I sjuksköterskans hĂ€lsofrĂ€mjande arbete krĂ€vs kunskap om hĂ€lsorisker och förmĂ„ga att se till patientens behov, sĂ„vĂ€l de fysiska, psykiska och sociala. Övervikt och fetma Ă€r idag ett av samhĂ€llets största problem, och har en komplex uppkomstmekanism. Möjligheten till en varaktig viktreducering pĂ„verkas av en rad olika faktorer. För att övergĂ„ till den hĂ€lsosamma livsstil som krĂ€vs för en varaktig viktnedgĂ„ng, behövs en beteendeförĂ€ndring. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur psykologiska och psykosociala faktorer pĂ„verkar överviktiga individers möjlighet till en varaktig viktnedgĂ„ng.

Syftet med studien Àr att undersöka vilka förutsÀttningar tre skolors pedagoger har för arbetet med sÀrskilda behov. Detta med utgÄngspunkt i lÀrares, specialpedagogers/elevassistent och rektorers förhÄllningssÀtt till barn i behov av sÀrskilt stöd. I forskningsarbetet synliggörs det specialpedagogiska arbetet, men ocksÄ den kunskap som finns i relation till barn i behov av sÀrskilt stöd, rÀttigheter och skyldigheter mellan skola och individ. VÄr studie har tre forskningsfrÄgor som i sin tur ligger som grund i studien och inför insamlingen av arbetsstoff. Genom kvalitativa intervjuer samlade vi kunskap om pedagogers vardagsarbete.

Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva upplevelsen av MS-relaterad fatigue, hur den pÄverkade vardagen och val av egenvÄrdsstrategier.Metod: Beskrivande litteraturstudie. Resultatdelen innehÄller 15 st vetenskapliga artiklar, varav 8 st har en kvantitativ ansats, 5 st har en kvalitativ ansats och 2 st har bÄda ansatserna. Artiklarna söktes i databaserna PubMed och Cinahl och genom manuell sökning.Resultat: MS-relaterad fatigue var en unik och individuell upplevelse. Fatigue hade en multidimensionell och handikappande inverkan pÄ vardagen, som berörde sÄvÀl fysiska, psykiska, sociala och kognitiva aspekter. Personer med MS hade utvecklat olika egenvÄrdsstragier för att minska, förebygga och dölja konsekvenserna av fatigue. Tre av artiklarna saknade en tillrÀcklig beskrivning av inklusions- och exklusionkriterier. Fyra artiklar saknade en adekvat beskrivning av bortfall. Slutsats: MS-relaterad fatigue bidrog till en försÀmring av fysiska, psykiska, sociala och kognitiva funktioner och stod i direkt relation till sÀmre livskvalitet.

This qualitative research overview consists of the State of knowledge about people with dual diagnosis. The focus is on what Psychiatry reform meant for people with mental disabilities. Author`s ambition has been to consolidate current understanding in the problem area. The purpose of the paper is to make an analysis of the State of knowledge concerning individuals within psychiatry with simultaneously addiction problems. The issues that will be processed are: what it means to live with dual diagnosis, how to coordinate cooperation efforts, and what is the evidence-based mode.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, sÄvÀl fysiska som psykiska och medicinska Àr stora och vÀl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (kÀnsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hÀlsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med kÀnsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i Äldern 40-65 Är, bosatta i tÀtort. Resultat frÄn Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse vÀrden - vilka Àr de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturprÀglade omrÄden, dÀr man har möjlighet att ÄterhÀmta sig.Studien genomfördes pÄ kvinnor (N=28) i avsedd Älder och boende i tÀtort.Datan samlades in med en enkÀt, bestÄende av totalt 35 frÄgor. 13 frÄgor för att mÀta KASAM, 8 demografiska frÄgor, och 14 frÄgor om kontakt med naturen.Resultatet pÄvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de anvÀnde sig av naturen.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, sÄvÀl fysiska som psykiska och medicinska Àr stora och vÀl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (kÀnsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hÀlsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med kÀnsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i Äldern 40-65 Är, bosatta i tÀtort. Resultat frÄn Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse vÀrden - vilka Àr de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturprÀglade omrÄden, dÀr man har möjlighet att ÄterhÀmta sig.Studien genomfördes pÄ kvinnor (N=28) i avsedd Älder och boende i tÀtort.Datan samlades in med en enkÀt, bestÄende av totalt 35 frÄgor. 13 frÄgor för att mÀta KASAM, 8 demografiska frÄgor, och 14 frÄgor om kontakt med naturen.Resultatet pÄvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de anvÀnde sig av naturen.

NÀr nÄgon blir sjuk fokuserar vÄrdpersonalen mest pÄ den sjuke patienten, och familjen fÄr ta ett steg Ät sidan. Det Àr lÀtt att glömma bort att Àven familjen Àr drabbad och har behov. Syftet med studien var att belysa familjens behov under sjukhusvistelsen nÀr en familjemedlem Àr kritiskt sjuk. Studien genomfördes som en litteraturstudie och innefattade 16 vetenskapliga artiklar. Familjens behov delades in under sju teman.

Fotboll kan ses överallt nuförtiden. Det visas nÀstan stÀndigt matcher pÄ tv och media rapporterar spaltmeter dagligen. Att likna en fotbollsmatch vid en produkt som ska sÀljas Àr i dagens samhÀlle inte alls nÄgonting konstigt. De olika egenskaper en fotbollsmatch kan ha uppfyller pÄ olika sÀtt publikens behov. Vilka Àr dessa behov? Specifikt vad Àr det som gör att en person vÀljer att gÄ och se en fotbollsmatch med Sirius pÄ Studenternas Idrottsplats i Uppsala? Detta Àr vad denna uppsats avser att undersöka.

Bakgrund: Sömn Àr ett mÀnskligt grundlÀggande behov och bör dÀrför tillgodoses hos patienter som vÄrdas pÄ sjukhus. Patienter som vÄrdas pÄ intensivvÄrdsavdelningar upplever dock ofta upprepade avbrott pÄ sömnen och sömnbrist vilket kan leda till bÄde fysiska och psykiska negativa konsekvenser. IntensivvÄrdsmiljön med dess oljud, starka belysning och frekventa vÄrdrelaterade interaktioner leder ofta till oförmÄga hos patienterna att fÄ en adekvat sömn. Syfte: Att belysa olika interventioner sjuksköterskan kan tillÀmpa för att förbÀttra sovmiljön och sömnkvaliteten hos patienter som vÄrdas pÄ en intensivvÄrdsavdelning. Metod: En litteraturöversikt med grund i analys av kvantitativ forskning.

Bakgrund: Ett barns sjukhusvistelse Àr traumatiskt och förenat med lidande hos sÄvÀl barn som förÀldrar. En sjuksköterska behöver ha en grundlÀggande förstÄelse för förÀldrarnas och barnets situation, dÄ bristande kunskap kan ge upphov till vÄrdlidande. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor kan tillgodose barn och förÀldrars behov för att förhindra vÄrdlidande under barnets sjukhusvistelse. Metod: En litteraturbaserad studie baserad pÄ tio kvalitativa artiklar med en kvalitativ analys för att skapa en ny helhet. Resultat: Resultatet presenteras under tvÄ domÀner: Barns behov och FörÀldrars behov. Barns behov Àr indelat i följande kategorier: Kontroll över sitt liv, Trygghet samt VÀlbefinnande. FörÀldrarnas behov Àr indelade i kategorierna Medverkan, Förtroende för vÄrdpersonalen samt Stöd. Varje kategori omfattar tvÄ underkategorier. Slutsats: Ett barns sjukhusvistelse skapar behov hos bÄde barn och förÀldrar.

Uppsatsen handlar om smÄhushÄllens bostadssituation, deras behov och önskemÄl om att fÄ bosÀtta sig i ett litet hus i stÀllet för i en lÀgenhet. Uppsatsen tar Àven upp varför inte byggföretagen och de kommunala bostadsbolagen tillgodoser smÄhushÄllens behov och önskemÄl. VÄrt huvudsyfte med denna uppsats har varit att besvara frÄgorna:* Finns det ett bortglömt segment pÄ villamarknaden * Hur Àr villamarknaden uppbyggd för att tillgodose behov och önskemÄl hos hushÄll bestÄende av en till tvÄ personer..

Bakgrund: Den psykiska ohÀlsan bland barn och unga har de senaste 10-20 Ären ökat. Syfte: En litteraturstudie har utförts med syfte att undersöka orsaker till psykisk ohÀlsa, hur den yttrar sig bland barn och unga samt insatser som bör genomföras för att frÀmja psykisk hÀlsa. Metod: Resultatet bygger pÄ tio vetenskapliga artiklar av bÄde kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultat: Resultatet visar att den psykiska ohÀlsan bland barn och unga har ökat. Detta kan bland annat bero pÄ socioekonomiska skillnader och stress.

Nilsson Ulrika & Svensson Therese (2010) Pedagogers bemötande av barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan. Pedagogues response to children with special needs in pre-school. Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur nÄgra pedagoger bemöter barn i behov av sÀrskilt stöd. Diskussion med pedagogerna angÄende vilka barn de anser Àr barn i behov av sÀrskilt stöd Àr ytterligare nÄgot som kommer tas upp. Undersökningen kommer vidare att belysa vilket stöd och handledning pedagogerna har tillgÄng till för att möta och hjÀlpa dessa barn att utvecklas efter egna förutsÀttningar. De frÄgestÀllningar som undersökningen utgÄr ifrÄn Àr följande: ? Vilka barn anser pedagogerna Àr i behov av sÀrskilt stöd? ? Hur bemöter pedagogerna barn i behov av sÀrskilt stöd? ? Vilken handledning och vilket stöd behöver och fÄr pedagogerna för att kunna möta och hjÀlpa ett barn i behov av sÀrskilt stöd att utvecklas efter sina egna förutsÀttningar? Undersökningen har Àgt rum pÄ tvÄ olika förskolor och fyra pedagoger, tvÄ rektorer och tvÄ specialpedagoger har blivit intervjuade.

SyfteSyftet med den hÀr studien var att kartlÀgga det upplevda Àt- och trÀningsbeteendet hos studenter pÄ en hÀlsoinriktad högskoleutbildning. Ytterligare ett syfte var att fÄ en större förstÄelse för hur olika Àt- och trÀningsbeteenden inklusive tendenser till Ortorexi samvarierar med den sjÀlvupplevda hÀlsan- Hur ser det upplevda Àt- och trÀningsbeteende ut hos studenterna?- Vilka skillnader i Àt- och trÀningsbeteende finns mellan Ärskurserna pÄ den hÀlsoinriktade utbildningen?- Vilka samband finns mellan det fysiska och psykiska hÀlsotillstÄendet och Àt- och trÀningsbeteendet?- Hur stor andel av studenterna har ett spÀnt förhÄllningssÀtt till kost och trÀning enligt Bratmans test?MetodDetta Àr en kvantitativ studie dÀr enkÀtundersökning anvÀnts som datainsamlingsmetod. Ett riktat bekvÀmlighetsurval gjordes pÄ mÄlgruppspopulationen och urvalsgruppen kom att bestÄ av 100 stycken studenter frÄn en hÀlsoinriktad högskoleutbildning. EnkÀten utformades efter ett redan befintligt test, Bratmans Ortorexitest.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare ser pÄ begreppet barn i behov av sÀrskilt stöd och hur skolans resurser möter barnens behov. Studien bygger pÄ Foucaults teori om makt som belyser samhÀllets och lÀrarnas starka position kring maktutövandet i förhÄllande till elever och resurser. Bronfenbrenners ekologiska miljömodell anvÀnds för att stödja synen pÄ hur miljön runt barnet pÄverkar barn i behov av sÀrskilt stöd. Studien utgÄr frÄn ett diskursanalytiskt perspektiv för att undersöka mönster, skillnader och likheter i lÀrarnas uppfattningar. LÀrarna nÀmner vilka barn de uppfattar Àr i behov av stöd och de ger förslag pÄ hur resurserna kan tas tillvara pÄ.