Bakgrund: Psykisk ohÀlsa Àr ett av de största folkhÀlsoproblemen i vÄrt samhÀlle. Personer med psykisk ohÀlsa har ökad sjukdomsfrekvens nÀr det gÀller somatiska sjukdomar och sjuksköterskan kommer att möta symtom pÄ psykisk ohÀlsa i de flesta former av hÀlso-och sjukvÄrdsverksamhet och inte bara inom den psykiatriska vÄrden. Sjuksköterskan har i kraft av sin yrkesroll ett ansvar för att se till hela individens hÀlsotillstÄnd, bÄde pÄ det fysiska och det psykiska planet. FrÄgan Àr om sjuksköterskor som arbetar inom andra specialiseringar Àn de psykiatriska upplever att de har kompetens och utrymme för att göra detta. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor inom somatiskt inriktad sjukhusvÄrd upplever att vÄrda patienter med psykisk ohÀlsa.

Denna litteraturstudie har som syfte att undersöka hur elevers sociala status i skolan pÄverkar elevernas psykiska hÀlsa utifrÄn ett sociokulturellt perspektivt. Litteraturstudien utgÄr frÄn tidigare utförd empiri som har Äterfunnits genom sökningar i olika databaser. Genom att anvÀnda svenska och engelska sökord har studien funnit relevant nationell och internationell forskning kring elevers sociala status och psykiska hÀlsa. Studiens resultat pÄvisar klara samband mellan social status och psykisk hÀlsa. Resultatet visar Àven att elever som tillskrivs en lÄg status i skolan i mÄnga fall utvecklar psykisk ohÀlsa under skoltiden eller senare i livet.

I min utbildning till sa?ngpedagog sta?lls krav pa? genrebredd vilket har va?ckt mitt intresse fo?r olika sa?ngstilar och sa?ngtekniker. Denna underso?kning fokuserar pa? de grundla?ggande faktorerna i sa?ng: sto?darbete, sta?mbandsarbete och artikulationsarbete. Likheter och skillnader underso?ks i sa?ngteknikerna i genrerna country, folkmusik och opera.

Studiens huvudsyfte var att undersöka upplevelsen av arbetslöshet och dess pÄverkan pÄ individens psykiska vÀlmÄende. Undersökningen avgrÀnsades till att innehÄlla tre faktorer, vilka antogs, ha en avgörande betydelse för arbetslösas psykiska vÀlmÄende. Dessa faktorer utgjordes av ekonomisk pÄfrestning, sjÀlvkÀnsla och sociala relationer/stöd. Vidare undersöktes om kön, Älder och arbetslöshetens lÀngd hade nÄgon betydelse för psykiskt vÀlmÄende. EnkÀt anvÀndes för att undersöka ovanstÄende.

NÀr lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) trÀdde i kraft 1994 gav den mÀnniskor med svÄra funktionsnedsÀttningar rÀtt till hjÀlpinsatser och dÀrmed möjlighet att leva som alla andra pÄ ett delaktigt och jÀmlikt sÀtt i samhÀllet. SvÄrt psykiskt funktionshindrade som har förlorat eller har kraftigt nedsatta funktioner fick tillgÄng till LSS- insatser. NÀr LSS antogs berÀknades att 20.000-40.000 personer skulle fÄ tillgÄng till LSS-insatser. VÄren 2001 hade endast cirka 2600 personer med psykiska funktionshinder insatser enligt LSS. Syftet med studien var att identifiera vilka faktorer som ligger till grund för att fÀrre psykiskt funktionshindrade Àn berÀknat fÄr insatser enligt LSS.

Bakgrund: Årligen drabbas 10 000 mĂ€nniskor av plötsligt hjĂ€rtstopp i Sverige. Överlevnaden efter hjĂ€rtstopp Ă€r lĂ„g och risken för lĂ„ngvariga komplikationer som nedsatt kognitiv förmĂ„ga, blindhet och fysiska funktionsnedsĂ€ttningar Ă€r stor hos de som överlever. Komplikationerna Ă€r ofta kroniska och kan komma att pĂ„verka det fysiska och psykiska vĂ€lbefinnandet. Syfte: Syftet med studien Ă€r att undersöka upplevelser av livskvalitet hos individer som överlever ett plötsligt hjĂ€rtstopp utanför sjukhus. Metod: En litteratursöversikt, dĂ€r vetenskapliga artiklar systematisk sökts för att samla information kring den aktuella forskningen i Ă€mnet.

Ofta rapporterar massmedia om brott som t.ex. mord, vÄldtÀkt och misshandel. Den ena gÀrningen Àr brutalare Àn den andra. Denna uppsats behandlar ideellt skadestÄnd för sveda och vÀrk som under vissa omstÀndigheter kan tilldömas den som Äsamkas psykiska besvÀr, till följd av underrÀttelsen om att en nÀra anhörig uppsÄtligen har berövats livet. Effekterna av det psykiska lidande som nÀrstÄende till ett brottsoffer tvingas utstÄ vid grova brott Àr ofta pÄtagliga för den som drabbas, varför skadestÄnd ev.

Bakgrund: För att vÄrden kring ett barn ska bli sÄ bra som möjlig Àr förÀldrarnas nÀrvaro avgörande. VÄrdpersonalen fÄr arbeta mycket utifrÄn sin egen kunskap och erfarenhet i arbetet med familjer. MÄlsÀttningen inom barnsjukvÄrden Àr att involvera familjen sÄ mycket som möjligt och utgÄ frÄn varje familjs behov runt den aktuella situationen.Syftet: Studiens syfte var att utifrÄn ett familjeperspektiv belysa upplevelsen av att ha ett barn inlagt pÄ sjukhus.Metod: Denna litteraturstudie innehÄller sammanlagt 14 studier inom det valda omrÄdet och dessa har analyserats med en innehÄllsanalys.Resultat: FörÀldrarna upplevde att god kommunikation hade en positiv inverkan pÄ relationen mellan familjen och vÄrdgivare under sjukhusvistelsen. Under sjukhusvistelsen uppstod psykiska, fysiska och sociala behov som familjen behövde fÄ stöd med. Familjen upplevde mÄnga kÀnslor och hela vardagen blev pÄverkad.Slutsats: Denna litteraturstudie indikerar att det finns ett stort behov av en personlig relation mellan sjukvÄrdsgivare och familj.

Skolsköterskans arbete Àr en viktig del i det hÀlsofrÀmjande arbetet dÄ forskning visar att den psykiska ohÀlsan hos elever ökar vilket kan leda till sÀmre prestationsförmÄga eller att eleverna inte klarar av att slutföra sina studier. Syftet med studien var att beskriva skolsköterskans upplevelse vid arbetet med att frÀmja högstadieelevers psykiska hÀlsa. Sex skolsköterskor frÄn tvÄ kommuner i SkÄne intervjuades efter ett strategiskt urval utifrÄn demografisk data. Intervjutexterna bearbetades med kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet i studien presenteras med ett övergripande tema; samverkan och god organisation med ett elevcentrerat perspektiv för att frÀmja den psykiska hÀlsan som Àr en förutsÀttning för att det hÀlsofrÀmjande arbetet skall kunna bedrivas framgÄngsrikt.

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka vilka arbetsmiljöfaktorer som upplevs pÄverka den psykiska hÀlsan positivt hos anstÀllda inom vÄrd och hÀlsa samt jÀmföra om dessa faktorer Àr olika beroende pÄ arbetsplats och arbetssÀtt. Metod: En empirisk studie gjordes med hjÀlp av enkÀtundersökning. Totalt 90 enkÀter delades ut till personalen pÄ tre arbetsplatser med en inriktning pÄ vÄrd och hÀlsa. De utvalda arbetsplatserna var en sjukhusmottagning, Àldreboende samt friskvÄrdsanlÀggning. Den externa svarsfrekvensen bland respondenterna var 82,2 procent (N=74).

Syftet med föreliggande uppsats Àr att utifrÄn ett socialpsykologiskt perspektiv undersöka och öka förstÄelsen för hur mellanmÀnskliga relationer inverkat och inverkar pÄ den psykiska hÀlsan hos personer som under denna studies inledning var sjukskrivna för nÄgon form av psykisk ohÀlsa. Samtliga informanter ingÄr i ett aktuellt treÄrigt projekt, vars syfte Àr att öka individens vÀlbefinnande och som nÀr denna studie inleddes pÄgÄtt under cirka ett halvÄr. Studien har en kvalitativ ansats och baseras pÄ sex semistrukturerade intervjuer som har karaktÀren av narrativa livsberÀttelser. Resultatet visar att tillit och acceptans i relationen till medmÀnniskor i det dagliga livet Àr en mycket viktig faktor för informanterna gÀllande att deras ÄterhÀmtning ska uppnÄ goda resultat. Resultatet visar ocksÄ att det inte har varit de tidigare relationerna i sig som orsakat informanternas psykiska ohÀlsa utan snarare de destruktiva emotioner som tidigare relationer genererat.  .

Enligt den senaste folkhÀlsorapporten ökar den psykiska ohÀlsan i Sverige. Psykisk sjukdom kan försvÄra personens delaktighet i vardagen, framförallt diagnoserna inom WHO:s ICD-klassifikation F20.0-24.9. Somatiska sjukdomar som kommer utav osunda vanor Àr vanligt hos den hÀr gruppen.HÀlsoprogram har utvecklats men man vet lite om hur den sortens undervisning har pÄverkat personerna som deltagit och om den har bidragit till nÄgon förÀndring. Syftet var att beskriva just detta i en kvalitativ semistrukturerade intervjustudie dÀr sex personer deltog.Materialet analyserades enligt innehÄllsanalys och det framkom ett övergripande tema ?Att delta i hÀlsoutbildning? samt tre kategorier och Ätta underkategorier.Personer med psykisk sjukdom skiljer sig inte mycket Ät frÄn den övriga befolkningen.

ForskningsfÀltet kring ungdomars psykiska hÀlsa Àr oenigt. Forskare Àr oense om den psykiska ohÀlsan hos ungdomar ökar? och i sÄ fall, varför? En faktor som lyfts fram som förklaring till hur ungdomar mÄr idag Àr ungdomars livsvillkor i Sverige. I det samhÀlle som ungdomar idag stÀlls inför rÄder en stark tilltro till individualism, vilket i sin tur leder till ett stort eget ansvarstagande som kan upplevas pressande. Dessa faktorer i sig innebÀr inte att ungdomar bör uppleva ett sÀmre psykiskt mÄende, tvÀrtom, de flesta ungdomar i Sverige idag mÄr bra.

Bakgrund: Att leva med HIV som Àr en obotlig virus sjukdom orsakar inte bara ett fysiskt utan Àven ett psykiskt lidande hos den smittade. HIV Àr en samhÀllsfarlig och global sjukdom som innebÀr livslÄng medicinsk behandling. HIV Àr belagt med skuld och fördomar pÄ grund av okunskap och rÀdsla. Det Àr kÀnslomÀssigt svÄrt för den HIV-smittade att berÀtta om sin diagnos. Syfte: Syftet med studien ar att belysa det psykiska lidandet hos en person med HIV.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med uppsatsen var att belysa eventuella skillnader i upplevd psykisk hÀlsa hos tvÄ grupper med skiftande trosuppfattning. Studien ville undersöka om trosuppfattning hade inflytande pÄ angivna svar i depressionsenkÀten PHQ-9 och hur det i sÄ fall samvarierade med vikten av fysisk aktivitet.Hur stor Àr prevalensen av depression inom de undersökta grupperna?PÄ vilket sÀtt samvarierar tro pÄ en högre makt med upplevd psykisk hÀlsa hos de tvÄ undersökta grupperna?Hur ser korrelationen ut mellan trosuppfattning och psykisk hÀlsa i förhÄllande till den mellan fysisk aktivitet och psykisk hÀlsa?MetodStudien Àr en tvÀrsnittsstudie som har utförts med hjÀlp av enkÀter för att studera sambandet mellan religiositet och upplevd psykisk hÀlsa i tvÄ grupper bestÄende av troende och ateister. EnkÀten innehöll bland annat PHQ-9, ett validerat instrument för att upptÀcka symtom för depression. 52 kristna församlingar i Stockholms lÀn kontaktades via e-post varav fyra besöktes.