Olyckor Àr vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara rÄd. Denna studie undersökerrÄdande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar pÄ att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord pÄ svenskafartyg.

Flera forskare lyfte att f?rskolan har stora m?jligheter att arbeta f?rebyggande och h?lsofr?mjande med barns psykiska h?lsa. Trots detta visade Folkh?lsomyndigheten i ?rsrapporter att den psykiska oh?lsan g?r l?gre ner i ?ldrarna och att k?tiderna till barn- och ungdomspsykiatrin v?xt. Det framkom att det fanns en kunskapslucka kring barns psykiska h?lsa och oh?lsa inom f?rskolans kontext och forskare ans?g att barn befinner sig i milj?er och grupper som inte alltid ?r sj?lvvalda.

Bakgrund: Livmodern Àr ett muskulÀrt, pÀronformat hÄlorgan med uppgift att gefostret nÀring fram till förlossningen. Vid hysterektomi avlÀgsnas livmodern ochkvinnan blir infertil. Orsakerna till ingreppet varierar men beror frÀmst pÄgynekologiska och urologiska symtom som besvÀrat kvinnan under lÄng tid. Ingreppetkan utföras med hjÀlp av olika kirurgiska tillvÀgagÄngssÀtt och hur stor del avlivmodern som tas bort varierar.Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva kvinnors upplevelser efter avlÀgsnandet avlivmodern.Metod: Litteraturstudien Àr baserad pÄ nio artiklar som framtagits i databasen Cinahloch analyserats utifrÄn Fribergs (2006) granskningsmall.Resultat: Resultatet bestÄr av underkategorier som bildar huvudteman.Underkategorierna minskade fysiska och psykiska problem, större frihet, ökat sexuelltvÀlbefinnande och minskad oro för graviditet utgör huvudtemat förbÀttrad livskvalitet.Underkategorierna avsaknad av information och behov av information utgörhuvudtemat vikten av information. Underkategorierna behov av stöd och mÀns attityderutgör huvudtemat psykosociala aspekter.Slutsats: Majoriteten utav kvinnorna upplevde förbÀttrad livskvalitet efter ingreppet..

Olyckor Àr vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara rÄd. Denna studie undersökerrÄdande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar pÄ att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord pÄ svenskafartyg.

Bakgrund: NÀr ett barn diagnostiseras med cancer Àr det inte ovanligt att syskon fÄr psykosociala problem. I sjuksköterskans arbete ingÄr att förebygga ohÀlsa och kommunicera med anhöriga, dÀribland Àven syskon. Behov Àr liknande för de flesta individer men ibland kan det utifrÄn nyuppkommen livssituation uppstÄ specifika behov. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva specifika behov hos syskon till barn med cancer. Metod: Studien genomfördes som en allmÀn litteraturstudie som baserades pÄ nio kritiskt granskade kvalitativa och kvantitativa artiklar.

Andersson, J & Nilsson, L Vuxna individers behov vid Äterinsjuknande i cancer. En litteraturstudie. Examensarbete i omvÄrdnad 15 högskolepoÀng. Malmö Högskola: Fakulteten för HÀlsa och samhÀlle, Institutionen för vÄrdvetenskap, 2012. Diagnosen Äterinsjuknande i cancer kan ibland upplevas som mer hotfullt Àn första cancerdiagnosen.

Övervikt och fetma Ă€r ett stort problem bĂ„de globalt och nationellt och drabbar bĂ„de vuxna och barn. Överviktiga barn löper risk för medicinska, psykiska och sociala problem. FörĂ€ldrar spelar en nyckelroll i barnets liv och utveckling men Ă€ven i behandlingen av barn med övervikt. Syftet var att undersöka förĂ€ldrars upplevelser av att ha ett barn med övervikt. Ett annat syfte var att undersöka deras behov av support.

Syftet med uppsatsen Àr att reda pÄ hur sjÀlvbiografiska böcker avbildar hur det Àr att vÀxa upp med missbrukande förÀldrar. Fokus ligger pÄ hur det vuxna barnet i sina berÀttelser beskriver barnets psykiska, fysiska mÄende och dess beteende. Fokus ligger Àven pÄ hur barnet framstÀlls skildra sina relationer till andra, respektive hur anknytningen mellan barn och förÀlder beskrivs eller kan tolkas relaterat till att vÀxa upp med missbrukande förÀldrar. FrÄgestÀllningarna Àr följande: Hur avbildar författare till sjÀlvbiografiska böcker hur det Àr att vÀxa upp med missbrukande förÀldrar inom omrÄdena; Barnets vÀlbefinnande och kÀnslor, Barnets beteende, respektive hur författaren eventuellt avbildar anknytningen mellan förÀlder och barn, och barnets relationer till andra Metoden som anvÀnds i studien Àr kvalitativ innehÄllsanalys av sjÀlvbiografiska böcker skrivna av nu vuxna barn till missbrukare. Det perspektiv som anvÀndes vid förstÄelsen av materialet Àr anknytningsteorin.  Studiens resultat visar att gemensamma teman i de sjÀlvbiografiska böckerna av barnen som vuxit upp med en eller tvÄ förÀldrar som missbrukar Àr skildringar av hur deras mÄende kan tÀnkas pÄverkas av förÀlderns missbruk. BÄde det psykiska mÄendet som det fysiska.

Syftet med denna studie Àr att definiera utomhuspedagogik och fÄ kunskaper om utomhuspedagogikens metoder. Studien visar pÄ vilket sÀtt utomhuspedagogiken stimulerar den fysiska och psykiska kroppen genom att elever vistas och undervisas utomhus. VÄra frÄgestÀllningar i arbetet Àr: Hur definieras utomhuspedagogik? Hur kan lÀrare och elever tillsammans skapa ett intresse för naturen?PÄ vilket sÀtt pÄverkas elevers hÀlsa och lÀrande vid Äterkommande naturupplevelser och utevistelse? PÄ vilket sÀtt kan utbildning inom utomhuspedagogik vara en fördel?Studien har utförts utifrÄn relevant litteratur och med en kvalitativ inriktning.Semistrukturerade intervjuer och observationer har utförts pÄ olika skolor i kommunen som varit mycket lyckade. Resultaten utifrÄn dessa olika forskningsmetoder har visat att det frÀmjar elevers hÀlsa och kunskaper om miljön förstÀrks..

Uppsatsen behandlar Àmnet unga högpresterande flickor som mÄr psykiskt dÄligt. Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur skolan kan upplevas för nÄgon som Àr drabbad av detta samt att fÄ konkreta exempel pÄ hur arbetet kan se ut pÄ en gymnasieskola gÀllande detta problem.Metoden som anvÀndes var kvalitativa intervjuer och litteraturstudie. Fem intervjuer och litteratur som behandlar Àmnen som sjÀlvmord, depression, Ängest samt Àtstörningar har varit grundlÀggande för undersökningen. Den viktigaste slutsatsen Àr att det krÀvs ett annorlunda angreppssÀtt frÄn skolans hÄll om vi vill förÀndra utsikterna för högpresterande flickor med psykiska problem. Det krÀvs bl.a.

NÀr en man diagnostiseras med prostatacancer innebÀr det en psykisk pÄfrestning för mannen och hans kvinnliga partner. Reaktioner som chock, meningsförlust, ensamhet och Ängest Àr vanligt förekommande. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur det vardagliga livet upplevs och pÄverkas hos par dÀr mannen lever med diagnostiserad prostatacancer. Resultaten i studien baseras pÄ tio vetenskapliga artiklar med fokus pÄ parens erfarenheter av sjukdomen. Impotens, inkontinens och fatigue var symtom som drabbade mannen till följd av sjukdomen.

Bakgrund Bröstcancer Àr den vanligaste cancerformen bland kvinnor. UngefÀr 8400 kvinnor fÄr diagnosen varje Är i Sverige. Sjukdomen leder i mÄnga fall till fysiska, psykiska, sociala och existentiella konsekvenser och att fÄ diagnosen kan innebÀra stora livsförÀndringar. KÀnnedom om bröstcancerpatienters upplevelser av behov kan bidra till att sjuksköterskor bÀttre kan tillgodose omvÄrdnadsbehoven. Sjuksköterskan har en viktig roll i att stödja kvinnorna genom att informera och utveckla en god vÄrdrelation med patienten under hela sjukdomsperioden.Syfte Att beskriva hur sjuksköterskan kan stödja kvinnor som drabbats av bröstcancer.Metod En litteraturstudie valdes som metod.

Tidigare forskning har visat att arbetet i olika aspekter har stor betydelse för mÀnniskans psykiska vÀlmÄende. Vi valde att undersöka hur det Àr att ha varit utanför arbetsmarknaden och att sedan arbeta i ett socialt företag. Syftet med studien var att skapa en förstÄelse kring vilka behov arbetet uppfyller samt vilken betydelse ett socialt företag har för en individ. Hur upplever individer den period de var arbetslösa? Uppfyller det sociala företaget nÄgot sÀrskilt behov för individen? Det teoretiska ramverk vi anvÀnde oss av i studien var; den latenta deprivationsmodellen, humanitÀrt arbete samt inklusion/exklusion.VÄrt empiriska material samlades in genom sju semistrukturerade intervjuer med individer som varit utan arbete men som idag arbetar i ett socialt företag.

Kvinnan uppfattar ofta livmodern som en symbol för kvinnlighet och sexualitet. Efter en hysterektomioperation upplever mÄnga kvinnor bÄde fysiska och psykiska förÀndringar. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskans omvÄrdnad i samband med hysterektomi frÄn patientens och sjuksköterskans perspektiv, rörande kvinnors behov och hur sjuksköterskan kan bemöta kvinnorna. Denna litteraturstudie Äterspeglar innehÄllet av 7 vetenskapliga artiklar som alla granskades enligt Polit m fl (2001). Resultatet visade att information, erfarenhet och kunskap samt god relation mellan kvinnan och sjuksköterskan var viktiga faktorer i omvÄrdnaden.

VÄrt syfte med detta arbete Àr att genom intervjuer med personal i förskolan undersöka hur pedagoger talar om sitt arbetar med barn i behov av sÀrskilt stöd. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan med hjÀlp av kvalitativa intervjuer ville vi se följande; Hur talar/definierar pedagoger om barn i behov av sÀrskilt stöd? Vilken hjÀlp beskriver pedagogerna att barn i behov av sÀrskilt stöd kan fÄ i förskolan? Vilka resurser beskriver pedagogerna att de kan fÄ för att hjÀlpa barn med sÀrskilda behov?Sammanfattningsvis pekar resultatet pÄ att alla barn pÄ nÄgot vis Àr i behov av sÀrskilt stöd. Pedagogerna i förskolan ska bemöta barnen utifrÄn varje enskilt barns behov. Det Àr pedagogerna som ska anpassa sig efter barnen, inte tvÀrtom detta menar vÄr specialpedagog om vi intervjuade..