Sökresultat:
1022 Uppsatser om Grundläggande principer - Sida 14 av 69
HÄllbarhetsredovisning ? En studie om sambandet mellan den statliga lagregleringen och praxis
Ordet hÄllbarhetsredovisning hÀrstammar frÄn begreppet hÄllbar utveckling som per definition innebÀr att ?tillfredsstÀlla dagens behov utan att Àventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsstÀlla sina behov?. Idag upprÀttar flera företag sÄ kallade hÄllbarhetsredovisningar dÀr de tar stÀllning till sitt sociala, ekonomiska och miljömÀssiga ansvar. Den svenska staten beslutade den 29 november Är 2007 att alla statligt Àgda bolag frÄn och med den 1 januari Är 2008 ska upprÀtta hÄllbarhetsredovisningar som redovisas enligt Global Reporting Initiative?s (GRI) riktlinjer.
Implementering av SPS för processövervakning : En fallstudie enligt DMAIC vid Gestamp HardTech AB
Syftet med detta examensarbete var att undersöka inom vilka domÀner mikrovÀrldar kan anvÀndas för att trÀna beslutsfattande samt svara pÄ frÄgestÀllningen om hur trÀningen bör utformas sÄ att önskade trÀningseffekter uppnÄs. Den teoretiska bakgrunden tar, utöver hantering av dynamik, upp teorier om principer för fÀrdighetstrÀning, att utveckla mentala modeller med mera. Examensarbetet har genomförts som en litteraturöversikt och resultaten visade bland annat att det Àr möjligt att utveckla trÀning som inte krÀver nÄgra speciella förkunskaper om krishantering för personal som normalt arbetar i sÄ kallade lÄgriskmiljöer och att trÀningen underlÀttas av att fÄ ta del av hur en expert löser uppgifterna..
SocialförsÀkringsrÀttsliga reglers inverkan pÄ arbetsrÀtten : En urholkning av anstÀllningsskyddet för arbetstagare under sjukskrivning och rehabilitering?
Sjukskrivnings- och rehabiliteringsreglerna Àr ett omdebatterat Àmne och innehÄllet i dessa har förÀndrats mycket under Ärens lopp. Senaste Àndringen var i form av införandet av den sÄ kallade rehabiliteringskedjan i socialförsÀkringsbalken (2010:110;SFB). Rehabilitering syftar enligt 29 kap. 2 § SFB ?till att en försÀkrad som har drabbats av sjukdom ska fÄ tillbaka sin arbetsförmÄga och fÄ förutsÀttningar att försörja sig sjÀlv genom förvÀrvsarbete?.
Att trÀna i mikrovÀrldar: En litteraturstudie i dynamisk beslutsfattande och fÀrdighetstrÀning
Syftet med detta examensarbete var att undersöka inom vilka domÀner mikrovÀrldar kan anvÀndas för att trÀna beslutsfattande samt svara pÄ frÄgestÀllningen om hur trÀningen bör utformas sÄ att önskade trÀningseffekter uppnÄs. Den teoretiska bakgrunden tar, utöver hantering av dynamik, upp teorier om principer för fÀrdighetstrÀning, att utveckla mentala modeller med mera. Examensarbetet har genomförts som en litteraturöversikt och resultaten visade bland annat att det Àr möjligt att utveckla trÀning som inte krÀver nÄgra speciella förkunskaper om krishantering för personal som normalt arbetar i sÄ kallade lÄgriskmiljöer och att trÀningen underlÀttas av att fÄ ta del av hur en expert löser uppgifterna..
Storskalig utrymning - en frÄga om samverkan och flexibilitet : Vilka uppfattningar finns om ett genomförande pÄ lokal och regional nivÄ i nÀrheten av kÀrnkraftverket i Ringhals
MÄnga svenska organisationer har idag en bristfÀllig förmÄga att planera och förbereda en storskalig utrymning. Enligt MSB:s vÀgledning om utrymning 2014 anses dagens planering ofta vara förlegad och Äterföring av erfarenheter sker godtyckligt. Vidare varierar tolkning och tillÀmpning av gÀllande lagstiftning. Denna upplevs generellt som otydlig och ansvarsförhÄllandet mellan olika organisationer behöver tydliggöras.Syftet med studien Àr att utifrÄn erfarenheter frÄn internationella exempel och allmÀnna principer för storskalig utrymning jÀmföra det med svensk kontext. Hypotesen Àr att avsaknaden av erfarenheter frÄn att faktiskt genomföra utrymning i större omfattning sannolikt pÄverkar hur samhÀllets beredskap ser ut idag.
Företagsförmedling, en laglös men inte rÀttslös bro frÄn Àgare till Àgare
Uppsatsen behandlar den allt viktigare förmedlingsformen företagsförmedling. Denna uppsats Àr inriktad pÄ frÄgan var vÀgledning kan hÀmtas dÄ parterna inte har avtalat vad som ska gÀlla dem emellan. Med andra ord ett försök i att bringa klarhet i vad som utgör dispositiv rÀtt vid företagsförmedling. Uppsatsen Àr sÀrskilt inriktad pÄ frÄgan om liknande principiella övervÀganden sÄ som de kommer till uttryck i de civilrÀttsliga bestÀmmelserna i fastighetsmÀklarlagen och i rÀttspraxis gör sig gÀllande för företagsmÀklare. I de fall fastighetsmÀklarlagen inte lÀmpar sig för analogier, utreder uppsatsen frÄn vilka lagar och principer vÀgledning kan hÀmtas..
Corporate Social Resopnsibility : ur ett sydafrikanskt nationellt perspektiv
I och med att globalisering ökar i vÀrlden, kan det vara av vikt för företag att se över sitt ar-bete med frÄgor som gÄr under begrepp sÄ som Global Compact och Corporate Social Re-sponsibility (CSR) samt att ha kunskap i hur samarbete kan ske pÄ olika nivÄer i företaget med hjÀlp av Non Governmental Organizations (NGO). Denna uppsats har valt att tolka be-greppet CSR utifrÄn de tio principerna i FN:s Global Compact. NÀr ett företag arbetar enligt dessa principer stÀlls krav pÄ rapportering av hur principerna tillÀmpas och vilka effekterna blir, vilket skapar goda normer för hur andra företag bör arbeta med dessa frÄgor. Det finns olika sÀtt att mÀta detta arbete pÄ.Syftet med denna uppsats har varit att ta reda pÄ hur företag i Sydafrika arbetar och agerar vad gÀller frÄgor relaterade till CSR. För att uppfylla syftet stÀlldes följande frÄgor; pÄ vilket sÀtt arbetar företag i Sydafrika med frÄgor som omfattas av begreppet CSR samt vilka Àr de frÀms-ta hindren för att Sydafrikanska företag skall kunna fortsÀtta implementera CSR i sin verk-samhet? En kvantitativ studie med kvalitativa inslag har genomförts.
Vilka faktorer bidrar till en plats attraktivitet? : En fallstudie över stortorget i Karlskrona
Vad kan rĂ€knas som attraktivt? Ăr det helt upp till en plats besökare om platsen Ă€r attraktiv eller kan det pĂ„verkas av den fysiska planeringen? I detta arbete kommer begreppet attraktivitet diskuteras och definieras utifrĂ„n vald litteratur. Principer och riktlinjer pĂ„ saker som kan bidra till attraktivitet i det offentliga rummet kommer att lyftas fram och tillĂ€mpas pĂ„ stortorget i Karlskrona för att först se om torget redan idag kan rĂ€knas som attraktivt samt förslag pĂ„ hur det kan förbĂ€ttras utifrĂ„n framtagna kriterier..
Manifest: Med feminism och ekologi i fokus
Vi sla?nger en fja?rdedel av all mat vi ko?per, byter smartphone varje a?r trots att vi inte beho?ver, och spenderar skyho?ga summor pa? att befa?sta osunda sko?nhetsideal som fa?r oss att ka?nna oss va?rdelo?sa. Ett samha?llsklimat pra?glat av kapitalism och o?verkonsumtion go?r det na?stan omo?jligt fo?r oss att leva efter la?ngsiktigare principer. Som designers fo?rslavas vi extra ha?rt under vinstdrivande fo?retag.Med sitt Manifest vill Amanda Jenderba?ck inspirera till en alternativ designerroll, som sa?tter feminism och ekologi i fokus.
ĂversĂ€ttning och analys av egennamn och kulturella referenser i en politisk text om Nordirland
ĂversĂ€ttningen av egennamn och kulturella referenser Ă€r problematiskeftersom namn i sig bĂ€r kulturella konnotationer. Om översĂ€ttaren inteförmedlar den bakomliggande kontexten gĂ„r en viktig betydelsedimensionförlorad för mĂ„lsprĂ„kslĂ€saren. Syftet med föreliggande uppsats Ă€r attundersöka vilka översĂ€ttningsstrategier som kan tillĂ€mpas vid översĂ€ttningenav egennamn och kulturella referenser i en politisk text om Nordirland.Uppsatsen bestĂ„r av tvĂ„ delar. I det första, teoretiska avsnittet refereras det tillett antal av forskningen angivna metodologiska principer för översĂ€ttning avkulturellt betingade ord. I det andra, praktiska avsnittet tillĂ€mpas dessastrategier i en analys av ett urval av de översĂ€ttningsförslag som jag gett i minegen översĂ€ttning av texten..
Utvecklingen gÄr i en grönare riktning : En studie om ekoturismens inverkan pÄ destinationsutvecklingen i Kalmar lÀn
Det finns ett ökat medvetande om de effekter som turismen medför och för att undvika de negativa effekter som kan uppstÄ prÀglas utvecklingen alltmer av ett hÄllbart och lÄngsiktigt tÀnkande. Ekoturism Àr en form av turism som vÀxt fram med utgÄngspunkt i en sÄdan filosofi. Den innebÀr ett förhÄllningssÀtt samt Àven en utvecklingsmodell som strÀvar efter att gynna destinationen och skapa en lokal ekonomisk tillvÀxt. De principer som definierar ekoturismen kan ofta identifieras i den samtida planerings- och utvecklingsfilosofin. Studiens syfte Àr att undersöka hur de principerna kan integrera i utvecklingen pÄ en destination som Kalmar lÀn.Undersökningen utgÄr frÄn en deduktiv ansats och med en teoretisk utgÄngspunkt har jag fördjupat mig i den tidigare forskningen för att finna samband dÀr de bÄda begreppen ekoturism och destinationsutveckling kan ses integrera med varandra.
Varför gör jag detta? : En studie om illegitima arbetsuppgifter i Karlstad kommun
Sjukskrivnings- och rehabiliteringsreglerna Àr ett omdebatterat Àmne och innehÄllet i dessa har förÀndrats mycket under Ärens lopp. Senaste Àndringen var i form av införandet av den sÄ kallade rehabiliteringskedjan i socialförsÀkringsbalken (2010:110;SFB). Rehabilitering syftar enligt 29 kap. 2 § SFB ?till att en försÀkrad som har drabbats av sjukdom ska fÄ tillbaka sin arbetsförmÄga och fÄ förutsÀttningar att försörja sig sjÀlv genom förvÀrvsarbete?.
K3 och IFRS for SMEs ? En komparativ studie
Ă
r 2004 beslutade BFN att inleda en ny inriktning i sitt normgivningsarbete som kom att benÀmnas K-projektet. Detta projekt innefattar fyra sÀrskilda ramverk som inkluderar kategorierna K1-K4. K-regelverken omfattar icke noterade företag som Àr bokföringsskyldiga och nÀmnda kategorier skall tillÀmpas beroende pÄ företagsform och företagsstorlek. Regelverket K3 skickades ut pÄ remiss i juni Är 2010 och skall vara huvudregelverk för icke noterade företag som avslutar rÀkenskapsÄret med en Ärsredovisning. IASB publicerade Är 2009 ett internationellt redovisningsregelverk som erhÄllit namnet IFRS for SMEs.
Offentlig upphandling : En kritisk studie av konkurrensprÀglad dialog, dynamiskt inköpssystem och elektronisk auktion
Regelverket för offentlig upphandling hÄller för nÀrvarande pÄ att förÀndras. Det Àr direktiven 2004/18/EG (klassiska direktivet) och 2004/17/EG (försörjningsdirektivet), som har omarbetats. Andledningen till en regelförÀndring Àr att omvÀrlden har förÀndrats, vilket innebÀr att tekniken har utvecklats och behoven för nya rutiner inom offentlig upphandling Àr nödvÀndiga. Bland de nyheter som Äterfinns i direktiven Äterfinns ett nytt upphandlingsförfarande, den sÄ kallade konkurrensprÀglade dialogen. Förfarandet Àr avsett att tillÀmpas vid situationer dÄ det inte Àr möjligt att i de tekniska specifikationerna ange vad som krÀvs för att tillgodose den upphandlande myndighetens behov.
Handlingsstyrd via Reko: En kvalitativ studie om hur redovisningskonsulternas arbete pÄverkas av Reko
I Sverige har det lÀnge saknats en standard för hur god sed ska uppnÄs vid utförande av redovisningstjÀnster. DÀrför skapades Reko som Àr ett standardiserat ramverk som bestÄr av bÄde regler och principer som ska tillÀmpas vid utförande av redovisningstjÀnster. Samtliga auktoriserade redovisningskonsulter mÄste arbeta enligt Reko ramverket, Reko Àr tÀnkt att symbolisera en kvalitetsstandard för bÄde branschen och nÀringslivet. Genom Reko blir redovisningskonsultens arbete handlingsstyrt vilket ska resultera i att deras arbete blir effektivare och att arbetet hÄller hög kvalité. Eftersom Reko Àr ett relativt nytt ramverk och det inte finns nÄgon forskning om hur Reko pÄverkar redovisningskonsulters arbete kan denna studie hjÀlpa till med att bidra med dessa förklaringar och beskrivningar.