Bakgrund: Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för sjuksköterskor anger att hÀlso- och sjukvÄrdsamt omvÄrdnad ska genomsyras av en helhetssyn. DÄ holism betyder helhet finnes i begreppethelhetssyn stöd till att vÄrden skall ges utifrÄn ett holistiskt helhetsperspektiv. Inom holismen sesmÀnniskan som en helhet av det fysiska, psykiska, sociala och andliga dÀr alla delar Àr lika viktiga attta hÀnsyn till. Samtliga behov en mÀnniska har betraktas Àven de som likvÀrdiga. Trots detta talas detom att sjuksköterskor ger för lite tid och uppmÀrksamhet till andlighet i omvÄrdnad.

Ett av arbetsterapeutens verksamhetsomrÄden Àr psykiatrin, dÀr klienterna har olika psykiska funktionshinder. Arbetsterapeutens uppgift Àr att med olika medel fÄ klienterna till att utföra aktiviteter. Syftet med studien var att undersöka arbetsterapeuters arbete med motivation i relation till personer med psykiska funktionshinder och hur detta möjliggör aktivitet. Fyra arbetsterapeuter deltog i studien. Fokusgrupp anvÀndes som metod, dÀr interaktion och diskussion undersökningspersonerna emellan beaktas.

Syftet med undersökningen Àr att utreda och jÀmföra hur barn och pedagoger ser pÄ barns psykiska hÀlsa. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Vad innebÀr psykisk (o)hÀlsa för barn och pedagoger? Vilka faktorer anser de försÀmra respektive förbÀttra den psykiska (o)hÀlsan? Anser barn och pedagoger att barnen Àr utsatta för dessa faktorer? Vad anser pedagoger och barn att pedagogerna gör för att förbÀttra barnens psykiska hÀlsa? Undersökningen har gjorts med en kvalitativ metod. Vi har intervjuat 19 barn och fyra pedagoger. Intervjuerna har skett i fokusgrupper.

Syfte: Syftet med studien Àr att belysa patienters upplevelser av det dagliga livet efter en brÀnnskada. Bakgrund: BrÀnnskador Àr ett trauma för bÄde kropp och sjÀl och Àr bÄde ett fysiskt och psykiskt lidande. Patienterna lider av bland annat sömnsvÄrigheter, depression, Ängest och klÄda. En stor del av omvÄrdnaden Àr rehabilitering som hjÀlper patienten att ÄtergÄ till vardagen. Hendersons omvÄrdnadsteori syftar till att sjuksköterskan ska hjÀlpa patienter att ÄterfÄ oberoendet gÀllande sina grundlÀggande behov och kommer att anvÀndas vid tolkning av resultatet.

Den psykiska ohÀlsan hos ungdomar Àr hög, dessutom Àr samsjuklighet vanligt. Det transdiagnostiska perspektivet utgÄr frÄn att olika syndrom delar samma underliggande processer varav repetitiva negativa tankar Àr en sÄdan process. Denna kombinerade longitudinella- och tvÀrsnittsstudie syftade till att undersöka psykiska symtom (inom social Ängest, depression och sömnproblem) och deras stabilitet över tid samt koppling till repetitiva negativa tankar hos gymnasieungdomar. Genom klusteranalys framkom ett antal symtomprofiler för vartdera mÀttillfÀlle (ett symtomfritt kluster, singelproblematikkluster och samtidiga symtom/samsjuklighetskluster). Dessa symtomprofiler visade sig vara stabila över tid.

ABSTRAKT BornefjĂ€ll, Åsa (2011). I varje lĂ€nk i kedjan behöver vi ha samsyn; Organisation av sĂ€rskilt stöd för barn och ungdomar 0-20 Ă„r (In each link in the chain we need a consensus; Organization for children and youth in special needs 0-20 years). Malmö Högskola: Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogprogrammet. Syftet med följande arbete Ă€r att undersöka hur stödet Ă€r organiserat i en kommun, nĂ€r barn föds med eller hamnar i behov av sĂ€rskilt stöd, upp till 20 Ă„r Ă„lder, utifrĂ„n respondenternas beskrivningar. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om samverkan kring barn och ungdomar i behov av sĂ€rskilt stöd och specialpedagogens roll i samverkansarbetet.

Uppsatsens syfte var att beskriva hur elever uppfattar sin psykiska hÀlsa och hur de uppfattar den psykosociala skolmiljön och om den pÄverkar deras psykiska hÀlsa. Syftet var Àven att ta reda pÄ om elever upplever att de sjÀlva kan pÄverka sin situation i skolan och arbetet pÄ skolan. Studien hade en kvantitativ design och utgick frÄn en enkÀtundersökning som gjordes pÄ en skola med elever i Ärskurs sju. Resultaten presenterades under tre teman: elevernas uppfattning kring sin hÀlsa, elevernas syn pÄ den psykosociala skolmiljön och elevernas möjlighet att pÄverka deras situation i skolan. Uppsatsen hade en positivistisk vetenskapsfilosofisk position och analysen utgick frÄn Antonovskys och Lazarus perspektiv pÄ Copingteori.

SAMMANFATTNING Bakgrund:Till intensivvÄrdsavdelningar (IVA) kommer patienter med livshotande tillstÄnd som leder till svikt av vitala organ. MÄlet med vÄrden Àr att övervaka, behandla och ge omvÄrdnad till patienterna. Behandlingar och ÄtgÀrder som utförs pÄ IVA kan pÄverka patienten bÄda under tiden pÄ IVA samt efter utskrivningen till andra avdelningar och sedan i hemmet. Patienter kan pÄverkas bÄde fysisk och psykiskt efter vÄrden pÄ IVA. Posttraumatisk stressyndrom (PTSD) kan vara en av konsekvenserna efter vÄrden pÄ IVA.Syfte:Att belysa de psykiska besvÀr patienter kan uppleva efter att ha vÄrdats pÄ IVA samt belysa riskfaktorer som kan leda till utveckling av PTSD efter vistelsen pÄ IVA.Metod:Metoden var en litteraturöversikt dÀr artikelsökning gjordes i Pub Med, PSYCINFO, Cinahl samt Scopus.

Studien syftade till att undersöka skillnader i det psykiska vÀlbefinnandet mellan brottsoffer utsatta för misshandel respektive inbrott i sina hem och hur en negativ respektive positiv upplevelse av mötet med polis och Äklagare relaterade till psykiskt vÀlbefinnande.En grupp bestÄende av 83 mÀn och kvinnor besvarade en enkÀt, och en faktoranayls fann att deltagarnas upplevelser av polis och Äklagare prÀglats av antingen humanism eller dominans. Kvinnor utsatta för misshandel relaterade pÄ ett signifikant sÀtt till sÀmre psykiskt vÀlbefinnande Àn mÀn och kvinnor utsatta för inbrott i sina hem. De misshandlade kvinnorna trÀngde ocksÄ i större utstrÀckning undan upplevelserna av brottet och upplevde oftare Äterkommande obehagliga minnen av hÀndelsen. Studien fann Àven signifikanta skillnader i psykiskt vÀlbefinnande hos deltagare som upplevt polisförhören som humana, vilket pekar pÄ att förhörsledare som upptrÀder pÄ humanitÀrt sÀtt kan bidra positivt till brottsoffrets psykiska vÀlbefinnandet..

Bakgrund Förlossningsdepression, depression postpartum (PPD) drabbar omkring 13 procent av alla kvinnor under de första mÄnaderna efter förlossningen. Depressionen pÄverkar inte bara kvinnans egen hÀlsa, utan ocksÄ förÀldraparets relation, och kan ge lÄngvariga negativa effekter pÄ barnets utveckling. Syftet var att belysa upplevelsen av förlossnings-depression i ett familjeperspektiv. Metod Denna studie har utformats som en litteraturstudie, 7 kvalitativa artiklar och 8 kvantitativa artiklar ingÄr. De databaser som har anvÀnts Àr PubMed, Cinahl och Psycinfo.

VÀxande samhÀllskrav gör att unga kvinnor mÄr allt sÀmre. Psykiska problem Àr dubbelt sÄ vanligt bland unga kvinnor jÀmfört med unga mÀn visar allt fler rapporter. Den psykiska ohÀlsan bland barn och ungdomar har ökat markant sedan 1990-talet. Det Àr framför allt flickor och unga kvinnor som mÄr dÄligt.Forskningen har visat att nÀra hÀlften av flickorna pÄ högstadiet och gymnasiet Àrdrabbade av stressrelaterade psykosomatiska besvÀr som magont, huvudvÀrk eller sömnproblem. Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera unga elevers psykiska hÀlsa vid ett specifikt gymnasieprogram, vid en specifik gymnasieskola.För ÀndamÄlet anvÀndes en kvantitativ metod med deskriptiv inriktning.

Syftet med studien var att belysa skolsköterskors uppfattning om orsaker till elevers psykiska ohÀlsa samt vilka resurser skolsköterskor har för att bemöta psykisk ohÀlsa hos barn och ungdomar. Studien genomfördes som en intervjustudie med beskrivande design vid grundskolor i Mellansverige. Sex skolsköterskor valdes ut utifrÄn geografisk spridning och typ av skola (fristÄende eller kommunal) för en semistrukturerad intervju. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. I resultatet framkom nio kategorier: Skolsköterskornas uppfattning var att de vanligaste orsakerna till barns psykiska ohÀlsa Àr relaterade till kategorierna hemförhÄllanden, neuropsykiatriska problem och inlÀrningssvÄrigheter hos barnen, brister i kontakten med BUP, prestationskrav att leva upp till, mobbing, konflikter och egna funderingar.

Introduktion: Arbetsrelaterade besvÀr orsakade av stress och psykiska pÄfrestningar Àr vanligt förekommande. Arbetsplatsen Àr en miljö dÀr mÀnniskor spenderar en stor del av sin dag och Àr dÀrför en betydande arena för hÀlsofrÀmjande arbete. Syfte: Syftet med studien var att beskriva faktorer i den psykosociala arbetsmiljön som pÄverkar anstÀlldas psykiska hÀlsa. Metod: Metoden som anvÀndes i föreliggande studie var litteraturstudie. Databassökningen gjordes i databaserna PsycInfo och Academic Search Elite. Resultatet innefattar 8 vetenskapliga artiklar.

?Man skulle ju inte fÄ för sig att söka upp nÄgon som kan hjÀlpa en med psyket för dÄ har man ju nÄgot fel pÄ huvudet?Det anses inte vara lika viktigt att lÀgga fokus pÄ den psykiska rehabiliteringen under Àn skada i jÀmförelse med den fysiska ÄterhÀmtningen. Trots att mÄnga som blir skadade upplever att den psykiska pÄfrestningen Àr den som ger störst effekt pÄ individen. Syftet med studien Àr att undersöka och analysera vilka psykiskt upplevda kÀnslomÀssiga effekter en fysisk skada kan medföra och hur den skadade i sÄ fall ansÄg sig vilja ha hjÀlp med att hantera dessa kÀnslor.Resultatet av studien visar pÄ att respondenterna upplevde liknande kÀnslor under respektives rehabiliteringsprocess samt att majoriteten av de tillfrÄgade önskade att de fÄtt hjÀlp av en psykolog eller mental trÀnare under denna tid för att underlÀtta ÄtergÄngen till idrotten. Det som Àven framkom i resultatet var betydelsen av hur mycket trÀnaren involverade sig vÀl under rehabiliteringen. .

Efter en cervixcancer blir livet aldrig riktigt det samma. Sjuksköterskor Àr i en unik position för att hjÀlpa kvinnorna med anpassningen till de förÀndringar som sjukdomen drar med sig. Syftet med denna studie Àr att belysa kvinnors upplevda fysiska och psykiska förÀndring efter cervixcancer och sjuksköterskans roll i arbetet med dessa kvinnor. Metoden Àr en litteraturstudie baserad pÄ elva vetenskapliga artiklar. Analysen resulterade i fem teman: sexuella aspekter, fysiska problem, psykiska besvÀr, sociala aspekter och sjuksköterskans roll.