Sökresultat:
1022 Uppsatser om Grundläggande principer - Sida 52 av 69
Efterlevnad av en revisionsbyrÄs etiska kod
Skandaler i nĂ€ringslivet har blivit allt vanligare. I vissa fall har revisorer figurerat i dessa skandaler, vilket har medfört att förtroendet för revisorsprofessionen har minskat. Ă
tgÀrder har vidtagits genom bland annat nya regelverk och vissa företag har Àven skapat sina egna etiska koder. Det rÀcker dock inte att ett företag har en etisk kod utan det Àr viktigt att den etiska koden Àven efterlevs. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur en revisionsbyrÄ arbetar för att den etiska koden ska efterlevas.
Erfarenheter av projektet Grön Flagg: skolornas
miljöledningssystem
Vid FN-konferensen i Johannesburg 2002 enade vÀrdens lÀnder för en ekonomisk, socialt och miljömÀssig hÄllbar riktning. DÀr utbildningssystemet Àr ett kraftfullt verktyg för att stÀlla om till hÄllbar utveckling. Skolor har ett tydligt uppdrag att bidra till en ekologiskt hÄllbar utveckling, vilket Àven uttrycks i nationella styrdokument som till exempel i skollagen, att var och en som Àr verksam inom skolan ska frÀmja aktningen för varje mÀnniskas egenvÀrde och vÄr gemensamma miljö. Hösten 1996 startade projektet Grön Flagg som Àr den svenska grenen av Eco Schools. DÀr Miljödepartementet och NaturvÄrdsverket tillsammans tog fram miljöledningssystemet Grön Flagg som en indikator för hÄllbar utveckling.
VÀrdeskapande och vÀrderingar pÄ ett online community : En studie om Wikipedia
Bakgrund - Med internets framvÀxt har nya kommunikationsvÀgar öppnats och möjliggjort samskapande mellan anvÀndare utan koppling till tid eller rum. Wikipedia Àr ett community som har dragit nytta av den nya teknik, som internet har fört med sig, och sajten Àr idag den sjÀtte största pÄ internet. Som alla communities styrs Wikipedia av normer och vÀrderingar (Schouten & McAlexander 1995). Dessa vÀrderingar möjliggör att anvÀndarna kan skapa artiklar och dÀrigenom vÀrdet pÄ Wikipedia. Vargo och Lusch (2004) menar dock att organisationer endast kan ge tjÀnsteerbjudanden och att vÀrdet sedan skapas tillsammans med anvÀndaren.Studien kartlÀgger hur Wikipedias vÀrderingar styr anvÀndarna till att skapa artiklar pÄ sajten.
Utvecklingen frÄn singelslice CT till multislice CT: ur ett tekniskt och strÄldosperspektiv
Tekniken inom datortomografin har utvecklats explosionsartat frÀmst det senaste decenniet frÄn att Är 1993 erhÄlla 2 samtidiga snitt per rotation runt patienten, till Är 2008 erhÄlla 64 samtidiga snitt per rotation. Utvecklingens största utmaning har varit att begrÀnsa strÄldosen till patienten sÄ pass att de erhÄllna bilderna Àr av tillrÀcklig kvalité sÄ att en rÀttvis diagnos kan faststÀllas. Trots ett stÀndigt arbete med att reducera strÄldosen inom datortomografins multisnitt teknik kommer det alltid att finnas fysiska principer som pÄverkar dosökningen jÀmfört med singelsnitt tekniken. DÀremot kan röntgensjuksköterskan pÄverka strÄldosen till patienten avsevÀrt genom att jobba utifrÄn viktiga begrepp. Syftet med detta arbete Àr att beskriva utvecklingen frÄn singelsnitt till multisnitt tekniken och vad detta fört med sig i aspekter som strÄldos och bildkvalité.
Lean production ? I en traditionellt styrd organisation
Lean production hÀrstammar frÄn företaget Toyota och Taiichi Ohno?s begrepp ToyotaProduction System. Metoden Àr idag ett dominerande styrmedel bland organisationer. DÀrmedhar konceptet implementerats i allt fler vÀsterlÀndska resultatstyrda organisationer, varsparametrar för kontroll skiljer sig mot de lean production utgÄr frÄn. Dess innebörd strÀckersig över stora delar av en organisation, vilket bidrar till begreppets komplexitet.
Svensk Kod för Bolagsstyrning : Hur har kodens införande pÄverkat revisorn
Bakgrund och problem: Flera bolag i USA och Europa har gÄtt i konkurs efter att ha fuskat med sin redovisning och lÀmnat osanna siffror i sina Ärsrapporter. Inte minst var sÄ fallet med energijÀtten Enron. Den falska informationen ledde till missvisande information pÄ aktiemarknaden som skakade om nÀringslivet. Skandalerna har pÄverkat förtroendet för den finansiella Ärsrapporteringen och skadat nÀringslivet. PÄ grund av detta har svensk kod för bolagsstyrning introducerats i Sverige och i andra europeiska lÀnder för att stÀrka bolagens interna rapportering som ska bidra till ökad förtroende för nÀringslivet.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur revisorns arbete och roll har pÄverkats efter Enron skandalen och till följd av implementeringen av den Svenska koden för bolagsstyrning.Metod och analys: För att besvara uppsatsens syfte, gjordes Ätta intervjuer hos fyra olika revisionsbyrÄer i Norrköping och Stockholm.
Socialt ansvarstagande i leverantörskedjan: En fallstudie hos SSAB EMEA Inköp
För att precisera hÄllbar utveckling kan man dela upp begreppet i tre dimensioner; ekonomisk, social och miljömÀssig, vilka ska stödja varandra i arbetet mot hÄllbar utveckling. För att uppnÄ hÄllbar utveckling krÀvs att företag tar ett ansvar för alla dessa dimensioner. Detta benÀmns som ett socialt ansvarstagande. Den framvÀxt som skett gÀllande frÄgan beror delvis av företagsskandaler vilka avslöjat att stora företag inte tar ett socialt ansvarstagande. HÀr har frÄgan gÀllande företagens ansvar för leverantörernas arbete aktualiserats, dÀr varor och tjÀnster köps in frÄn lÀnder dÀr principer och lagar gÀllande miljö, mÀnskliga rÀttigheter, arbetsrÀtt och anti-korruption inte respekteras till fullo.
Den Nordiska Sydstaden - en utemiljö man lÀngtar efter
De klimatiska förutsÀttningarna har stor betydelse i val av anvÀndning av utemiljön, dÀrför Àr det viktigt att man studerar vidare de framtida klimatiska förÀndringarna för att ge bÀttre möjlighet till anvÀndning av utemiljön och förberedda nya stadsdelar med bÀttre villkor. VÀrme och sol Àr faktorer som Àr efterlÀngtade i Norden i motsÀttning till de sydliga lÀnderna dÀr skuggan Àr mer önskvÀrd speciellt under de varma mÄnaderna. Det nordiska klimatet krÀver andra instÀllningar för planering av utemiljön Àn vad man gör i ett sant sydligt klimat. Vi i Norden lÀngtar till sydliga stÀder pÄ grund av olika kvaliteter t.ex. vÀrme, havet, semesterkÀnsla, historia m.m.
Whistleblowers : En kvalitativ studie av whistleblowers betydelse och om de har ersatt revisorerna nÀr det gÀller att avslöja oegentligheter
Under senare Är har allt fler företagsskandaler uppmÀrksammats i media. De som larmar om oegentligheterna kallas ofta för whistleblowers och de har fÄtt en alltmer framtrÀdande position, efter att ha fört en relativt anonym tillvaro. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att fÄ en bild av dessa whistleblowers. Vi vill Àven ta reda pÄ om de i viss mÄn ersatt revisorernas arbete nÀr det gÀller att avslöja bedrÀgerier. Vi har med hjÀlp av en kvalitativ undersökningsmetod genomfört intervjuer med personer som besitter kunskaper i Àmnet och intervjuat whistleblowers som pÄ olika sÀtt visat civilkurage.
En belysning av Lean Production : teori och praktik ur tvÄ synsÀtt
Syfte: Syftet med studien Àr att belysa forskning och litteratur kring Lean Production utifrÄn tvÄ vetenskapliga synsÀtt. Studien syftar Àven till att undersöka en organisations införande av och arbete med Lean Production, för att kunna ge praktiska bidrag om hur detta arbete kan fortskrida.Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ och öppen ansats inom ramen för en fallstudie i samarbete med Sandvik Materials Technology. Empiriskt material har samlats in genom intervjuer och observationer med och av operatörer, produktionsledning och stabspersonal. En omfattande analys av litteratur och forskning kring Lean Production har legat till grund för en teoretisk referensram.Resultat & slutsats: Belysningen av Lean Production visar att systemsynsÀttet beskriver konceptet som ett sÀkert recept för framgÄng, trots sin förenklade syn pÄ organisationers pÄverkan av omvÀrldsförÀndringar. Det socialkonstruktivistiska synsÀttet visar att Lean Production har en legitimerande funktion i organisationer, men ger liten kunskap om de förÀndringar som sker i organisationer.
Bundenhet vid successivt undertecknande av avtal om köp av fast egendom
FrÄgan om vid vilket moment bundenhet uppstÄr vid successivt undertecknande av formalavtal har prövats i Högsta domstolen (HD) vid tre avgöranden de senaste 15 Ären, av vilka det senaste avgjordes sÄ sent som 2012. Avgörandena har berört frÄgan huruvida bundenhet uppstÄr vid den tidpunkt den andra parten undertecknar avtalet eller om bundenhet uppstÄr först vid den tidpunkt det undertecknade avtalet kommuniceras till den första parten eller till en i förhÄllande till den andra parten fristÄende person.Med anledning av bristen pÄ tydlighet i gÀllande rÀtt, vilken tagit sig uttryck i skiljaktiga meningar i rÀttstillÀmpningen, har det varit upp till HD att, med vÀgledning frÄn lagtext, förarbeten, doktrin och allmÀnna principer, besvara bundenhetsfrÄgan. HD har, med hÀrledning frÄn en allmÀn princip, klargjort att bundenhet uppstÄr vid den tidpunkt köpehandlingen utges antingen till den först undertecknande parten, de av HD specifikt bestÀmda personerna eller en i förhÄllande till den sist undertecknande parten fristÄende person. Genom analys av HD:s resonemang identifieras den riktningsÀndring som vidtagits av HD samt pÄ vilket sÀtt HD:s resonemang eller uteblivna resonemang ger upphov till betÀnkligheter vid successivt undertecknande av avtal om fastighetsköp. RiktningsÀndringen, som synes bero pÄ att HD valt att utföra en stilfull Àndring av tidigare praxis, tar sig uttryck i en komplex definition av den fristÄende person till vilken den undertecknade köpehandlingen kan utges.
Det rika barnet : Tio förskollÀrares uppfattningar om barns lÀrande i Reggio Emiliainspirerade förskolor
Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka förskollÀrares uppfattningar om barns lÀrande i Reggio Emiliainspirerade förskolor. Vi har undersökt vad förskollÀrare sÀger om barns lÀrande, samt vilka principer de har som utgÄngspunkter. VÄr teoretiska utgÄngspunkt Àr lÀrande ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv vilket innebÀr att kunskap skapas i relation till miljön, omgivande personer och sammanhanget. Kunskapen i sig Àr förÀnderlig. Undersökningen gjordes i form av seminstrukturerade intervjuer med tio förskollÀrare pÄ deras respektive arbetsplatser.I resultatet framgÄr att förskollÀrarna ser lÀrande som nÄgot stÀndigt pÄgÄende och utgÄr frÄn barnens intressen samt arbetar för att sÀtta barnen i centrum.
Interaktion & mobilitet ? En empirisk studie med fokus pÄ anvÀndarvÀnlig design av mobila plattformar.
Idag har teknologin för mobila plattformar utvecklas i en rusande fart. Detta har letttill att Àven anvÀndningen av smartphone och surfplattor expanderats. Detta har i sintur lett till att allt fler anvÀndare interagerar med smartphone och surfplattor för attförenkla sin vardag. Designen av de mobila anvÀndargrÀnssnitten har emellertid inteutvecklats i samma fart som sjÀlva tillverkningen av dessa mobila enheter. Det har letttill ett behov av att anpassa sin design i mobila enheter utifrÄn ett anvÀndarvÀnligtperspektiv.
Arbets- och anstÀllningsvillkor vid offenltig upphandling : Avseende offentliga upphandlingar av byggentreprenader, varor och tjÀnster
I LOU regleras kommunala och statliga myndigheters anskaffningar av byggentreprenader, varor, tjÀnster och byggkoncessioner. UpphandlingsbestÀmmelserna har tillkommit för att sÀkerstÀlla att invÄnarna fÄr det bÀsta och det mesta för skattepengarna. LOU har sin grund i EU-rÀtten och EU:s upphandlingsdirektiv. Direktivet omfattar inte alla upphandlingar, exempelvis omfattas inte upphandlingar vars vÀrde underskrider vissa belopp, sÄ kallade tröskelvÀrden och upphandlingar av B-tjÀnter, vilket avser upphandlingar av bland annat hÀlsovÄrd, socialtjÀnst och undervisning. Sverige har dock valt att införa bestÀmmelser Àven för upphandlingar som inte omfattas av direktivet.I denna uppsats behandlas arbets- och anstÀllningsvillkor i offentliga upphandlingar.Det har förekommit att upphandlande myndigheter har stÀllt krav i upphandlingar pÄ att leverantörerna ska vara bundna av kollektivavtal.
St?d i relationellt l?rande: L?rares f?rv?ntningar p? specialpedagogen i frustrerande situationer i m?tet med elever En kvalitativ intervjustudie om l?rares frustrationer p? grundskolan och gymnasieskolan
Studien unders?ker ett begr?nsat antal l?rares f?rv?ntningar p? specialpedagogen n?r de upplever en frustration i m?tet med elever. Studien har inspirerats av en fenomenografisk ansats. Studien genomf?rdes i form av en kvalitativ intervjustudie med nio semistrukturerade intervjuer, som transkriberats i sin helhet f?r att sedan analyseras och kategoriseras.