Utbildning ses ofta som en nödvÀndighet för att kunna konkurrera pÄ arbetsmarknaden och ha möjlighet att göra karriÀr. För att bli en lyckad företagare Àr det inte sÀkert att utbildning Àr lika nödvÀndigt. Tidigare forskning tyder pÄ att utbildning minskar sannolikheten att vara företagare. Denna uppsats undersöker hur utbildning pÄverkar sannolikheten att vara företagare och om effekten skiljer sig mellan kvinnor och mÀn. Resultatet tyder pÄ ett negativt samband för bÄde kvinnor och mÀn.

I denna uppsats g?rs en deskriptiv och j?mf?rande analys av olika partif?retr?dares s?kerhetspolitiska problemdefinitioner i en specifik riksdagsdebatt som avh?lls i januari 2015. Problem: Unders?kningen utg?r fr?n att uppfattningen om vad som utg?r ett samh?llsproblem ? i detta fall s?kerhetspolitiska problem - och vad detta n?rmare best?r i inte ?r n?gon sj?lvklarhet, utan n?got som formas av en st?ndigt p?g?ende debatt och diskussion i vad som kan liknas vid en kampartad kollektiv definieringsprocess d?r olika akt?rer str?var efter att etablera just sin verklighetsuppfattning som dominerande. Med denna utg?ngspunkt kan samh?llsproblem av olika slag betraktas som sociala konstruktioner.

Syftet med undersökningen var att bidra med kunskap kring vilka för- respektive nackdelarna det finns med e-utbildning. En kvalitativ studieansats valdes och materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Respondenterna bestod av sex medarbetare med varierande befattningar och tjÀnster inom en koncern. Resultatet visar att anvÀndarna upplever att det finns bÄde fördelar och nackdelar med att anvÀnda e-utbildning som metod för kompetensutveckling. Den största fördelen Àr att kursdeltagarna ges möjlighet till att sjÀlva kunna styra, kontrollera och pÄverka den egna lÀroprocessen.

LikvĂ€rdighet Ă€r ett centralt begrepp inom skolans vĂ€rld med utgĂ„ngspunkt i skollagen. Med avgrĂ€nsning till den obligatoriska grundskolan eftersöks i denna uppsats kriterier för likvĂ€rdighet med avseende pĂ„ utbildning, bland annat genom begreppsanalytiska resonemang kring ?utbildning?, ?likvĂ€rdighet? och ?likvĂ€rdig utbildning?. Även ett mĂ€tningsteoretiskt resonemang förs, liksom en diskussion om vad det kan tĂ€nkas innebĂ€ra att, utifrĂ„n Skolverkets tolkning av ?likvĂ€rdig utbildning?, ge elever ?samma möjligheter? att nĂ„ de nationellt uppsatta kunskaps- och vĂ€rdegrundsmĂ„len.

I denna undersökning undersöker vi hur individers utbildning samt förÀldrars utbildning och beteende pÄverkar individers jÀmstÀlldhetsattityder. Vi anvÀnder oss av data frÄn 2009 innehÄllandes 1325 respondenter födda mellan 1964 och 1980. Analysen utfördes med logistisk regression dÀr vi studerar tvÄ olika typer av jÀmstÀlldhetsattityder, allmÀnna jÀmstÀlldhetsattityder och jÀmstÀlldhetsattityder inom den privata sfÀren. VÄr teoretiska ansats Àr teorin om socialisation samt kognitiv utvecklingsteori. Vi har funnit att en hög utbildning Àr associerat med mer positiva jÀmstÀlldhetsattityder.

This study examines the experiences and perspectives of after-school program teachers through a qualitative research approach. The purpose is to deepen the understanding of their experiences within the after-school setting and how these insights might contribute to the development of this environment. Semi-structured and narrative interviews were used for data collection, allowing a flexible and open conversational format where participants could express both concrete opinions and implicit thoughts. Following Ahrne and Svensson's (2022) argument, which emphasizes the importance of qualitative interviews in capturing experiences of individuals active within specific social settings, this method is considered well-suited for the study?s purpose. The narrative interviews provided the interviewees with the freedom to describe their own experiences in detail, while the semi-structured interviews ensured a foundational structure and opportunities for follow-up questions.

Fallföretagen har uppmÀrksammat de flesta risker som teorin behandlar och har Àven hanterat dessa risker i stor utstrÀckning enligt teorin. Vi har analyserat fram fem grundlÀ'ggande orsaker till varför företagen hanterar riskerna som uppstÄr vid outsourcing av produktion pÄ det sÀtt de gör. Dessa Àr nivÄ av outsourcing, typ av produktion som outsourcas, hur stor kund företaget Àr hos sina leverantörer, geografiskt avstÄnd till leverantörerna och relationer till leverantörerna.

Syftet med denna studie Àr att undersöka skollag 1985:1100 och 2010:800 ur ett idémÀssigt perspektiv för att redogöra för förÀndringar av begreppet likvÀrdig utbildning som skett i skollag 2010:800. För att uppnÄ syftet söker studien svara pÄ vilka bestÀmmelser som finns i de bÄda lagarna som kan ge möjlighet till likvÀrdig utbildning samt om begreppet likvÀrdig utbildning förÀndrats i skollag 2010:800 jÀmfört med skollag 1985:800. Studien baseras pÄ en idéanalys av skollag 1985:1100 och skollag 2010:800 utifrÄn fyra dimensioner. Studiens resultat visar att förÀndring skett av begreppet likvÀrdig utbildning genom att mer fokus ligger pÄ individens enskilda behov. För att uppnÄ likvÀrdig utbildning krÀvs i skollag 2010:800 att utbildningen utformas olika.

Arbetet Àr en undersökning om hur och varför skola och nÀringsliv samverkar nÀr det gÀller arbetsplatsförlagd utbildning pÄ HP-programmet..

Sammanfattning Bakgrund: Trycks?r ?r skador till f?ljd av l?ngvarigt tryck eller friktion som kan skapa b?de psykiskt och fysiskt lidande f?r patienten, vilket kan leda till betydande kostnader f?r v?rden. Omv?rdnaden grundas i sjuksk?terskans etiska kod vilket inneb?r att fr?mja h?lsa, f?rebygga sjukdom samt att ?terst?lla h?lsa och lindra lidande. Sjuksk?terskans kompetens skapas genom att kombinera teoretisk kunskap och praktisk erfarenhet.

Bakgrund:Under de senaste Ären har vi lÀst om hur trycket ökar för varje Är pÄ Sveriges högskolor och universitet. Vad Àr det som gör att en sÄ stor andel individer söker sig till eftergymnasial utbildning? Har tilltron till utbildning övergÄtt till övertro eller Àr det en reaktion pÄ dagens arbetsmarknad och ett försök för individen att hÄlla sig anstÀllningsbar?Syfte:Studiens syfte Àr att belysa vilken instÀllning studenterna ger uttryck för nÀr det gÀller högre utbildning och livslÄngt lÀrande med fokus pÄ anstÀllningsbarhet.Metod:Vi har genomfört nio stycken semistrukturerade intervjuer med ett hermeneutiskt perspektiv. Vi har anvÀnt ett strategiskt urval och vidare ett snöbollsurval. Respondenterna Àr studenter som lÀser sin första termin vid högskolan.Resultat:Studien visar att respondenterna ser högre utbildning som en intrÀdesbiljett pÄ arbetsmarknaden.

Följande examensarbete behandlar formativ bedömning i relation till en likvÀrdig utbildning. ProblemomrÄdet grundas pÄ en upplevelse dÀr formativ bedömning föresprÄkas pÄ lÀrarutbildningen. Samtidigt upplevs det en avsaknad av detta arbetssÀtt pÄ den verksamhetsförlagda utbildningen. LitteraturgenomgÄngen redogör dÀrför för formativ bedömning, feedback och en likvÀrdig utbildning som betydelsefulla aspekter för problemomrÄdet och arbetets frÄgestÀllning. Arbetets teoriansats innefattar dÀrför fem strategier för formativ bedömning liksom en modell för feedback.

Idag ligger lönenivÄn för kvinnor i genomsnitt pÄ drygt 80 procent av mÀnnens lönenivÄ. En del av löneskillnaderna beror pÄ att kvinnor och mÀn har olika arbetsrelaterade egenskaper t.ex. olika lÄng utbildning. Under det senaste decenniet har högre utbildning vÀldigt ofta anförts som ett medel mot löneskillnader. Kvinnor och mÀn i yngre generationer har fÄtt allt mer lika utbildning, sÀrskilt nÀr det gÀller lÀngden, men Àven inriktningen har fÄtt dramatiska förÀndringar.

Fler och fler arbetsplatser erbjuder idag e-utbildningar till sina anstÀllda. Syftet med denna studie var att undersöka nÄgra anstÀlldas upplevelser av e-utbildning som erbjuds av arbetsgivaren. För att uppnÄ syftet med studien anvÀndes en kvalitativ studieansats. Genom intervjuer med fyra kundservicehandlÀggare pÄ en myndighet har studiens resultat framkommit. Resultatet av undersökningen visar att de anstÀllda var positivt instÀllda till e-utbildning men ville gÀrna att det kombinerades med traditionell utbildning, dÄ samtliga pÄtalade att de saknade det personliga mötet i e-utbildningar.

Utbildning har som regel inte fÄtt hög prioritet av staten i Nicaragua. Det har bland annat medfört att analfabetism Àr utbrett samt att barn arbetar pÄ gatan istÀllet för att gÄ i skola. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vad det civila samhÀllet gör för att förbÀttra utbildningssituationen i Nicaragua. Det civila samhÀllet i Nicaragua arbetar med en rad olika projekt dÀr utbildning Àr ett av dem. Vi har med hjÀlp av teorier om demokratisering och det civila samhÀllet kopplat samman vikten av utbildning för att ett land skall gÄ mot att bli en konsoliderad demokrati.