Denna studies syfte var dels att undersöka om experiment som hemuppgift underlÀttar för tvÄsprÄkiga elever att förstÄ naturvetenskap dels att undersöka om dessa upplever att no-hemuppgiftens utformning pÄverkar deras möjligheter att bÀttre klara av hemuppgiften. Elever i Ärskurs 5 intervjuades vid tvÄ tillfÀllen, före och efter att de fÄtt experimentera dels i hemmet med nÄgon vuxen dels i skolan med andra elever i smÄgrupper. Undersökningen visar att en majoritet av eleverna föredrar att fÄ experiment som hemuppgift framför en faktatext som behandlar experimenten som de gjort i skolan. SÄ gott som samtliga av de intervjuade eleverna uttryckte glÀdje över att fÄ göra experimenten hemma. Eleverna visade vid det andra intervjutillfÀllet ökad förstÄelse för de naturvetenskapliga begrepp, som behandlades i undersökningen.

I Sverige och utomlands har man pÄ senare tid sett framvÀxten av ett nÀtverk av s.k. Science Centers (SC). Dessa SC har som viktigaste syfte att öka besökarnas naturvetenskapliga intresse. NÀr det gÀller elever frÄn högstadiets senare Är kan detta ökade intresse för naturvetenskap t ex visa sig i form av en ökad benÀgenhet hos eleverna att söka sig till ett naturvetenskapligt inriktat gymnasieprogram.Vi har utvecklat och anvÀnt en enkÀt-baserad metod för att undersöka den pÄverkan pÄ elevers intresse för naturvetenskap som ett besök pÄ SC har. EnkÀten Àr lÀmplig att anvÀndas för elever frÄn grundskolans senare Ärskurser.

VÄrt syfte Àr att beskriva och analysera pedagogernas uppfattningar om vilka arbetssÀtt och metoder som Àr viktiga för att stimulera barns skriftsprÄksutveckling i förskoleklass. I vÄr bakgrund belyser vi vad styrdokument och forskning sÀger om det utvalda Àmnet, skriftsprÄksutveckling. Vi valde att genomföra en kvalitativ intervjustudie dÀr frÄgorna var förutbestÀmda men dÀr det fanns utrymme för följdfrÄgor. Vi intervjuade tvÄ pedagoger som arbetar i tvÄ olika förskoleklasser. Resultatet visade att de olika pedagogerna hade samma grundsyn vad det gÀller barnens skriftsprÄksutveckling i förskoleklass.

Undersökningens syfte har varit att ta reda pÄ pedagogers erfarenheter och vilka metoder de har anvÀnt sig av kring barns andrasprÄksinlÀrning i förskolan. Metoden som anvÀnts för att undersöka problemformuleringarna Àr intervjumetoden. Sex verksamma pedagoger som arbetar pÄ fyra olika förskolor intervjuades. I analysen skrivs det om hur det empiriska materialet förhÄller sig till det teoretiska ramverket och tidigare forskning i förhÄllande till andrasprÄksinlÀrningen i förskolan. Studien resulterade i att alla vÄra intervjuade pedagoger tyckte att arbetet med svenska som andrasprÄk Àr viktigt.

Dagens samtida konflikter skiljer sig ganska markant ifrÄn den typ av krigsföring som vi Àr vana att se den, exempelvis under andra vÀrldskriget dÀr reguljÀra förband stred mot varandra med de allierade pÄ ena sidan fronten och axelmakterna pÄ den andra. I dagens konflikter Àr nyttjandet av irreguljÀra förband vanligt förekommande vilket har lett till att reguljÀra förband mÄste strida pÄ helt andra villkor och omstÀndigheter Àn förut.Under Vietnamkriget startades Operation Fenix i syfte att bemöta denna nya typ av krigsföring och de metoder som anvÀndes av den amerikanska underrÀttelsetjÀnsten var nÄgot som inte hade prövats tidigare. TyvÀrr gav dessa metoder inte det underrÀttelsevÀrde som det var tÀnkt till en början men frÄgan stÄr fortfarande kvar hur dessa metoder pÄverkade VCIs (Viet Cong Infrastructure)  krigföringsförmÄga.Syftet med denna uppsats Àr att i en fallstudie granska om de metoder som Operation Fenix anvÀnde under Vietnamkriget var effektiva gentemot irreguljÀra styrkor samt om det finns nÄgot stöd gentemot dessa metoder i militÀrteorin.I uppsatsen anvÀnds en teoriprövande fallstudie dÀr David Galulas teorier implementeras i ett analysverktyg skapat utav de tre pelarna i krigföringsförmÄgor dÀr varje faktor analyseras och slutligen sammanfogas till resultat till den givna frÄgestÀllningen.Denna uppsats visar pÄ att de effekter Operation Fenix hade pÄ de irreguljÀra mostÄndarna har ett visst samband med de teorier David Galula skapat gÀllande Counterinsurgency Warfare..

Syfte: Att med hjÀlp av teorier och olika metoder komma fram med förbÀttringsförslag till produkten ippi sÄ att den kan bli mer anvÀndbar för personer med utvecklingsstörning.Metod: I detta examensarbete anvÀndes kvalitativa metoder sÄsom: intervjuer, workshop, litteraturstudier och analys av produkten.Slutsats: Det framkom i slutet av studien att ljud, fÀrger och bilder Àr viktiga aspekter vid utveckling av ippi, och som bÄde personalen frÄn verksamheten och FoU i Sörmland skulle uppskatta i ippi..

I skolan finns mÄnga barn med ADHD-diagnos eller koncentrationssvÄrigheter. Som lÀrarekan det vara en utmaning att ge dessa barn de bÀsta förutsÀttningarna för kunskapsutveckling.Inom specialpedagogiken talas det om tvÄ perspektiv för att som lÀrare möta dessa elever.Dels kan det handla om ett mer kategorisk förhÄllningssÀtt till eleverna vilket kopplar sammansvÄrigheter med individen. En lösning pÄ problemet kan dÄ vara en utredning ochmedicinering för att rÄda bot pÄ elevens bekymmer. Dels kan lÀraren inta ett mer relationelltförhÄllningssÀtt som tar hÀnsyn till individens omgivande miljö. HÀr handlar det om att seöver kvaliteten pÄ verksamheten och hitta passande pedagogiska metoder för eleven iklassrummet.

Marknaden för Socially Responsible Investments (SRI)-fonder har utvecklats kraftigt de senaste Ären, men metoderna bakom sammansÀttningen av dessa fonder skiljer sig Ät. Fem metoder som kan anvÀndas för detta Àr; negativ screening, positiv screening, temafonder, integrerade miljöaspekter och helt hÄllbara fonder. Hur dessa metoder anvÀnds och kombineras kommer att pÄverka fondernas möjlighet till finansiell prestation. I den hÀr uppsatsen undersöker vi vilka metoder som anvÀnds vid sammansÀttningen av SRI-fonder och hur processen skiljer sig Ät frÄn konventionella fonder.Vi har undersökt dessa fem ovannÀmnda metoder för sammansÀttning av SRI-fonder. Negativ screening Àr av dessa metoder den mest anvÀnda bland fondbolagen.

Den hÀr uppsatsen Àr en didaktisk uppsats i fysik som beskriver ett projekt dÀr syftet var att undersöka om det Àr den moderna tekniken eller pedagogiken som Àr orsaken till MBL-laborationers effektivitet. Förkortningen MBL stÄr för Microcomputer Based Laboratory. Projektet genomfördes i en klass pÄ naturvetenskapliga programmet vid en gymnasieskola i Arvika.Eleverna fick utföra en MBL ? laboration som handlade om impuls och rörelsemÀngd. Halva gruppen fick utförliga instruktioner med stödfrÄgor enligt MBL-pedagogik och den andra gruppen fick en instruktion av formelverifikations typ och anvÀnde MBL ? utrustningen endast som tekniskt hjÀlpmedel.UtvÀrderingen av projektet bestod av att eleverna fick besvara en enkÀt med frÄgor om rörelsemÀngd och impuls före och efter laborationen.

Syftet med studien Àr att jÀmföra olika uppfattningar om metoder som nÄgra lÀrare i grundskolan tidigare Är och grundsÀrskolan anvÀnder för att hjÀlpa och stödja elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter, samt vilka faktorer som pÄverkar lÀrarnas val av arbetsmetoder. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ ansats. Den utgÄr frÄn ett lÀrarperspektiv dÄ tio lÀrare har intervjuats, fem i grundskolans tidigare Är och fem i grundsÀrskolan. LÀrarna Àr verksamma pÄ sju olika skolor i fem olika kommuner. Resultat: Studien visar att lÀrare i bÄde grundskolan och grundsÀrskolan anvÀnder flera olika metoder i sitt arbete med lÀs- och skrivinlÀrning samt nÀr de fÄr elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter.

Syftet med vÄr undersökning har varit att ta reda pÄ vad eleverna pÄ vÄra respektive skolor kan om begreppen fotosyntes och förbrÀnning. Vi har Àven undersökt om arbetssÀttet har nÄgon betydelse för att nÄ förstÄelse för dessa begrepp. Vi har anvÀnt oss av ett skriftligt prov och vi har gjort intervjuer med niondeklass elever dÄ vi fördjupat oss i frÄgestÀllningarna. Intervjuerna har varit kvalitativa och utfördes individuellt. Vid provet fann vi skillnader mellan de bÄda skolorna vilket vi inte fann dÄ vi sammanstÀllde intervjuerna.

Det övergripande syftet i denna studie Àr att belysa elevers erfarenheter av IKT-anvÀndningen (Informations- och kommunikationsteknik) i matematikundervisningen. Arbetet bestÄr av tvÄ delar, en litteraturstudie och en fallstudie. I litteraturstudien presenteras faktorer för datorprogram inom matematikundervisningen samt olika klassificeringar av matematikdidaktisk programvara. Fallstudien genomfördes i Äk 1 pÄ gymnasiets naturvetenskapliga program. Syftet var att undersöka elevers erfarenheter av datorstöd i matematikundervisningen och elevers anvÀndning av webb-baserade diagnostisk programvara.

Direkt viktoptimering (Direct Weight Optimization, DWO) Àr en ickeparamterisk systemidentifieringsmetod. DWO bygger pÄ att man skattar ett funktionsvÀrde i en viss punkt genom en viktad summa av mÀtvÀrden, dÀr vikterna optimeras fram. Det faktum att DWO har en inparameter som man mÄste veta i förvÀg leder till att man pÄ nÄgot sÀtt vill skatta denna inparameter. Det finns mÄnga sÀtt man kan göra denna skattning pÄ men det centrala i denna uppsats Àr att skatta inparametern lokalt. Fördelen med detta Àr att metoden anpassar sig om till exempel systemet Àndrar beteende frÄn att variera lÄngsamt till att variera snabbare.

I denna uppsats underso?ks habitus pa?verkan pa? vilken slags festival ma?nniskor va?ljer att beso?ka och varfo?r. Med dagens stora utbud av festivaler och det nya festivallandskapet som har va?xt fram de senaste a?ren finns det na?got fo?r alla som a?r intresserade. Syftet a?r att med hja?lp av kvalitativa intervjuer fo?rso?ka definiera vad det a?r som go?r en festival intressant fo?r vissa och helt ointressant fo?r andra och hur detta kan kopplas samman med Bourdieus teori om habitus.

Möjligheten att bestÀmma sin position med ett par meters noggrannhet varhelst pÄ jordklotetman befinner sig har med tillgÄngen till GPS blivit möjligt för alla som investerar i en GPSmottagare,sÄledes Àven Försvarsmakten. GPS har dock begrÀnsningar som gör att tillgÄngentill tjÀnsten kan blockeras med enkla medel av sÄvÀl systemets Àgare som andra. I Försvarsmaktenfinns det anvisningar inför anskaffandet av satellitpositioneringssystem som gör gÀllandeatt detta endast skall utgöra ett komplement till andra redundanta metoder. För militÀraÀndamÄl har GPS ofta integrerats tillsammans med tröghetsnavigering dÀr de bÄda metodernakompletterar varandra. Utan tillgÄng till GPS kommer positionsfelet i ett sÄdant system efteren kortare tid vÀxa sig stort.