Syftet med studien var att ta reda pÄ om förskolebarn kan utveckla sin förstÄelse för det naturvetenskapliga fenomenet vatten, dess faser, fasförÀndringar och kretslopp genom en rad olika aktiviteter under fem veckor. Sex barn i fyra till fem Ärs Älder deltog i fem aktivitetstillfÀllen. Barnen intervjuades med samma intervjufrÄgor före och efter aktiviteterna för att ta reda pÄ om deras förstÄelse utvecklats. Resultatet visar att det gÄr att utveckla barns förstÄelse för de olika fenomenen och i diskussionen framkommer det att det finns viktiga aspekter att tÀnka pÄ för att göra detta möjligt. Bland annat Àr det av vikt som pedagog att vara pÄlÀst om lÀrandeobjektet, öppna frÄgor leder till att barnens tankar kommer fram vilket gör att pedagogen kan utmana barnen samt för att kunna planera kommande aktiviteter efter barnens nivÄ.

Huvudsyftet med detta arbete Àr att Àr att undersöka skillnaderna mellan undervisningen i moderna sprÄk idag och tidigare traditionell sprÄkundervisning. En del av syftet Àr ocksÄ att undersöka vilka metoder/arbetssÀtt som anvÀnds vid sprÄkinlÀrning. Arbetet innehÄller en litteraturstudie samt fyra intervjuer med lÀrare i tyska. Resultatet visar att det som skiljer lÀroplanen i moderna sprÄk ifrÄn tidigare lÀroplaner Àr betoningen av kommunikation, internationell informationsteknik samt kultur. Vi sprÄklÀrare ska lÀra eleverna att kommunicera Ànnu bÀttre sÄ att de kan göra sig förstÄdda internationellt.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om, och i sÄ fall hur, gymnasielÀrare i svenskÀmnet arbetar med lÀsning av skönlitterÀra texter som en kÀlla till kunskap i undervisningen, samt vilka metoder som anvÀnds under och efter litteraturlÀsning. Undersökningen grundar sig pÄ teorier kring skönlitteraturens möjligheter att fungera som en kunskapskÀlla, och olika teorier kring vilka metoder som lÀmpligen kan anvÀndas i litteraturundervisningen. För att uppnÄ syftet genomfördes kvalitativa intervjuer med sju svensklÀrare pÄ gymnasieskolor i en medelstor kommun i södra Sverige. UtifrÄn intervjumaterialet framkom det att lÀrarnas attityder till skönlitteratur som en kunskapskÀlla och deras bakomliggande tankar till undervisningens utformning sammanföll vÀl med de teorier som lyfts fram i uppsatsen. Enligt dessa teorier Àr det viktigt att elevers erfarenheter och Äsikter inkluderas vid tolkning av skönlitterÀra texter och det viktiga Àr att lÀra genom skönlitteraturen snarare Àn om skönlitteraturen.

Denna studie syftar till att undersöka vilka vardagsförestÀllningar 4-5-Äringar har kring naturvetenskapliga fenomen, i detta fall regn och vattnets kretslopp. Detta undersöktes med hjÀlp av individuella kvalitativa intervjuer, vilka videofilmades och transkriberades. Ett kodningsschema grundat pÄ tidigare studier anvÀndes vid dataanalysen. Resultatet visar bland annat att flertalet av barnen, fem av sju, har en initial förstÄelse av vattnets kretslopp dÄ de ofullstÀndigt förklarar begreppen avdunstning respektive avrinning, samt att regn kommer frÄn moln. Barnen förklarar Àven att det regnar pÄ grund av att moln krockar, det blÄser alternativt att Gud eller solen slÀpper regnet.

Vi har undersökt lÀrares erfarenheter av deras första Är i yrket och vilka utmaningar de upplevde. LÀraryrket Àr komplext i den meningen att det inte finns en fast uppsÀttning teorier och metoder som man kan lÀra sig. En lÀrares professionsutveckling Àr en stÀndigt pÄgÄende process och vi har fokuserat pÄ introduktionsperioden under lÀrarnas första yrkesverksamma Är. Som teoretisk grund har vi anvÀnt oss av tvÄ olika modeller för professionsutveckling; en av Forslund samt den som anvÀnds inom Malmö högskola för den verksamhetsförlagda tiden. Vi har intervjuat fem samhÀllslÀrare om deras minnen frÄn deras första yrkesverksamma Är.

Denna rapport innefattar skapandeprocessen för en spelkaraktÀr. Vilka metoder som anvÀnds i dagens industri och vilka verktyg som artisterna anvÀnder för att en 3dkaraktÀr till next-gen spel. Den undersöker Àven vilka slags tekniker som anvÀnds för att skapa en personlighet och ett utseende som gör karaktÀren minnesvÀrd. Vilka metoder som kan anvÀndas för att skapa en viss kÀnsla hos karaktÀrer. Rapporten gÄr ocksÄ igenom en av alla de olika vÀgarna man kan ta för att skapa en karaktÀr frÄn koncept till fÀrdig spelkaraktÀr.

Syftet med undersökningen var att undersöka klassrumsinteraktionen i tvÄ sjundeklasser med elever med blandade sprÄkbakgrunder. Undersökningen innehÄller ett undervisningsförsök dÀr eleverna i smÄgrupper skulle omsÀtta innehÄllet i en faktatext till en bild. Genom observationer, bandinspelningar och intervjuer undersöktes kommunikationen i smÄgrupperna. Bilder samlades in och analyserades. Det visade sig att klassruminteraktionen mestadels var monologisk men med en strÀvan frÄn lÀrarens sida att fÄ eleverna mer delaktiga. Kommunikationsmönstret skilde sig Ät mellan grupperna, nÄgra diskuterade mycket medan andra ritade under tystnad.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka vilka lÀsinlÀrningsmetoder pedagoger anvÀnder för att lÀra barn att lÀsa i förskoleklasser och hur metoderna stöder sig pÄ olika lÀsinlÀrningsteorier. Bakgrund har frÀmst belysts utifrÄn kulturhistoriska och kognitiva teorier. Jag inriktadee mig pÄ att ta reda pÄ varför pedagoger valt att anvÀnda sig av Kiwimetoden och Bornholmsmodellen och hur dessa metoder fungerar i praktiken. NÀr jag undersökte metoderna var jag ocksÄ intresserad av att ta reda pÄ om meningsfullhet och lustfylldhet bejakades i lÀrandet. Dessutom ville jag Àven se om utrymme gavs Ät alla elever att medverka och ta del av undervisningen.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur elever klarar att lösa problem som inte kan lösas rutinmÀssigt och dÀr de inte har tillgÄng till hjÀlpmedel. Dessutom vill jag undersöka hur elevens betyg och antal matematikkurser eleven har lÀst pÄverkar resultatet. För att fÄ svar pÄ detta lÀt jag eleverna i tvÄ klasser ifrÄn det naturvetenskapliga programmet, en ifrÄn Ärskurs ett och en ifrÄn Ärskurs tre, svara pÄ ett frÄgeformulÀr bestÄende av uppgifter som inte gÄr att lösa rutinmÀssigt.Resultatet visar pÄ att eleverna i Ärskurs tre klarade testet poÀngmÀssigt klart bÀttre Àn vad eleverna i Ärskurs ett gjorde och i bÄda klasserna visade elever med höga betyg ett bÀttre resultat Àn elever med lÀgre betyg. Det mest överraskande var att bÄda klasserna trots höga matematikbetyg visade pÄ vissa brister i taluppfattning..

MÄlet med denna uppsats Àr att ge en översikt av realtidswebb och dess möjligheter frÄn ett tekniskt perspektiv. Nya metoder har tillkommit de senaste Ären för att förbÀttra webbplatsers interaktivitet men sÀllan kan nÄgot nytt introduceras utan att problem uppstÄr. Vi gÄr igenom vad nya metoder har för anvÀndningsomrÄde, vilka problem de löser men Àven deras brister. Som undersökningsmetod skapade vi en webbapplikation med Meteor, ett JavaScript-ramverk som anvÀnder nya webbtekniker för att utveckla realtidsbaserade webbapplikationer. Undersökningen visade att moderna tekniker Àr effektiva för att utveckla realtidsbaserade webbplatser.

Det hÀr Àr en kvalitativ fallstudie av hur en lÀrare undervisar om derivata i en klass pÄ det naturvetenskapliga programmet och en pÄ teknikprogrammet. Studiens syfte Àr att undersöka vilka mÄl, rutiner och vilken matematisk kunskap för undervisning som anvÀnds. Uppsatsens teoretiska ramverk bestÄr av SchoenfeldŽs teori om mÄlorienterade handlingar och teorier om matematisk kunskap för undervisning. En lÀrare observerades under fem lektioner och blev intervjuad tre gÄnger. Resultatet visar att lÀraren har flera olika specialiserade matematiska innehÄllskunskaper nÀr han undervisar.

Dagens mÀnniska Àr ytterst beroende av webbtjÀnster och med tiden har det blivit fler och viktigare tjÀnster som startat upp pÄ internet. Viktiga tjÀnster som internetbanker. Oftast Àr det bara ett anvÀndarnamn och ett lösenord som krÀvs för att bli autentiserad sÄ man skulle kunna tro att anvÀndarna hÄller hÄrt i sina lösenord och att de vÀljer starka/unika lösenord. För mÄnga verkar det dock, enligt kÀllor, vara ett besvÀr. Borde man ha associeringar för att lÀtt komma ihÄg sitt lösenord eller Àr det för riskabelt? Det har visat att mÄnga tycker om att anvÀnda ord som förknippas med webbsidan.

Idag Àr antibiotikaresistens ett allvarligt problem. En tillfÀllig lösning pÄ problemet Àr att utnyttja synergieffekter som kan uppstÄ mellan olika typer av antibiotika. Det innebÀr att antibiotika skulle kunna ha effekt mot bakterier som har utvecklat resistens.I denna rapport har flera olika metoder, för att mÀta bakterietillvÀxt, utvÀrderats. Dessa metoder indikerar om antibiotikakombinationerna har en effekt. DÀribland har bÄde kommersiella och nyligen publicerade metoder undersökts.

  Syfte: Syftet med uppsatsen var att kartlÀgga metoder som beskrivits i vetenskaplig litteratur om behandling vid Àtstörningsproblematik hos barn/ungdomar med diagnoser inom autismspektrum, med sÀrskilt fokus pÄ arbetsterapeutens roll.Metod: Systematisk litteraturstudie. Litteratur söktes i databaserna Amed, Cinahl, Medline, PsychInfo samt PubMed. Ett flertal kombinationer av sökord anvÀndes. Sammanlagt valdes tio artiklar ut till resultatet efter granskning och vÀrdering.Resultat: Vi har funnit att ett flertal behandlingsmetoder anvÀnds i olika kombinationer för att utforma interventioner som adresserar olika aspekter inom problemomrÄdet. I huvudsak kan metoderna för behandling av Àtstörningsproblematik hos barn/ungdomar med diagnoser inom autismspektrum indelas i sensoriska och beteendemÀssiga metoder.Slutsats: Slutsatsen av vÄrt resultat Àr att det finns mÄnga olika tÀnkbara metoder som kan anvÀndas i olika kombinationer i interventioner för behandling av barn/ungdomar med diagnoser inom autismspektrum med Àtstörningsproblematik.

Den hÀr rapporten tÀcker ett examensarbete som gick ut pÄ att kartlÀgga och utvÀrdera anvÀndarfilosofin i ROS som utvecklas av Sandvik Systems Development. ROS, RÄvaruOptimeringsSystem, anvÀnds som stöd till produktionen pÄ Sandvik AB:s stÄlverk. Det primÀra mÄlet som sattes upp för arbetet var att visa om det gÄr att skapa en koppling mellan ROS och Sandviks Active Directory för att pÄ sÄ sÀtt slippa skilda lösenord mellan systemen. Rapporten följer arbetet frÄn att ta fram modeller av nya metoder för anvÀndarhantering till implementering av nÄgra prototyper i en testmiljö. Rapporten tar Àven upp vilka nya metoder och tekniker som mÄste skapas för att en fullstÀndig implementation av systemlösningen ska kunna göras..