Syftet med studien var att undersöka hur brukare med psykiska funktionsnedsÀttningar och boendestödjare upplever brukarnas situation och insatsen boendestöd. Gemensamt för brukarna vi intervjuade var att de hade en psykisk funktionsnedsÀttning. Till vÄr hjÀlp för att undersöka detta anvÀnde vi oss av intervjuer med tre boendestödjare och tre brukare, sex informanter totalt. IntervjufrÄgorna utformades utifrÄn studiens syfte och frÄgestÀllningar. En av studiens huvudsakliga resultat var att mÄnga av brukarna sÄg boendestödjarna som en form av social kontakt, som nÄgon de kan sitta ned och prata med och Àven anförtro med privata kÀnslor.

I sitt arbete möter sjuksköterskan familjer vars familjemedlem drabbats av akut livshotande sjukdom. I en sÄdan situation har familjen olika behov som de kan behöva hjÀlp med att tillgodose. För att sjuksköterskan ska kunna hjÀlpa familjen mÄste hon först veta deras behov. Studiens teoretiska referensram Àr systemteori med fördjupning inom det familjerelaterade perspektivet. Syfte Syftet Àr att belysa de behov som finns hos familjen nÀr en familjemedlem drabbats av en akut livshotande sjukdom.

Syftet med den enkÀtstudie som ligger till grund för denna uppsats var att ta reda pÄ hur ungdomarna som kommer till UngdomshÀlsan och Ungdomsmottagningarna i VÀsterbotten upplever sin fysiska och psykiska hÀlsa. Vidare hur deras förhÄllande till sina förÀldrar och andra vuxna ser ut, hur deras alkoholvanor Àr och vad de anser vara viktigt för att de ska mÄ bra. Besöken pÄ ungdomsmottagningarna sker oftast med anledning av preventivmedels-frÄgor, graviditetstest och liknande, medan de som besöker UngdomshÀlsan till största delen vill prata om sin psykiska hÀlsa. En enkÀt delades ut till besökarna under hösten 2007. De resultat som kom fram Àr att mÄnga anger att de har dÄlig sjÀlvkÀnsla och Àr nedstÀmda, deprimerade, har Ängest/oro eller relationsproblem. MÄnga ungdomar Àr ocksÄ i riskzonen för att utveckla ett missbruk av alkohol. Resultatet av den öppna frÄgan i enkÀten visar att Ätskilliga ungdomar saknar trygghet, god kontakt med förÀldrar och andra vuxna och att de lÀngtar efter lugna och harmoniska relationer. En slutsats som kan dras Àr att det Àr viktigt att införliva hela familjen i samtalet med ungdomarna och att lyfta upp alkoholfrÄgan tydligare.

Ett uttryck som ofta trÀffas pÄ i skolvÀrlden Àr elever i behov av sÀrskilt stöd. Elevens svÄrigheter förklaras med att de Àr i behov av sÀrskilt stöd. Syftet med vÄr undersökning Àr att fÄ förstÄelse och kunskap om vilka barn lÀrare och rektorer i tvÄ skolor, anser vara i behov av sÀrskilt stöd. Studien avsÄg att undersöka hur lÀrare, frÄn förskoleklass till Är tre, samt rektorer definierar och reflekterar om begreppet sÀrskilda behov. Studien syftade till att undersöka hur rektorer, lÀrare, speciallÀrare och resurspedagog definierade och reflekterade om begreppet sÀrskilda behov.

Bakgrund: VÄrd av barn i livets slutskede och deras förÀldrar innefattar att försöka se bÄde barnet och förÀldrarnas behov och som sjuksköterska bemöta dessa. Syfte: Syftet Àr att utifrÄn aktuell forskning beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vÄrda till barn i livets slutskede och till deras förÀldrar. Metod: Studien Àr utförd som en systematisk litteraturstudie pÄ kvalitativa studier. Sökningarna utfördes i PubMed, Cinahl och PsychINFO. Sex artiklar inkluderades efter kvalitetsgranskning och analyserades med innehÄllsanalys.

I Sverige Àr 365 000 personer drabbade av sjukdomen diabetes mellitus typ 2. Sjukdomen kan bero pÄ Àrftliga eller miljömÀssiga faktorer. Sjukdomen börjar med insulinresistens i muskler, lever och fettvÀvnad som kan leda till allvarliga komplikationer. Patienter har behov av stöd frÄn sjukvÄrdspersonalen för att hantera de egenkontroller och livsstilsförÀndringar som Àr nödvÀndiga. Genom empowerment kan patienter ta kontroll över sjukdomen.

Mitt syfte med detta examensarbete Àr att se hur man bör hantera elever med behov av sÀrskilt stöd i matematik. För att fÄ en bÀttre förstÄelse för Àmnesvalet har jag lÀst i litteraturen om hur vanligt förekommande matematiksvÄrigheterna Àr, vilka hinder som finns för inlÀrning i matematik samt hur man ska hantera eleverna med behov av sÀrskilt stöd. Dessutom har jag genomfört en undersökning i Är 6 pÄ tvÄ olika skolor. Jag har intervjuat lÀrare och speciallÀrare om hur de hanterar de elever som inte nÄdde upp till godkÀnt pÄ det nationella provet i matematik i Är 5. Jag har Àven studerat skolornas kommunala skolplaner samt lokala arbetsplaner, för att se vilka riktlinjer som ges i arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd.

Titel: Den kommunalt fÀngslade mellanchefen: En kvalitativ beskrivning av mellanchefers utövande av ledarskap. Inledning: Kommunal verksamhet Àr starkt pÄverkbar av sin omgivning och mÄste kontinuerligt anpassa sig till denna samtidigt som den strÀvar efter en förutsÀgbarhet. Denna komplexa miljö inverkar pÄ mellanchefers möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap, och dÀrför stÀlls det krav pÄ att man som chef Àr anpassningsbar och medveten om sitt personliga ledarskap.Problemformulering: Hur ser chefer i olika hierarkiska positioner pÄ sin möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap?Syfte: Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka, beskriva och skapa en förstÄelse för chefers möjlighet att, pÄ olika hierarkiska nivÄer, utöva sitt personliga ledarskap i ett sammanhang pÄverkat av inre och yttre faktorer.Metod: För att besvara vÄrt forskningsproblem valde vi att anvÀnda oss av en kvalitativ metod. Genom ett hermeneutiskt tolkningssÀtt och ett abduktivt angreppssÀtt sÄ analyserade vi de sex semi-strukturerade intervjuer vi utförde.Slutsats: Den slutsats vi drog Àr att ledarskapsutbildningens utformning och den begrÀnsade rörelsefrihet som ges, resulterar i en konflikt mellan organisationens mÄl och en chefs möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap. .

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka behov och upplevelser av stöd personer som drabbats av hjÀrtinfarkt och deras nÀrstÄende har. En litteraturstudie har genomförts, vilket har inneburit granskning och sammanvÀgning av resultat frÄn vetenskapliga publikationer. Resultatet visar att personer som drabbats av hjÀrtinfarkt och deras nÀrstÄende har stort behov av information, psykosocialt stöd och tillgÀnglighet av hÀlso- och sjukvÄrdspersonal. Det behovs fortfarande forskning kring personer som drabbats av hjÀrtinfarkt och deras nÀrstÄendes behov av stöd speciellt ur ett genusperspektiv. Framförallt finns kunskapsbrist om hjÀrtinfarktens inverkan pÄ relationen dÄ en man förvÀntas vÄrda sin hustru.

LÀndryggssmÀrta (low back pain) drabbar ca 80% av befolkningen nÄgon gÄng under livet. NÀr ryggsmÀrtan varat lÀngre Àn 12 veckor definieras den som kronisk. Kronisk lÀndryggsmÀrta pÄverkar mÀnniskors dagliga liv pÄ mÄnga sÀtt och orsaken till smÀrtan förblir mÄnga gÄnger okÀnd. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vuxna mÀnniskors upplevelser av att leva med kronisk lÀndryggsmÀrta. 14 vetenskapliga artiklar som motsvarat syftet har analyserats utifrÄn kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats.

Syftet med denna studie var att fÄr mer kunskap om hur skolan kan bli bÀttre pÄ att organisera lÀrares kompetensutveckling. Fem grundskollÀrare har intervjuats om vilken kompetensutveckling de anser sig behöva för att de ska kunna möta sina elevers behov. Den form för kompetensutveckling lÀrarna önskade stÀmmer vÀl överens med hur nÄgra forskare anser kompetensutveckling ska utformas för att den ska fÄ effekt pÄ elevers lÀrande och utveckling. Det innehÄll lÀrarna önskade stÀmde vÀl överens med lokala och nationella utvecklingsomrÄden. Det stÀmmer överens sÄ mycket att jag ifrÄgasÀtter om elevernas behov verkligen tas i beaktande. Jag menar att utmaningen för skolledare blir att lyssna pÄ lÀrarnas önskemÄl om innehÄll och utformning av deras kompetensutveckling..

Vid kronisk sjukdom pÄverkas det psykiska och kÀnslomÀssiga livet för bÄde patienten och dennes anhöriga. Stödjande relationer gör det lÀttare att anpassa sig till sin sjukdom. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva mÀnniskors upplevelse av livskvalitet och relationer före och efter stomioperation. Studien baserades pÄ material frÄn internationella vetenskapliga artiklar vilka analyserades med hjÀlp av innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier, att önska mer information före operationen, att sjukdomen leder till isolering före operationen, att ha ett behov av stödjande relationer, att fÄ ett ökat sjÀlvförtroende efter operationen och att operationen pÄverkar sexuallivet.

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.

Introduktion: Årligen insjuknar mellan 500 och 600 individer i myelom i Sverige. Myelom betraktas som en icke botbar sjukdom dĂ€r syftet med behandling Ă€r att förlĂ€nga överlevnad, stabilisera sjukdom, Ă„terfĂ„ sjukdomskontroll samt förbĂ€ttra livskvalitet. Sjukdomen Ă€r ofta förknippad med reducerad livskvalitet pĂ„ grund av spontana frakturer, kotkompressioner, Ă„terkommande infektioner, njursvikt, anemi samt humörstörningar. Oro för framtiden och förlust av autonomi Ă€r ytterligare bidragande bekymmer som för patienter, pĂ„verkar livskvalitet. Livskvalitet Ă€r en subjektiv kĂ€nsla som berör livet i sin helhet och som inkluderar delar som hĂ€lsa, fritid, sociala relationer, arbete, bostad och kan spegla en upplevd kĂ€nsla av sammanhang i livet.

Ett uttryck som ofta trÀffas pÄ i skolvÀrlden Àr elever i behov av sÀrskilt stöd. Elevens svÄrigheter förklaras med att de Àr i behov av sÀrskilt stöd. Syftet med vÄr undersökning Àr att fÄ förstÄelse och kunskap om vilka barn lÀrare och rektorer i tvÄ skolor, anser vara i behov av sÀrskilt stöd. Studien avsÄg att undersöka hur lÀrare, frÄn förskoleklass till Är tre, samt rektorer definierar och reflekterar om begreppet sÀrskilda behov. Studien syftade till att undersöka hur rektorer, lÀrare, speciallÀrare och resurspedagog definierade och reflekterade om begreppet sÀrskilda behov.