL förklarat att det aktuella lagrummet inte skall tolkas e contrario som annars vore naturligt att utgĂ„ ifrĂ„n.Det finns inte lĂ€ngre nĂ„got krav, dĂ„ personskadan medfört den anhöriges död, att den skadegörande handlingen skall ha varit uppsĂ„tlig utan oaktsamhet oavsett graden av densamma ger upphov till ersĂ€ttningsrĂ€tt för den nĂ€rstĂ„ende.