Studiens syfte Àr att fÄ en inblick i GÀvles kommunala skolors trygghets- och likabehandlingsplaner, nÄgra rektorers definition av trygghet och likabehandling, samt lÀrarnas/pedagogernas frÀmjande insatser för elevers psykiska hÀlsa i grundskolans tidigare Är. Semistrukturerade intervjuer har gjorts med tre rektorer pÄ GÀvles kommunala skolor för att fÄ en ökad inblick i respektive trygghets- och likabehandlingsplan. Dessutom gjordes en enkÀtundersökning bland lÀrare/pedagoger i grundskolans tidigare Är pÄ de berörda skolorna. Det visade sig att rektorernas syn pÄ trygghet skiljde sig Ät, medan de hade en gemensam syn pÄ likabehandling. LÀrarna/pedagogerna gav en oenig bild av det frÀmjande arbetet för barnens psykiska hÀlsa.

Parkinsons sjukdom Àr ett kroniskt sjukdomstillstÄnd och drabbar med Ären allt fler mÀnniskor vÀrlden över. Följderna av detta innebÀr en pÄverkan pÄ livskvaliteten för den drabbade, men tillstÄndet pÄverkar Àven direkt nÀrstÄende som fÄr en försÀmrad livskvalitet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av att vara nÀrstÄende till personer med Parkinsons sjukdom. Tio vetenskapliga artiklar blev utvalda vid en litteratursökning och dessa analyserades genom en kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats i enlighet med Graneheim och Lundman (2004). Analysen resulterade i sex slutkategorier: att kÀnna brist pÄ information och stöd frÄn vÄrdpersonal och familj; att kÀnna begrÀnsningar i det sociala livet; att förÀndringar bidrar till omförhandlingar i relationen; att ha kÀnslor av oro, rÀdsla och sorg; att kÀnna fysiska och psykiska pÄfrestningar och vikten av att tillgodose egna behov; att kÀnna gemenskap och jÀmföra sig med andra i samma situation.

Som en följd av samhÀllets utveckling vÀljer företag idag att periodvis hyra in personal frÄn bemanningsföretag för att kunna klara av de nya krav som stÀlls. Syftet med denna studie var att jÀmföra det psykiska vÀlbefinnandet hos arbetstagare i tvÄ olika anstÀllningsformer i relation till den upplevda psykosociala arbetsmiljön. För att besvara syftet konstruerades en enkÀt som delades ut till tvÄ olika grupper av arbetstagare som arbetade pÄ samma företag dock med olika förutsÀttningar. HÀlften var inhyrda medan den andra hÀlften var direkt anstÀllda av företaget. Totalt delades 78 enkÀter ut och svarsfrekvensen blev 59 procent.

Det huvudsakliga syftet med studien var att ta reda pĂ„ förskolepedagogers uppfattningar om barn i behov av sĂ€rskilt stöd. Fokus av förskolepedagogernas uppfattningar har varit benĂ€mningen barn i behov av sĂ€rskilt stöd samt bemötande och bedömning av barn i behov av sĂ€rskilt stöd.  Även hur pedagogerna arbetar med barn i behov av sĂ€rskilt stöd. I studien har vi anvĂ€nt oss av en kvalitativ forskningsintervju med öppet riktade frĂ„gor. Åtta stycken kvinnliga pedagoger i förskolan har intervjuats.Följande fyra problemstĂ€llningar uttrycker syftet i studien: Hur uppfattar pedagogerna benĂ€mningen barn i behov av sĂ€rskilt stöd? Hur uppfattar pedagogerna att de bemöter barn i behov av sĂ€rskilt stöd? Hur uppfattar pedagogerna att de bedömer att barn Ă€r i behov av sĂ€rskilt stöd? Och hur uppfattar pedagogerna att de arbetar med barn i behov av sĂ€rskilt stöd? I undersökningen presenteras förskolepedagogernas tankar, uppfattningar och erfarenheter gĂ€llande barn i behov av sĂ€rskilt stöd.

Personlighetspsykologin Àr uppdelad i ett antal ?stora?, sinsemellan tÀmligen fristÄende personlighetsteorier. Denna teoretiska rapport försöker lÀgga grunden för en integrering av dessa genom att utröna vilka grÀnser evolutionen satt för behov för mÀnniskans del. En beskrivning ges av hur behov kan kategoriseras under de, frÄn evolutionsteori hÀrledda, övergripande mÄlen; överlevnad, fortplantning, socialt mÄl, lÀrande, att Ästadkomma resultat samt positiv och negativ hedonism. Vidare föreslÄs ett sÀtt att betrakta behov hierarkiskt dÀr den hedonistiska principen (att behov alltid drivs av antingen lust eller olust) utgör den absoluta grunden vilken alltid, potentiellt, ger möjligheten att Àndra viktighetsgrad pÄ behov genom inlÀrning och en hierarki baserat pÄ kronologiska stadier ger en generell beskrivning.

Att drabbas av en plötslig och ovÀntad död som familj innebÀr en komplex situation dÀr omvÄrdnaden fokuserar pÄ den avlidne. Den överlevande familjen och de behov som uppstÄr för dem efter dödsfallet ignoreras för att istÀllet centreras kring praktiskt omvÄrdnadsarbete kring den avlidne. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva anhörigas behov av stöd vid plötslig och ovÀntad död av en nÀrstÄende. Metod för studien var en litteraturöversikt av kvalitativ forskning med en induktiv ansats. I resultatet framkom fyra kategorier som beskriver anhörigas behov av stöd vid plötslig och ovÀntad död.

Uppsatsens titel Àr Pedagogers tankar kring förskolans miljö, författare Christina Vamborg och Eva Wendel. Syftet med undersökningen Àr att fÄ en uppfattning om hur pedagoger i förskolan, tÀnker kring förskolans miljö. Vi avser att synliggöra pedagogers tankar genom frÄgestÀllningarna; Hur tÀnker pedagoger kring den fysiska miljön i förskolan? och Hur tÀnker pedagoger kring den psykiska miljön i förskolan? Teoretiska utgÄngspunkter Àr förskolans historia, Fröbel och Vygotskij, samt aktuell forskning om förskolemiljö. I uppsatsen anvÀnds bÄde en kvantitativ och en kvalitativ metod.

Bakgrund: NÀr sjukdom inte lÀngre gÄr att bota övergÄr vÄrden frÄn att vara kurativ till att vara palliativ. Begreppet palliativ innebÀr att lindra och vÄrden handlar om att frÀmja patientens upplevelse av livskvalitet genom fysiska, psykiska, sociala, andliga, och existentiella dimensioner. Coping Àr ett centralt begrepp som innebÀr strategier för att handskas med svÄra situationer och hoppet Àr en viktig sÄdan faktor. För patienter i livets slutskede kan hoppet bestÄ av allt frÄn att bli botad till att leva ett normalt vardagsliv. Lidande Àr ytterligare ett centralt begrepp, som kan ha kroppsliga och existentiella dimensioner och Àr inte enbart kopplat till sjukdom.

Bakgrund: Asylsökande löper större risk att drabbas av psykisk ohÀlsa Àn den generella befolkningen, pÄ grund av traumatiska hÀndelser och förlusten av kultur och stöd. SjukvÄrdspersonal behöver kunskap om asylsökandes specifika vÄrdbehov för sin psykiska hÀlsa och inneha en kulturell kompetens för att kunna ge en personcentrerad vÄrd. Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur distriktssköterskor skattade sin egen förmÄga att identifiera, bedöma och hantera psykisk ohÀlsa hos asylsökande. Metod: En kvantitativ tvÀrsnittsstudie med enkÀt som datainsamlingsmetod har utförts. EnkÀten besvarades av 53 distriktssköterskor.

Den psykiska hÀlsan hos unga kvinnor har en orovÀckande utveckling. Psykisk hÀlsa Àr en subjektiv upplevelse oberoende av objektiva bedömningar. Den psykiska hÀlsans utvecklingbörjar under barndomen och pÄverkas av olika pÄfrestningar i livet. Ungdomstiden Àr en tid av förÀndring dÄ allt Àr instabilt.Hur personen klarar detta beror pÄ de förutsÀttningar individen fÄtt under uppvÀxten. Ibland kan psykosomatiska symptom vara första tecken pÄ psykisk ohÀlsa.

Den psykiska hÀlsan hos unga kvinnor har en orovÀckande utveckling. Psykisk hÀlsa Àr en subjektiv upplevelse oberoende av objektiva bedömningar. Den psykiska hÀlsans utveckling börjar under barndomen och pÄverkas av olika pÄfrestningar i livet. Ungdomstiden Àr en tid av förÀndring dÄ allt Àr instabilt. Hur personen klarar detta beror pÄ de förutsÀttningar individen fÄtt under uppvÀxten.

Denna studie Àr en integrativ forskningsöversikt med syfte att kartlÀgga vilka psykiska hÀlsorisker som finns för ungdomar pÄ internet och i sÄdana fall vilka dessa risker Àr, samt vilka förklaringar till fenomenet som forskarna lyfter fram. Vilka psykiska hÀlsorisker Àr enligt befintlig forskning de mest vanligt förekommande bland ungdomar som anvÀnder internet för olika ÀndamÄl? Vilka Àr konsekvenserna som presenteras som följd av dessa hÀlsorisker? Vad sÀger forskningen om riskgrupper bland ungdomar gÀllande internet? Vilka förklaringar presenterar befintlig forskning gÀllande de olika hÀlsoriskerna? Genom lÀmpliga sökord och vÀlkÀnda databaser har studier valts ut för att kunna besvara valda syfte och frÄgestÀllningar. I forskningsöversikten valdes 17 studier ut som ansÄgs relevanta för valt omrÄde. Resultatet visar att ungdomar riskerar att utsÀttas för flertalet faror pÄ nÀtet men att detta inte Àr ett kausalt samband.

Ambitionen med denna uppsats Àr att kunna ge ett bidrag i kampen för ökad delaktighet i samhÀllet för personer med funktionsnedsÀttningar. Forskning visar att det Àr viktigt att personer med psykiska funktionshinder syns ute i arbetslivet för att motverka stigmatiserande effekter. Det visar sig dock att personer med psykiska funktionshinder idag Àr den grupp som har det svÄrast att ta sig in pÄ arbetsmarknaden. Syfte Àr sÄledes att öka förstÄelsen för funktionshindrades situation pÄ arbetsmarknaden. Studien Àr av kvalitativ art och har genomförts med stöd av intervjuer vilka senare har tolkats utifrÄn ett intersektionellt perspektiv samt med stöd av teori kring rationalisering (Weber) och teori om social kategorisering (Tideman).Resultatet ger en bild av hur arbetsmarknaden idag genomsyras av rationalisering, effektivisering, flexibilitet och vinststrÀvan.

AllmÀnlÀkare i primÀrvÄrden Àr den första vÄrdgivare som mÀnniskor i behov av psykisk hjÀlp möter. Det saknas forskning om behandling av psykiskt sjuka inom primÀrvÄrden i enskilda lÀnder. I syfte att hitta nya frÄgestÀllningar och fÄ djupare förstÄelse av hur primÀrvÄrden fungerar med avseende pÄ psykiskt sjuka intervjuades elva allmÀnlÀkare i en kroatisk stad. Insamlade data frÄn intervjuerna strukturerades och bearbetades genom en induktiv tematisk analys. Resultaten visar att allmÀnlÀkare upplever en hög arbetsbelastning.

Bakgrund: I Sverige insjuknar cirka 300 barn ochungdomar, 0-18 Är i nÄgon cancerform. NÀr ett barn drabbas av cancer ochbehandlas pÄ sjukhus antas familjen hamna i en livskris. Det Àr en traumatiskupplevelse för barn att vara sjuka och ligga pÄ sjukhus, alla barn reagerarolika.. OmvÄrdnaden ska ta hÀnsyn till barnets totala situation samt baseras pÄbarnets och familjens upplevelser.Syfte: Studiens syfte var att belysa familjens upplevelseroch behov nÀr ett barn drabbas av cancer och vÄrdas pÄ sjukhus.Metod: Systematisk litteraturstudie dÀr elvaartiklar kvalitetsgranskades och analyserades med en induktiv ansats.Resultat: Resultatet visade fem olika temanutifrÄn familjens pÄtalade behov och upplevelser; behov av information, kaos ivardagen, behov av kontinuitet/tillgÀnglighet, behov av stöd samt upplevelserav hopp/hopplöshet.Slutsats: Det mest centrala fyndet var attfamiljerna lyfte fram ett behov av information samt ett behov av stöd frÄnvÄrdpersonal. Familjerna beskrev vikten av att ses som en helhet..