För att en god och sÀker vÄrd ska kunna ges Àr det viktigt att sjuksköterskor handlar pÄ ett etiskt och moraliskt riktigt sÀtt. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans beredskap i etiska och moraliska situationer. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Sjuksköterskor upplevde ofta etiska och moraliska bekymmer. Organisationens riktlinjer, övrig vÄrdpersonal, patienter och deras anhöriga samt etiska riktlinjer hade inverkan pÄ sjuksköterskans sÀtt att agera.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka vilka faktorer som pÄverkar compliance vid diabetes typ2. VÄr frÄgestÀllning Àr: Vad Àr viktigt för sjuksköterskor att tÀnka pÄ vid information / utbildning av patienter med diabetes typ 2? Modell: Vi anvÀnder oss av Carnevalis (1999) modell för krav och resurser som referensram. Metoden Àr en systematisk litteratursökning via databaser. Artikelgranskning och kvalitetsbedömning Àr gjort enligt Polit, Hungler et al ( 2001).

Syftet med denna studie var att undersöka nyblivna mödrars uppfattning av amningstidens lÀngd och vÄrdtidens lÀngd relaterat till bakgrundsvariablerna Älder, utbildning och paritet. Datainsamlingen skedde under hösten 2000 och vÄren 2001. Insamlat material infördes i det statistiska programmet Stat View. Materialet bearbetades dÀrefter i olika statistiska test som t-test, korrelations test och Chi-tvÄ test. Resultatet för den exklusiva amningen visar att kvinnor som Àr högutbildade och omföderskor ammar lÀngre Àn de lÄgutbildade och förstföderskor.

Med lÄng erfarenhet frÄn yrkeslivet inom hotell- och restaurangbranschen dÀr jag handlett elever under utbildning ser jag nu som ansvarig för undervisningen pÄ skolan elevernas praktik ur ett annat perspektiv. Vi befinner oss för nÀrvarande i skarven mellan tvÄ lÀroplaner, LÀroplanen för de frivilliga skolformerna 94 [ Lpf 94] och Gymnasieskola 2011 [ Gy 11]. Yrkesutbildningarna inom gymnasieskolan gÄr frÄn att ha varit yrkesförberedande till att göra eleverna vÀl förberedda för yrkesexamen sÄ att de enligt skolverket (Gymnasieskola 2011) kan börja jobba direkt efter skolan. Arbetsplatsförlagd utbildning [ APU] ersÀtts av arbetsplatsförlagt lÀrande [APL] med i stort sett oförÀndrad omfattning och krav. Dock kan man notera att huvudmannen/ skolan har befriats frÄn kravet att anordna utbildningar för handledare vid behov.

Denna studie undersöker vilken betydelse utbildningsnivÄ har för ungdomars etablering pÄ arbetsmarknaden. Genom en systematisk litteraturstudie har vetenskapliga artiklar inom omrÄdet kritiskt granskats och sammanstÀllts. Resultatet visar att ungdomar med lÄgutbildningsnivÄ har betydligt svÄrare att etablera sig pÄ arbetsmarknaden Àn ungdomar med högutbildningsnivÄ. De arbeten som arbetsmarknaden efterfrÄgar krÀver allt högre kunskapskrav och utbildning. Personer med hög utbildningsnivÄ som inte hittar arbete kan överta arbetstillfÀllen som krÀver lÄg utbildningsnivÄ.

Föreliggande studie syftar till att fördjupa kunskapen om organisationstypens betydelse för socialt stöd pÄ arbetsplatsen. Vilket sker via tre index avsedda att mÀta socialt stöd (informativt stöd frÄn chef, stÀmning pÄ arbetsplatsen och nÀtverksstöd) och fem organisationstyper (den individuella, sociala, traditionella, grupporienterade och reglerande organisationstypen), organisationstyper som sedan tidigare Àr identifierade av Bolin och Höckertin (2010). Organisationstyper och index för socialt stöd analyserades med datamaterial frÄn 3249 individer. Deltagarna i föreliggande studie var anstÀllda i norra Sverige som under Ären 2000 ? 2003 deltog i projekten Work Lipids and Fibrinogen FortsÀttning (WOLF - F) och Friska arbetsplatser.

Preoperativ oro ?r vanligt f?rekommande hos patienter och leder till lidande. Det ?r n?got som ger l?ngre v?rdtider, s?mre ?terh?mtning och kr?ver mer av sjukv?rdens resurser. Preoperativ oro p?verkar ocks? m?ngden anestesi som beh?vs och m?ngden sm?rta patienter upplever efter operation.

Syfte:Syftet var att utvÀrdera ambulanspersonalens erfarenheter, upplevelser och Äsikter om vÄrdprogrammet med Netcell Nasal Pack vid prehospitala nÀsblödningar, samt undersöka vilka förbÀttringsmöjligheter som kunde finnas gÀllande vÄrdprogrammet.Metod: Empirisk studie med kvalitativ metod, dÀr semi-strukturerade intervjuer utfördes med sex ambulanssjuksköterskor.Resultat: Som helhet uppfattades vÄrdprogrammet som positivt och goda resultat hade uppnÄtts vid anvÀndningen av detta. Den största vinsten ansÄgs vara att kunna vÄrda patienten i hemmet med den nasala tamponaden. Tamponadens form ansÄgs grov och hÄrd av ambulanspersonalen. Flera sjuksköterskor uttryckte oro inför anvÀndningen, men upplevde att det gick bÀttre Àn förvÀntat. Mer praktisk utbildning önskas av majoriteten.

PROBLEM: Kunskap om vad utbildning om utvecklingssamtalet ger för effekter Àr nÄgot som vi anser saknas i den vetenskapliga vÀrlden och det Àr detta vi vill bidra med i denna uppsats. SYFTE: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva vad ökade utbildningsinsatser till medarbetare kan fÄ för effekter pÄ kvalitén i utvecklingssamtalen. METOD: DÄ vi arbetar utifrÄn ett tolkande och beskrivande perspektiv kommer en kvalitativ undersökning att behandlas. Vi Àr intresserade av att studera indikationer pÄ samband mellan olika begrepp och eftersom inga statistiska samband skall beskrivas anser vi att denna form av studie bör genomföras. Vi ska endast kontakta en organisation vilket gör att vi anser att intervjuer som undersökningsmetod Àr det mest relevanta att anvÀnda.

Författare: Boine Svensson Titel: Industriprogrammet - en bra grund för kommande arbetsliv? Min undersökning har gÄtt ut pÄ att intervjua f.d. elever pÄ Brinellgymnasiets Industriprogram i NÀssjö samt deras nuvarande arbetsgivare. Mitt mÄl med denna undersökning var att fÄ klarhet i om industriprogrammet ger de bÀsta förutsÀttningar för kommande yrkesliv samt om eleverna, enligt företagarna, Àr anstÀllningsbara direkt efter gymnasial utbildning. Tidigare forskning visar bara pÄ vad företagen krÀver, socialt och tekniskt, och inte pÄ vad industriprogrammet lÀr ut. DÀrför har jag valt att göra denna studie av vad utbildningen ger eleverna samt vad företagarna anser sig behöva för framtiden och nuet. Min undersökningsmetod har varit kvalitativ med öppna frÄgestÀllningar.

I denna uppsats behandlas frÄgan om organisationsförÀndring, och Àmnet Àr svenska musikfestivalers organisationsförÀndring och företagisering. Vi fokuserar pÄ hur olika festivaler som driver sina verksamheter i olika organisationsformer fungerar och kommer att lyfta fram fördelar och nackdelar med organisationsformer som representeras i festivalbranschen. Vi kommer frÀmst att diskutera kring företagsformerna ideell förening och aktiebolag. Hela uppsatsen kommer att genomsyras av sökandet av den ideala organisationsformen för festivalarrangemang. Vi kommer att Àgna oss Ät frÄgor som rör förÀndringsmotiv och förÀndringsdrivkrafter för festivaler.

Ytterst lite forskning har gjorts pÄ ett relativt nytt globalt fenomen som innebÀr att kvinnor har pÄ kort tid gÄtt frÄn att varit i minoritet till majoritet av studenterna vid de eftergymnasiala utbildningarna och tar examina i betydligt större utstrÀckning Àn mÀnnen.  Den forskning som finns om könskillnader inom eftergymnasial utbildning, har ofta varit otillrÀcklig i sina beskrivningar om de mönster som finns mellan mÀn och kvinnors utbildningsgrad och Àmnesval samt hur dessa mönster har förÀndrats över tid. Den bristande redogörelsen av den tidigare forskningen har fram till denna deskriptiva studie.     Analyser av fyra undersökningar frÄn ESS, European Social Survey visar att kvinnor gick frÄn att utgöra minoritet av studenterna inom de eftergymnasiala utbildningarna för födelsekohorten 1920-1929, till att vara i betydlig majoritet för födelsekohorten 1930-1939 och att medianen för mÀn och kvinnors antal studieÄr skiljer nu för tiden med tvÄ Ärs studier. För Àmnesval visar det sig att de neutrala Àmnena minskar i popularitet bÄde för mÀn och kvinnor, samtidigt som de humanistiska-, naturvetenskapliga- och medicinska utbildningarna ökar och att det finns en tydlig könskillnad inom de fyra Àmneskategorierna. NÀr det gÀller familjebakgrund och dess pÄverkan om individen skall lÀsa vidare pÄ eftergymnasial utbildning, visar det sig att kvinnor med arbetande förÀldrar utan yrkeskvalifikationer har ökat sina chanser betydligt större utstrÀckning Àn mÀn och kvinnor frÄn andra familjebakgrunder.     Resultaten tyder pÄ att förÀndringarna inom könskillnaden inom eftergymnasial utbildning kommer att fortgÄ, bÄde i vertikalt och horisontalt led och att denna utveckling kommer med stor sannolikhet att pÄverka pÄ lÄng sikt hÀlsotillstÄnd, arbetsmarknaden och familjesammansÀttning för olika socioekonomiska grupper i samhÀllet..

Att vara handledare idag Àr en naturlig del för sjuksköterskan i det dagliga arbetet. Det lÀggs mer ansvar Àn tidigare pÄ de handledande sjuksköterskorna nÀr det gÀller studentens kliniska utbildning. Brist pÄ tid för att handleda studenten, har varit och Àr fortfarande ett dilemma i klinisk studenthandledning. Syftet med litteraturstudien var att belysa handledare, studenter och lÀrares sÀtt att se pÄ klinisk studenthandledning samt om tid fanns för tillÀmpning. Litteraturstudien bestÄr av 16 artiklar som analyserades utifrÄn studiens syfte, vilket resulterade i tre kategorier som skildrar de inblandade parternas upplevelse av klinisk studenthandledning.

Det finns mÄnga olika typer av smÀrta och smÀrta Àr en subjektiv upplevelse, men det Àr upp till varje sjuksköterska att göra sin egen bedömning, oavsett om patienten kan beskriva smÀrtan eller inte. Studiens syfte var att ta reda pÄ hur intensivvÄrdssjuksköterskor gjorde sin bedömning pÄ smÀrta hos icke - verbala, intuberade patienter, om de anvÀnde nÄgon smÀrtskala och Àven försöka ta reda pÄ om arbetslivserfarenhet och/eller utbildning gjorde skillnad pÄ sjuksköterskornas bedömning. Vald metod blev en deskriptiv och jÀmförande tvÀrsnittsstudie. En grupp intensivvÄrdssjuksköterskor (N = 60, svarsfrekvens 63 %) vid en thoraxintensivvÄrdsavdelning i Sverige besvarade ett frÄgeformulÀr som innehöll bÄde pÄstÄenden och frÄgor med öppna svar. BÄde vitala tecken och patientens beteende var en del av observationerna för att avgöra om patienten hade smÀrta.

Syfte: Att kartlÀgga vÄrdpersonalens kunskapslÀge samt utbildningsfrekvens i hjÀrtlungrÀddning pÄ ett lÀnssjukhus i Mellansverige, samt beskriva följsamheten till att registrera behandlade hjÀrtstopp till det svenska hjÀrt-lungrÀddningsregistret.Metod: EnkÀtstudie med kvantitativ ansats bestÄende av 177 respondenter samt Àven som en retrospektiv observationsstudie.Huvudresultat: Enskilda personer svarade rÀtt pÄ alla kunskapsfrÄgorna men som grupp fanns det brister i kunskapen i hjÀrtlungrÀddning. DÄ man jÀmförde vÄrdpersonalens kunskap pÄvisades att i fyra av sju kunskapsfrÄgor fanns en signifikant skillnad i kunskap mellan den vÄrdpersonal som har mer regelbunden utbildning, Àn den som har mindre. De som hade mer regelbunden utbildning hade flera rÀtt. En signifikant skillnad pÄvisades Àven beroende pÄ nÀr man hade haft sin senaste HLR-utbildning, dÀr de som haft sin utbildning nyligen hade flera rÀtt. Följsamheten hos vÄrdpersonalen till att registrera patienter som behandlats för hjÀrtstopp pÄ sjukhus till det svenska hjÀrt-lungrÀddningsregistret, kan sammanfattas med att det brister i rapporteringen.Konklusion: Det Àr viktigt att skapa förutsÀttningar för frekventa utbildningar till vÄrdpersonal för att öka kunskap och beredskap i hjÀrt- och lungrÀddning, vilket Àven kan ses som ett kvalitetssÀkringsarbete.