Det Àr komplext att i ett palliativt skede ge korrekt och individanpassad information till patienter. DÀrför Àr det viktigt att sjuksköterskan anvÀnder sig av ett etiskt förhÄllningssÀtt och identifierar de behov som patienten har. Syftet var att belysa patientens behov av information i den palliativa omvÄrdnaden. En litteraturstudie genomfördes dÀr femton vetenskapliga artiklar bearbetades och granskades. Fem teman framkom som belyser behovet av information för att fÄ kunskap om sin sjukdom, behov av information för att leva med sjukdomen, behov av information för att klara av sista tiden, behov av anpassad information, behov av att fÄ information frÄn rÀtt person.

Studier som berör Àmnet hur fysisk aktivitet pÄverkar det psykiska vÀlbefinnandet hos Àldre Àr nÄgot som berör alla. Fysisk aktivitet har i tidigare forskning visat sig pÄverka bÄda den fysiska och psykiska hÀlsan positivt. Mycket forskning Àr gjord pÄ omrÄdet, dock Àr de Àldre underrepresenterade som mÄlgrupp inom omrÄdet. Syftet med denna studie var att undersöka i vilken utstrÀckning fysisk aktivitet pÄverkar det psykiska vÀlbefinnandet, med inriktning sjÀlvkÀnsla och fysisk sjÀlvuppfattning, hos Àldre. Undersökningen innefattade en experimentell undersökningsmetod med en randominiserad, kontrollerad design.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur individers psykiska hÀlsa pÄverkar tilliten till sjukvÄrden samt ett antal övriga samhÀllsinstitutioner, i det hÀr fallet polisen, socialtjÀnsten, arbetsförmedlingen och försÀkringskassan. Vidare undersöktes om tidigare krÀnkningar samt tidigare negativa erfarenheter hade pÄverkan pÄ tilliten. Materialet som lÄg till grund för studien var insamlat av Statistiska CentralbyrÄn, och rörde individers levnadsvillkor. För att analysera resultatet anvÀndes Giddens (1996), Sztompkas (1999) samt Barbalets (2009) teorier kring tillit och hur tillit mellan individer skapas och kan minskas. Tidigare forskning inom omrÄdet har Àven hjÀlpt till i tolkning av resultat.

Att leva med en livshotande sjukdom, sÄ som cancer innebÀr mÄnga förÀndringar. För att personer som lever med cancer ska kunna kÀnna vÀlmÄende trots sjukdom mÄste behov personer uttrycker tillgodoses. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva behov i dagligt liv hos personer som lever med cancer. I litteraturstudien analyserades 14 kvalitativa empiriska studier genom en kvalitativ innehÄllsanalys, med manifest ansats. Detta resulterade i fem kategorier; att vilja kÀnna kontroll, att önska stöd och personligt bemötande frÄn andra, att försöka omprioritera för att kunna leva normalt, att uppleva kroppsligt vÀlmÄende samt att strÀva efter hopp och försöka finna mening.

FörĂ€ldrar vars barn missbrukar alkohol och andra droger lever med mycket skuld, skam och Ă„ngest för sitt barns situation. Barns missbruk innebĂ€r ofta bĂ„de fysiska och psykiska konsekvenser för förĂ€ldrar. FörĂ€ldrar i en sĂ„dan situation Ă€r dĂ€rför i stort behov av stöd. I föreliggande kvalitativa studie jĂ€mförs förĂ€ldrars och professionellas syn pĂ„ studiens fem olika teman; att vara förĂ€lder till ett barn med drogmissbruk, stöd till förĂ€ldrar, bemötande frĂ„n SocialtjĂ€nsten, tillgĂ€nglighet och samverkan. Studien bygger pĂ„ kvalitativa intervjuer med förĂ€ldrar, FoU, SocialtjĂ€nsten och ÖppenvĂ„rden.

Unga vuxna Àr en grupp som i allt större utstrÀckning söker stöd för sina psykiska svÄrigheter. Att hitta samtalsformer som Àr verksamma Àr dÀrför av stor vikt för mÄlgruppen. PÄ S:t Lukas Stockholmsmottagning har man valt att erbjuda unga i Äldrarna 18-29 Är ?Upp till fyra samtal? ? en form av problemformulerande samtal eller counselling. Genom att sÀtta sig mer in i hur terapeutens arbete gestaltar sig i den hÀr typen av kortare samtalskontakt, kan stödet till mÄlgruppen förhoppningsvis utvecklas ytterligare.

Den ökade psykiska ohÀlsan bland ungdomar stÀller krav pÄ behandlare att effektivisera olika typer av behandlingar, t.ex. samtal. Samtidigt anses det svÄrt att behandla ungdomar, och det finns fÄ empiriska studier som belyser vilka aspekter som ökar möjligheten att fÄ ett positivt resultat av samtalsbehandling (Bolton Oetzel & Scherer, 2003). Syftet med studien var att undersöka hur ungdomar, med erfarenhet av samtalsbehandling, tycker att en samtalsbehandlare ska vara. En retrospektiv intervjustudie genomfördes med 10 informanter i Äldern 19?22 Är som hade erfarenheter av samtalsbehandling under tonÄrstiden.

Bakgrund Förlossningsdepression, depression postpartum (PPD) drabbar omkring 13 procent av alla kvinnor under de första mÄnaderna efter förlossningen. Depressionen pÄverkar inte bara kvinnans egen hÀlsa, utan ocksÄ förÀldraparets relation, och kan ge lÄngvariga negativa effekter pÄ barnets utveckling. Syftet var att belysa upplevelsen av förlossnings-depression i ett familjeperspektiv. Metod Denna studie har utformats som en litteraturstudie, 7 kvalitativa artiklar och 8 kvantitativa artiklar ingÄr. De databaser som har anvÀnts Àr PubMed, Cinahl och Psycinfo.

SammanfattningUtav alla ungdomar som besöker ungdomsmottagningar idag, utgörs cirka 15 % av besöken av killar. De killar som besökt ungdomsmottagningen har en mer negativ bild av den Àn de som inte varit dÀr, vilket visar pÄ att deras behov inte har tillgodosetts. Syftet med studien var dÀrför att undersöka hur killar resonerar kring deras behov av ungdomsmottagningen. Studien inriktades pÄ 18-Äriga killar, och de behövde inte ha nÄgon personlig erfarenhet av ungdomsmottagningen. Kvalitativ metod med fokusgrupper anvÀndes med 16 killar, indelade i fyra grupper.

Denna uppsats undersöker ensamkommande barns situation med sĂ€rskilt fokus pĂ„ psykisk hĂ€lsa. Antalet ensamkommande barn har sedan 2005 ökat markant. År 2008 tog Sverige emot 1510 barn som kom utan förĂ€ldrar. Trots denna höga siffra Ă€r gruppen relativt obelyst i Sverige idag. De har ofta varit med om högst traumatiska upplevelser och anlĂ€nder utan anhöriga vilket gör dem till en utsatt grupp.

I vÄr studie har vi anvÀnt oss av en kvalitativ ansats för att ta reda pÄ hur förskollÀrare definierar barn i behov av sÀrskilt stöd, samt hur insatserna kring dessa barn ser ut. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor har vi genomfört en intervju samt delat ut enkÀter pÄ fyra skilda förskolor. I resultatet har det framkommit att begreppet barn i behov av sÀrskilt stöd Àr svÄrdefinierat och att det gÄr att studera utifrÄn tvÄ skilda perspektiv. De olika synsÀtten har betydelse för hur man definierar ett barn i behov av sÀrskilt stöd, eftersom man antingen ser barnet eller miljön som bÀrare av problemet. Dessutom pÄverkas arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd av vilket perspektiv man vÀljer att angripa svÄrigheterna utifrÄn.

Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar som nÄgra förskollÀrare har kring professionalism i sitt arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd. Studien Àr kvalitativ och intervjuer genomfördes i fokusgrupper samt individuellt. Resultatet visade att uppfattningar kring professionalism i arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd var att förskollÀrarens professionella roll uppfattades utifrÄn flera kategorier. Dessa kategorier var kunskap, reflektion, barnsyn, inkludering och förhÄllningssÀtt. FörskollÀrarnas uppfattningar om stödet de fick frÄn andra professionella i arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd uttrycktes som positivt och vÀsentligt för att kunna genomföra ett arbete med professionalism.

Problemformulering: Patienters upplevelser av att nutrieras via gastrostomi eller parenteral nutrition (PN) Àr ett förbisett omrÄde. Det Àr viktigt att sjuksköterskan har en helhetssyn pÄ patienten för att kunna ge god omvÄrdnad. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av att nutrieras i hemmet via gastrostomi eller PN. Metoden var en systematisk litteraturstudie, dÀr elva artiklar bearbetades och analyserades utifrÄn problemomrÄdet. Resultat och Konklusion: NÀr patienter behandlades i hemmet med antingen gastrostomi eller PN förÀndrades det dagliga livet för dem.

LÀkemedelsförskrivningen Àr idag hög pÄ sÀrskilda boenden. Det sker en överanvÀndning av antipsykotiska, lugnande och antidepressiva lÀkemedel. DÄ Àldre har en ökad kÀnslighet för lÀkemedelsbiverkningar Àr det av yttersta vikt att se möjligheterna med komplementÀra metoder. Nittio procent av individer med demenssjukdom drabbas av BeteendemÀssiga och Psykiska Symtom vid Demens (BPSD). Syftet med detta examensarbete var att belysa om BPSD kan lindras av musik som omvÄrdnadsÄtgÀrd hos vÄrdtagare pÄ sÀrskilda boenden.

Stressrelaterad ohÀlsa Äterfinns bland de vanligaste orsakerna till sjukfrÄnvaro i Sverige enligt statistik 2009. För att namnge stressrelaterad ohÀlsa anvÀnds bl a utbrÀndhet, utmattningssyndrom och utmattningsdepression. Den förstnÀmnda benÀmningen anses som en olÀmplig felaktigt förmedlande direktöversÀttning ifrÄn det engelska ordet burnout medan den andra och tredje benÀmningen anvÀnds och fungerar som erkÀnda begrepp. Det utmattade tillstÄndet innebÀr en mÀngd fysiologiska och psykiska besvÀr dÀribland den basala emotionen rÀdsla och komplexa emotionen Ängest. Syftet med undersökningen var att djupstudera dessa emotioner i samband med utmattningssyndrom.