Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur lÀrare organiserar och anpassar naturvetenskaplig undervisning för elever i behov av sÀrskilt stöd. MÄlet var att finna de centrala teman som framkom i lÀrarnas berÀttelser av sin verksamhet. För att söka svar pÄ dessa frÄgor genomfördes kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med sammanlagt fem lÀrare som pÄ nÄgot sÀtt arbetar med naturvetenskap för elever i behov av sÀrskilt stöd. Syftet bröts ner i följande frÄgestÀllningar: ? Vilken roll har lÀrare i naturvetenskap för elever i behov av sÀrskilt stöd? ? Hur organiserar och anpassar lÀrare sitt arbetssÀtt och val av stoffomrÄden i naturvetenskap för elever i behov av sÀrskilt stöd? Som förberedelse för intervjuerna gjordes en litteraturstudie för att bli insatt i Àmnet.

Metoder för systemutveckling bestĂ„r av ett antal faser dĂ€r verksamhetsanalysen ingĂ„r innan sjĂ€lva utvecklingen pĂ„börjas. Systemutveckling Ă€r en form av verksamhetsutveckling eftersom utveckling av informationssystem förbĂ€ttrar verksamheten.Detta arbete beskriver metoder för tvĂ„ omrĂ„den, systemutveckling och verksamhetsutveckling. I min bakgrund definierar jag olika begrepp som jag anser vara centrala och viktiga för dessa omrĂ„den. Jag gör sedan en beskrivning av tre metoder för systemutveckling, en metod för verksamhetsanalys och tvĂ„ metoder för verksamhetsutveckling med avseende pĂ„ aspekter som beskrivs i verksamhetsanalysen.I mitt arbete finns en huvudfrĂ„gestĂ€llning, Är det möjligt att anvĂ€nda systemutvecklingsmetoder och frĂ€mst verksamhetsanalysen i andra avseenden Ă€n vid systemutveckling? och Ă€ven ett antal övriga frĂ„gestĂ€llningar.För att kunna besvara frĂ„gestĂ€llningarna har jag genomfört litteraturstudier.

Syftet med denna studie Ă€r att, med fokus pĂ„ nyanlĂ€nda elever, undersöka hur undervisningen inaturorienterande Ă€mnen i Ă„rskurs 6 bedrivs i ett klassrum. Studien belyser detta utifrĂ„n följandefrĂ„gestĂ€llningar: arbetar lĂ€rare för att integrera svenska i naturorienterande Ă€mnen för nyanlĂ€ndaelever? Vilket undervisningsmaterial anvĂ€nder Ă€mneslĂ€rare, svenska som andrasprĂ„kslĂ€rare ochmodersmĂ„lslĂ€rare för nyanlĂ€nda elever i naturorienterande Ă€mnen? Är materialet anpassat förnyanlĂ€nda elever? Hur ser samarbetet ut mellan lĂ€rare som kommer i kontakt med nyanlĂ€nda elever? Hur Ă€r lĂ€rares syn pĂ„ undervisning och undervisningsmaterial för nyanlĂ€nda elever? Är lĂ€raremedvetna om sprĂ„kets roll i Ă€mnesundervisningen? För att svara pĂ„ frĂ„gestĂ€llningarna anvĂ€ndes treolika metoder baserat pĂ„ klassrumsobservation, analys av undervisningsmaterial som anvĂ€nds underobservationen samt intervju med tre av de lĂ€rare (Ă€mneslĂ€rare, svenska som andrasprĂ„kslĂ€rare ochmodersmĂ„lslĂ€rare) som arbetar med samma nyanlĂ€nda elever i Ă„rskurs 6. Resultatet och analysen avundersökningen visar att fokus pĂ„ svenska som andrasprĂ„k i den naturvetenskapliga kontexten Ă€r liten. Vidare tyder resultaten pĂ„ att det material som anvĂ€nds i undervisningen Ă€r Ă„ldersadekvat men att detinte Ă€r anpassad till den nivĂ„ de nyanlĂ€nda eleverna befinner sig pĂ„.

Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ hur de svÄrigheter som förekommer inom SFI yttrar sig, enligt tre lÀrare som arbetar i en kommun i Sverige och vilka metoder som anvÀnds, för att motverka de svÄrigheter som förekommer.Metoden Àr att intervjua tre lÀrare och sedan göra en tematisk analys, dÀr fem teman bildats, som stÄr för de största svÄrigheterna. Dessa Àr resursproblematik, metod och anpassningsproblematik, kulturell/religiös problematik, psykisk problematik och bristande metakognitiv insikt. Metod och didaktik Àr ytterligare ett tema som bildats och som stÄr för de metoder som anvÀnds för att motverka de svÄrigheter som förekommer.Resultatet överensstÀmmer med tidigare forskning vad gÀller de svÄrigheter som förekommer. Dock visar forskningen pÄ fler metoder som visat sig effektiva för att motverka svÄrigheterna, Àn vad respondenterna nÀmner.Slutsatsen Àr att det rÄder brist pÄ metoder som krÀvs för att kunna anpassa undervisningen efter varje individs behov, bÄde vad det gÀller sprÄkinlÀrningen, men ocksÄ metoder för att höja elevernas motivation..

IT-system fungerar ofta som kÀrnan i verksamheter idag, dessa system ska underhÄllas under hela dess livstid av en IT-verksamhet. Med denna uppsats ville vi undersöka vilka problem som kan uppstÄ vid systemförvaltningens Àndringshantering och hur dessa problem kan lösas med hjÀlp av agila metoder. För att besvara vÄr undersökningsfrÄga, Hur kan systemförvaltningens Àndringshantering förbÀttras med agila metoder? anvÀnde vi oss av ett kvalitativt angreppssÀtt i form av intervjuer tillsammans med litteraturstudier. Företaget vi undersökte anvÀnde sig i systemförvaltningen utav agila metoder men aldrig i dess helhet.

Syftet med följande studie Àr att att kartlÀgga, och sammanstÀlla, pedagogiska metoder för lÀrare pÄ gymnasienivÄ, att anvÀnda i utbildning i företagsamhet, eller för stimulans av entreprenöriella kompetenser. I studien görs en genomgÄng av tidigare forskning om, och erfarenheter av, entreprenörskap i skolan. UtifrÄn en litteraturstudie kunde beprövade metoder i undervisning i företagsamhet identifieras, kartlÀggas och sammanstÀllas, för att dÀrefter kopplas samman med respektive entreprenöriella kompetenser. Sammanfattningsvis pekar resultaten av undersökningen pÄ att det bedrivits relativt lite forskning kring undervisningsmetodik inom företagsamhet, Ätminstone utifrÄn ett entreprenöriellt perspektiv, och att det sÄledes finns utrymme för vidare forskning inom Àmnet. Dessutom kan det konstateras att entreprenörskap, och mer specifikt företagsamhet, i skolan, med största sannolikhet hade kunnat spridas i betydligt högre utstrÀckning Àn idag, och genomsyra samtliga Àmnen, vid anammande av dylika metoder som de sammanstÀllda i denna studie..

Denna uppsats har fo?r avsikt att na?rmare underso?ka hur ursprungsregler inom det multilaterala handelssystemet a?r utformade, hur de tilla?mpas och om de kan ta?nkas anva?ndas pa? ett protektionistisk eller diskriminerande sa?tt och da?rfo?r utgo?ra handelshinder. Det har under arbetets ga?ng visat sig att det finns bela?gg fo?r att ursprungsreglerna a?r mycket komplexa och sva?rhanterliga i ma?nga avseenden och att de administrativa procedurerna kring ursprungsregler a?r kunskapskra?vande, tidskra?vande och kostsamma. Att la?nder sja?lva ges mo?jligheten att utforma ursprungsregler medfo?r ocksa? risker fo?r att reglerna anva?nds pa? ett protektionistiskt sa?tt a?ven om de la?nder som antagit WTO:s avtal om ursprungsregler underkastat sig att respektera och fo?lja de grundla?ggande riktlinjer och principer som avtalet om ursprungsregler bygger pa?.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur pedagoger i förskolan och skolan kan arbeta förebyggande med barn och elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter, samt att undersöka vad det finns för olika hjÀlpmedel och metoder att tillgÄ. Detta examensarbete ska vara förberedande för pedagoger sÄ att de kan fÄ en viss kunskap om barn och elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Det finns mÄnga bra sÀtt för att hjÀlpa dessa barn, vi har valt att lÀgga vÄr fokus pÄ hur och vad man kan arbeta med samt vad det finns för förebyggande ÄtgÀrder att anvÀnda sig av. Undersökningen genomfördes i en förskola och i en skola för barn i yngre Är, dÀr vi intervjuade Ätta respondenter och gjorde 12 observationer. VÄrt examensarbete Àr en kvalitativ studie.

Syftet med studien var att fÄ kunskap om de metoder som förskollÀrarna anvÀnder vid arbetet med skriv- och lÀsutveckling. I studien ingick sju förskolor dÀr de ansvariga förskollÀrarna/barnskötarna intervjuats om sina arbetssÀtt samt vilka metoder det valt i sitt arbete. EASE projektets frÄgestÀllningar vad gÀller sprÄkarbetet har anvÀnts vid dessa intervjuer. Resultatet visar att det Àr högre frekvens av planering och dokumentation rörande skriv- och lÀsutvecklingen om förskolorna valt en metod för arbetet. .

Syftet med uppsatsen Ă€r att genom en studie av aktörer, mekanismer och metoder prövahypotesen att SĂ€po och den militĂ€ra sĂ€kerhetstjĂ€nstens val av analysmetoder, Ă€r en följd avde organisatoriska förutsĂ€ttningarna och de förutsĂ€ttningar som ges av rollspelet mellanakademiker, specialister och beslutfattare i Alexander Georges ?Bridging the Gap?.Den metod jag anvĂ€nt Ă€r att genom samtalsintervjuer undersöka tvĂ„ möjliga förklaringarTill varför sĂ€kerhetstjĂ€nsterna gjort sina val av analysmetoder. Är de en följd av deorganisatoriska förutsĂ€ttningarna, eller av de roller akademiker, operatörer och beslutsfattarehar i de mekanismer som styr produktionen?För att uppfylla uppsatsens syfte och pröva min hypotes formuleras och besvaras följandefyra frĂ„gestĂ€llningar.1. Vilka metoder, anvĂ€nds vid sĂ€kerhetstjĂ€nsterna för att identifiera och kvantifiera, densĂ€kerhetshotande verksamheten och vilken teoretisk grund vilar dessa metoder pĂ„?2.

Traditionell systemutveckling prÀglas av lÄnga systemutvecklingsprocesser som inte möter de krav som kunden har. Dessa systemutvecklingsproblem yttrar sig ofta pÄ sÄ sÀtt att kraven inte möts vad gÀller tidskrav, budgetkrav och kvalitetskrav.För att komma till rÀtta med dessa problem sÄ tillÀmpas idag systemutvecklingsmetoder, och iden med dessa metoder Àr att strukturera arbetet pÄ ett sÄdant sÀtt sÄ att det möjliggör styrning och kvalitetssÀkring av de systemutvecklingsprocesser som genomförs. Dessa metoder karaktÀriseras ofta av att de Àr utvecklade för att passa ett sÄ kallat idealfall, dvs. de Àr utvecklade för lösa en specifik uppgift för en specifik situation.Under senare Är har uppfattningen om att dessa systemutvecklingsmetoder mÄste specialiseras, dvs. situationsanpassas för att passa den unika situationen slagit rot.

Syftet med examensarbetet Àr att göra en jÀmförande undersökning mellan vad forskning och yrkesverksamma lÀrare anser om lÀsinlÀrning och de metoder som föresprÄkas. I litteraturdelen beskrivs olika teorier kring lÀsinlÀrning samt olika metoder för att arbeta med detta. Vi anvÀnder oss av en kvalitativ undersökningsmetod, intervjuer, för att fÄ reda pÄ hur lÀrare arbetar och vilka metoder de föresprÄkar. De lÀrare vi intervjuat anvÀnder sig av de bÄda grundmetoderna, helordsmetoden och ljudningsmetoden vid lÀsinlÀrningen för att tillgodose alla elever. Den vanligaste metoden som de intervjuade lÀrarna anvÀnder Àr helordsmetoden, dock pÄpekar samtliga vikten av att eleverna har ljuden med sig för att bli goda lÀsare.

Examensarbetet syftar till att kartlÀgga olika metoder för att attackera ett datorsystem uppbyggt kring kommersiella produkter över ett nÀtverk. Arbetets inriktning har varit att göra en sÄ komplett kartlÀggning som möjligt med den tid och de resurser som funnits tillgÀngliga. Arbetet Àr gjort pÄ Ericsson Microwave Systems AB.

I detta arbete har elevers dialoger under, och Äsikter om, laborationsarbete i kemi i grundskolans Är 8 analyserats med hjÀlp av epistemologiska drag. Metoden som beskrivs i denna uppsats kan anvÀndas för analys av elevernas dialoger, till exempel för att faststÀlla kriterier för en lÀmplig gruppindelning. Resultaten tyder pÄ att lÀraren bör styra valet av elevens labb-partner.Mina resultat pekar pÄ att eleverna skapar större del av sin förstÄelse i dialogen med sin labb-partner och inte i dialog med lÀraren. Eleverna sjÀlva rankar dock betydelsen av en labb-partner förhÄllandevis lÄgt och sÄ Àven betydelsen av lÀroboken och laborationen för sin förstÄelse. De prioriterar dÀremot sina tidigare erfarenheter högt nÀr det gÀller att förstÄ en naturvetenskaplig egenskap.Eleverna verkar ha svÄrt att inlemma vardagliga begrepp i naturvetenskapliga sammanhang, vilket dÄ kan medföra att det Àr lÀraren som mÄste visa eleverna att vardagliga begrepp har sin plats och relevans Àven inom naturvetenskapen.

Idag Àr bedömning nÄgonting som sker överallt, det har inte minst blivit en stor del av lÀrarnas vardag i skolan. VÄr uppsats handlar om bedömning och hur verksamma lÀrare pÄ lÄgstadiet arbetar med detta. Syftet med studien var att ta reda pÄ hur lÀrare i skolan ser pÄ bedömningsarbetet och vilka metoder de anvÀnder sig av för att bedöma elevers prestationer. Genom sex kvalitativa intervjuer med verksamma lÀrare har vi fÄtt svar pÄ frÄgorna: Vilken syn har lÀrare pÄ bedömningsarbetet i skolan idag? och Vilka metoder anvÀnder lÀrare sig av i bedömningen? Resultatet i studien visar att lÀrarna upplever bedömningsarbetet som vÀldigt tidskrÀvande men att bedömningarna samtidigt synliggör elevernas utveckling för bÄde dem, eleverna och förÀldrarna.