Förslag pÄ nytt operahus i Stockholm.

Systemutvecklingen har under de senaste Ären medfört mer komplexa och tidskrÀvande arbetsuppgifter vilket har genererat olika problem. Resultatet av detta har gett upphov till att organisationer uppfunnit och infört systemutvecklingsmetoder. Enligt litteraturen anvÀnds dock metoder sÀllan som de föreskrivs dÄ olika anpassningar ofta genomförs.Det finns idag en uppsjö systemutvecklingsmetoder pÄ marknaden, dÀribland RUP, som valts att belysas i detta arbete. Studien som genomförts undersöker hur systemutvecklare anpassar RUP i olika projekt samt vilka motiv det finns till de anpassningar som görs. Undersökningen omfattar sju respondenter frÄn olika företag vilka har goda erfarenheter inom omrÄdet.Resultatet av studien visar att RUP aldrig anvÀnds i sin helhet och att kompletterande metoder ofta förekommer.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka lösningsstrategier i subtraktion som elever i Ärskurs fyra och sex anvÀnder sig av, vilka framsteg eleverna gör frÄn Ärskurs fyra till sex och vilka typer av fel som elever i de bÄda Ärskurserna gör. Tre metoder har valts för att studera syftet. Dessa tre metoder Àr elev- och lÀrarintervju, grupptest och lÀromedelsanalys. Dessa tre metoder ska tillsammans komplettera varandra och ge en allsidig bild av syftet.Resultaten i denna studie pekar pÄ att eleverna anvÀnder sig av flera olika strategier nÀr de rÀknar subtraktion. Strategierna Àr effektiva i varierande grad.

Anledningarna till att elever ska lÀsa naturvetenskap Àr mÄnga: allmÀnbildning, kulturarv, demokrati och ekonomisk vinning. Trots detta visar forskning att elevers intresse för naturvetenskap ofta minskar med Ären. Syftet med detta arbete Àr att studera hur elever talar om naturvetenskap vid olika Äldrar. Varför tror de att de ska lÀsa naturvetenskap? Hur uppfattar de undervisningen och hur kopplar de samman skolundervisningen med sina fritidsintressen? För att studera detta har fyra elever i sexan och lika mÄnga i nian intervjuats och fÄtt svara pÄ frÄgor om naturvetenskap och dess koppling till deras vardag.

IllamÄende och krÀkningar hos kvinnor som behandlas med cytostatika mot bröstcancer Àr ettomfattande problem inom den onkologiska omvÄrdnaden. MÄnga kvinnor upplever, trots vÀlutvecklade lÀkemedel för att motverka cytostatika utlöst illamÄende och krÀkningar denna, förmÄnga fruktade biverkan. Syftet med litteraturöversikten var att finna förebyggande ochlindrande icke farmakologiska metoder som kan hjÀlpa till att minska det cytostatika utlöstaillamÄendet och krÀkningarna som kan uppstÄ hos kvinnor med bröstcancer i samband medcytostatikabehandlingen och effekten av dessa metoder.Som teoretiskt stöd anvÀndes OremŽs egenvÄrdsteori och för att identifiera metoderna gjordesen litteraturöversikt med kvantitativa originalartiklar ur vetenskapliga tidskrifter. De ickefarmakologiska metoderna som studerades var akupressur, elektroakupunktur, yoga,fysisktrÀning, massage och utbildning.AnvÀndandet av dessa icke farmakologiska metoder visade pÄ en minskning av cytostatikautlöst illamÄende och krÀkningar, antingen som placeboeffekt eller som faktisk effekt. Sombifynd diskuteras Ängest och stress effekt pÄ illamÄende och krÀkningar, eftersom metodernavisat sig kunna inverka och förbÀttra kvinnornas sinnesstÀmning genom suggestion.De studerade icke farmakologiska metoderna Àr förhÄllandevis lÀtta att tillÀmpa och Àr inte sÄtidskrÀvande.

Syftet med den hÀr studien Àr att tydliggöra processerna för bedömning och betygsÀttning i grundskolans naturvetenskapliga Àmnen och matematik. Vidare Àr syftet att försöka tolka pÄ vilka grunder detta sker, med utgÄngspunkt i vÀlkÀnda pedagogisk-psykologiska teorier om kunskaps- och mÀnniskosyn. Undersökningen baseras pÄ kvalitativa intervjuer med Ätta lÀrare.Resultatet Àr inte generaliserbart, men visar att eleverna nÀstan konstant blir bedömda och att olika bedömningsformer anvÀnds kompletterande för att fÄ en bild av elevens kunskaper. Information frÄn bedömning av eleverna anvÀnds bÄde som underlag till betygsÀttningen och för planering av undervisningen. Respons och samtal anvÀnds med formativt syfte för lÀrandet.

Syftet med följande arbete var att fÄ en bild av hur tio specialpedagoger, pÄ olika skolor i tvÄ kommuner i södra Sverige, arbetar med elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Vi ville ta reda pÄ deras metoder, arbetssÀtt och organisation. Vi utförde tio kvalitativa intervjuer med specialpedagoger kring följande frÄgeomrÄden: KartlÀggning, arbetssÀtt och metoder, kompensatoriska hjÀlpmedel och organisation. Resultatet av intervjuerna jÀmförde vi med aktuell forskning inom samma omrÄde. Sammanfattningsvis visade vÄrt arbete pÄ att specialpedagogers arbetssÀtt varierar och det ser olika ut pÄ olika skolor.

MÄlet med denna uppsats Àr att ge en översikt av realtidswebb och dess möjligheter frÄn ett tekniskt perspektiv. Nya metoder har tillkommit de senaste Ären för att förbÀttra webbplatsers interaktivitet men sÀllan kan nÄgot nytt introduceras utan att problem uppstÄr. Vi gÄr igenom vad nya metoder har för anvÀndningsomrÄde, vilka problem de löser men Àven deras brister. Som undersökningsmetod skapade vi en webbapplikation med Meteor, ett JavaScript-ramverk som anvÀnder nya webbtekniker för att utveckla realtidsbaserade webbapplikationer. Undersökningen visade att moderna tekniker Àr effektiva för att utveckla realtidsbaserade webbplatser.

Det saknas idag metoder för att med sÀkerhet faststÀlla diagnosen Bornasjuka intra vitum. För att fÄ en sÄ sÀker diagnos som möjligt krÀvs fortfarande histopatologiska belÀgg och pÄvisande av virus i material frÄn centrala nervsystemet, vilket ej kan tas frÄn levande djur. Trots det finns det en risk att det intracellulÀra viruset undgÄr detektion dÄ infekterade celler ej Àr jÀmt fördelade i hjÀrnan. De kliniska symtomen Àr specifika enbart för infektion i centrala nervsystemet och inte för Bornasjuka. Att förlita sig pÄ antikroppar Àr osÀkert pÄ grund av lÄg titer som kan göra testen mindre tillförlitliga.

Syfte:Syftet med studien Àr att studera hur lÀrare inom grundsÀrskolan arbetar med metoder för lÀsning hos elever med utvecklingsstörning. Studien tar sin utgÄngspunkt i följande frÄgestÀllningar:? Vilka erfarenheter har lÀrarna om lÀsutvecklingen för elever med utvecklingsstörning?? Hur beskriver lÀrarna sina metoder och arbetssÀtt?? Hur arbetar lÀrarna för att möjliggöra elevers delaktighet och lÀrande?Teori:Studiens teoretiska ramar har delvis hÀmtat inspiration frÄn ett sociokulturellt perspektiv dÀr delaktighet och lÀrande blir centrala i förstÄelsen av hur lÀrare i sÀrskolan arbetar med lÀsning och dess metoder. Metod:Metoden Àr utformad som en fallstudie med triangulering innehÄllande intervjuer, observationer och granskning av dokument. Studien Àr genomförd pÄ tre grundsÀrskolor i mellersta Sverige.

Diskussioner om anvÀndandet av embryonala stamceller Àr exempel pÄ ett omrÄde dÀr naturvetenskapliga teorier möter en diskussion i samhÀllshÀllsdebatten. VÀrderingar med t ex etiska utgÄngspunkter pÄverkar hur naturvetenskaplig forskning bedrivs och hur resultaten frÄn denna forskning tillÀmpas. NÀr sÄdana frÄgor, samhÀllsfrÄgor med naturvetenskapligt innehÄll, SNI (socioscientific issues, SSI), tas upp i undervisningen Àr det angelÀget att belysa att det i samhÀllsdebatten förekommer en diskussion dÀr företrÀdare för stÄndpunkter för fram olika argument i frÄgan. Ett sÀtt att möta detta behov Àr att designa en undervisningssekvens som innehÄller en rollspelsdiskussion kring en dagordning. Ytterligare bidrag till utvecklingen av argument kan anvÀndandet av skrivramar ge.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka hur processledare i f?rskolan ?vers?tter kunskaper och metoder fr?n en utbildning till f?rskolans praktik, samt att unders?ka hur utbildningen bidrar till deras personliga utveckling och ledarskap. Studien avser ?ven att unders?ka vad som m?jligg?r och begr?nsar processledarnas uppdrag att leda och driva utvecklingsarbete p? f?rskolan. Resultatet visar att processledarna ?vers?tter metoder och verktyg fr?n utbildningen genom kopiering och modifiering beroende p? f?rskolans kontext och kollegornas behov.

Humor som en hÀlsofaktor har varit kÀnd sedan antiken och dess vÀlgörande effekter bÄde fysiska och psykologiska Àr numera vÀlkÀnda. Att anvÀnda sig av humor i vÄrdrelationen och i arbetslaget Àr positivt men det Àr inte alltid helt lÀtt att göra det. Trots detta finns det inga riktlinjer om humor eller metoder om hur den kan anvÀndas. Hur upplevs humor av patienter och vÄrdpersonal och vilka funktioner har humor? Vilka metoder anvÀnder sig vÄrdpersonal av för att medvetet anvÀnda humor i vÄrdarbetet? Syftet Àr att beskriva upplevelsen av humor, dess funktioner och metoder som kan omsÀttas i det praktiska vÄrdarbetet.

Grundtanken med fysik Àr att den ska anvÀndas för att förklara omvÀrlden. Vi upplever att det i skolans fysikundervisning ofta lÀggs större vikt vid att tillÀmpa formler Àn vid att förstÄ sjÀlva fysiken. I den hÀr undersökningen fokuseras dÀrför elevers förstÄelse för fysikaliska fenomen de möter i sin direkta vardag.En klass gymnasietvÄor pÄ det naturvetenskapliga programmet fick skriftligt förklara fem fysikaliska vardagsfenomen, dÀr teorin behandlats i Fysik A. Svaren kategoriserades och kategorierna ordnades dÀrefter hierarkiskt efter hur vÀl de överensstÀmde med den vetenskapliga förklaringen. Eleverna behövde inte anvÀnda vetenskapliga begrepp utan resonemanget var avgörande för kategoriseringen.UtifrÄn resultaten drogs slutsatsen att de allra flesta eleverna gav ett svar inom rÀtt teoriavsnitt medan endast ett fÄtal elever visade pÄ full förstÄelse.

År 2011 hade 46,1% av Sveriges vuxna befolkning övervikt eller fetma som uppkommit efter en lĂ„ngvarig obalans mellan matintag och fysisk aktivitet. Det finns olika strategier för viktminskning dĂ€r flera faktorer samverkar för ett lyckat resultat. Fetma och övervikt Ă€r i teorin enkelt att behandla, trots detta gĂ„r fĂ„ ned i vikt och Ă€nnu fĂ€rre lyckas behĂ„lla viktminskningen. Syftet med denna studie var att beskriva vilka faktorer som var betydelsefulla och de metoder som var effektiva för en viktnedgĂ„ng hos personer som Ă€r eller har varit överviktiga. En kvalitativ studie har genomförts dĂ€r fem deltagare intervjuats.