Förtätning är ett planeringsideal som i dag framhålls som en viktig hållbarhetsstrategi och som har växt sig allt starkare både internationellt och nationellt. Städernas tillväxt bidrar till att de urbana grönområdenas förutsättningar förändras och i många fall påverkar förtätningen centrala grönområden och grönytor vars kvaliteter och värden riskerar att gå förlorade vid exploatering. Syftet i detta arbete har varit att undersöka grönstrukturens betydelse i den täta staden. Vidare har syftet varit att genom en fallstudie av Rambergsstaden i Göteborg undersöka grönstrukturens funktion, så som den uppfattas av olika aktörer och aktuell forskning, för att komma fram till vilka konsekvenser för grönstrukturen en förtätning av området kan leda till. En metodkombination av intervjuer/enkät, inventering/kartanalyser samt en litteraturstudie har använts för att besvara frågeställningarna och på så sätt belysa arbetets syfte.

Syfte - Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av klimakteriet samt granska litteraturens kvalitet avseende urval och bortfall.Metod - Litteraturstudie med beskrivande design. Artikelsökningen skedde i databaserna Cinahl, PubMed samt manuell sökning vilket resulterade i 11 vetenskapliga artiklar. Upplevelser av klimakteriet sammanställdes och granskning av artiklarnas urvalsmetod och presentation av bortfall har skett.Huvudresultat - Upplevelserna av klimakteriet varierar från individ till individ. Kvinnors symtom i samband med klimakteriet varierade både i intensitet och i förekomst, likaså hanterade kvinnorna klimakteriet på olika vis. Vissa kvinnor ansåg att klimakteriet påverkade det vardagliga livet, medan andra kvinnor upplevde att klimakteriefasen var en lättsam att passage.Slutsats - Klimakteriet är en naturlig process som infaller samtidigt som andra stora förändringar i livet, därför var det inte sällsynt att kvinnorna upplevde någon form av identitetskris.

Bakgrund:Hösten 2008 kom nya riktlinjer för skolan, vilket innebär att lärare ska författa lokala pedagogiska planeringar (LPP:er). De här planeringarna ska ligga till grund för de skriftliga omdömena, vilka är en del i processen för individuella utvecklingsplaner. Syftet med de lokala pedagogiska planeringarna är att tydliggöra kopplingarna mellan de nationella målen, undervisningens innehåll och bedömningen av elevens lärande. LPP:n, blir därför ett av många dokument, som ska göra eleverna delaktiga i sitt lärande, men som också har en styrande och kontrollerande aspekt på elevernas lärande. Syfte:Syftet med studien är att belysa skolan som en pedagogisk apparat, vilken styrs utifrån rådande diskurser i samhället.

Syftet med föreliggande studie var att få ökade kunskaper om hur sjuksköterskan ser på sin roll att handleda sjuksköterskestudenter. För att få det ställdes följande frågor: Hur känner sjuksköterskan inför att handleda sjuksköterskestudenter? Hur går sjuksköterskan tillväga då hon handleder? Hur ser sjuksköterskan på handledarrollen? Studien är empirisk och utfördes genom kvalitativa intervjuer med sex legitimerade sjuksköterskor på en vårdavdelning..

Hjärtsvikt är ett mångfacetterat begrepp med varierande symtom. Det kan innebära ett tillstånd då hjärtats pumpförmåga är nedsatt vilket resulterar i att hjärtat inte kan täcka kroppens syrebehov. Då hjärtsvikt utgör en stor del av Sveriges och världens folkhälsoproblem är det av största vikt att som sjuksköterska ha goda kunskaper kring patienters sjukdomsupplevelser vid hjärtsvikt. Syftet med studien är att undersöka hur patienter upplever det att leva med sin sjukdom. Metoden som har använts är en litteraturstudie med kvalitativ ansats.

Syfte: Syftet med studien är att beskriva patienter och anhörigas erfarenheter av det dagliga livet med gastrostomi.Metod: En systematisk litteraturstudie användes som metod.  Sökningar efter artiklar som svarade mot syftet gjordes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Sju artiklar identifierades; sex av dessa var kvalitativa och en var kvantitativ. En innehållsanalys utfördes för att analysera och förtydliga de framtagna artiklarnas resultat.Resultat: Patienter och anhöriga saknar adekvata kunskaper initialt i gastrostomibehandlingen. Patienter och anhöriga upplever även att kunskaper om gastrostomi saknas hos sjuksköterska och dietist efter sjukhusvistelse.

Att träningen har stor betydelse för en elitidrottare är en självklarhet, men får kosten lika stort utrymme? I litteratur poängteras att det måste finnas en balans mellan träning, kost och vila för att maximal träningseffekt ska kunna uppnås. Även Sveriges Olympiska Kommitté, SOK, betonar hur viktig kosten är för idrottaren och har därför utformat kostrekommendationer till elitidrottare.För att se hur SOK: s rekommendationer tillämpas i praktiken valde vi att undersöka ett kvinnligt elithandbollslags kostvanor. Vi fokuserade främst på att granska deras energiintag och energifördelning för att sedan kunna jämföra detta med SOK: s rekommendationer.Studien bestod av ett elithandbollslag från Västsverige där 15 spelare ingick. I undersökningen användes två kvantitativa metoder och en kvalitativ, enkätundersökning, kostundersökning och uppföljningsintervju.

Vid studier av den litteratur som finns om projektarbete så står det i flera böcker och projektmodeller att varje projekt ska följas upp och utvärderas. Men hur, när eller vad detta ska leda till står sällan konkret formulerat.Det finns flera saker att beakta vid ett projekts uppföljning och utvärdering. Rapportens fokus låg på att försöka formulera en metod som kan generera tillfredställande kunskapsöverföring mellan olika projekt inom en organisation.Vid genomgång av den teori som finns kring kunskapsöverföring uppmärksammades ett antal områden som är av större betydelse för frågan. Det var områden som tyst och explicit kunskap, kunskapsöverföring, kommunikationsvägar och en öppen miljö. Dessa ämnen behandlas och det som är av vikt för vår fråga presenteras i rapporten.

Matematik är en social och kulturell företeelse som berör oss alla. Vuxna och barn kommer dagligen i kontakt med matematik i någon form. Förskolan har enligt Skolverket (1998) i uppdrag att främja barns lärande, bland annat i matematik i en trygg och stimulerande miljö. För att uppnå strävansmål i den behöver pedagogerna kunskap i ämnet. De behöver även vetskap i hur och när barn lär.

Bakgrund:Hösten 2008 kom nya riktlinjer för skolan, vilket innebär att lärare ska författa lokala pedagogiska planeringar (LPP:er). De här planeringarna ska ligga till grund för de skriftliga omdömena, vilka är en del i processen för individuella utvecklingsplaner. Syftet med de lokala pedagogiska planeringarna är att tydliggöra kopplingarna mellan de nationella målen, undervisningens innehåll och bedömningen av elevens lärande. LPP:n, blir därför ett av många dokument, som ska göra eleverna delaktiga i sitt lärande, men som också har en styrande och kontrollerande aspekt på elevernas lärande. Syfte:Syftet med studien är att belysa skolan som en pedagogisk apparat, vilken styrs utifrån rådande diskurser i samhället.

Både internationella och nationella kunskapsundersökningar visar att svenska elevers kunskaper i naturvetenskap har försämrats under flera årtionden. Svenska elever presterar relativt bra i naturvetenskap i årskurs 4 men det sker en kraftig förändring när eleverna går i årskurs 8. Intresset bakom studien är därför att se hur den svenska biologiundervisningen genomförs i årskurs 4-6 eftersom elevernas inställning och kunskaper försämras efter dessa årskurser. I läroplanen framhålls ett antal förmågor inom vardera skolämne som eleverna ska utveckla i grundskolan. I biologiämnet finns tre förmågor och den förmåga som jag upplever är viktig för att bibehålla intresset för ämnet handlar om att eleven ska kunna använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället.I studien har nio grundskollärare intervjuats för att urskilja faktorer de upplever påverkar elevens möjligheter att utveckla förmågan.

Introduktion: Positronemissionstomografi/datortomografi (PET/CT) är en nuklearmedicinsk undersökning. Det är en viktig undersökning för att diagnostisera och utvärdera patienter med cancer. Röntgensjuksköterskan har ett viktigt jobb då hon måste ha kunskaper om strålhygien och hantering av radionuklider. Röntgensjuksköterskan har också ansvar för patientens omvårdnad och säkerhet i samband med undersökningen. För att kunna lotsa patienten genom undersökningen behövs kunskaper om hur patienten upplever den.

SammandragUppsatsen syfte är att undersöka Växjö kommunstyrelses föredragningslistor språkvetenskapligt i relation till Språklagens § 11. Undersökningen innefattar också en analys av vilka kunskaper som är nödvändiga för att kunna förstå och tolka dokumenten. Studien består av en SFL-baserad registeranalys som mäter texternas nominalitet och grad av specialisering.Resultatet visar att Växjö kommunstyrelsens föredragningslistor är informationspackade, samtidigt som föredragningslistorna uppvisar stora inbördes skillnader. Frekvensen av passiva verb och verbalsubstantiv skiljer sig mellan de fem analyserade texterna och ger därmed ett varierat resultat. Föredragningslistornas specialisering består till största del av frekvent använd­ning av fackord och lokala termer som exkluderar mottagare utan kunskaper om främst ekonomiska termer och den aktuella kontexten.

Arbetet om komplexa artrika planteringar handlar om hur man kan arbeta med en högre komplexitet och en högre artrikedom än vad vi är vana att se i urbana miljöer. Syftet med arbetet är att undersöka hur komplexa artrika planteringar kan användas i urbana miljöer. Benämningen komplexa artrika planteringar är skapad som en urbaniserad variant av naturalistiska planteringar. Naturalistiska planteringar har ofta ett organiskt planteringsmönster och innehåller främst rena eller vilda arter. I komplexa artrika planteringarna inkluderas även mindre grupplanteringar samt användning av sorter som uppstått genom växtförädling, med dubbla blommor eller brokiga blad. Arbetet har tre frågeställningar: Vad är en komplex artrik plantering (definition och innehåll) och hur kan den se ut? Vad kan komplexa artrika planteringar bidra med i urbana miljöer och vad finns det för svårigheter med dem? I vilka miljöer fungerar komplexa artrika planteringar och vad är det för kunskaper som behövs för att skapa dem? Frågorna besvarades genom litteraturstudier, intervjuer med Ulf Nordfjell och Piet Oudolf och analys och jämförelse av Skogens trädgård i Ockelbo, Norra Kajpromenaden i Norrköping, Drömparken i Enköping och Skärholmens perennpark. Arbetet struktureras upp efter nio aspekter: Komplexitet, Artantal, Växtgestaltarens kunskaper, Stabilitet, Förlängd säsong, Estetik, Biologisk mångfald, Succession och Fyllda nischer. Arbetets slutsats är att komplexa artrika planteringar kan bidra med många fördelar i urbana miljöer och för att skapa estetiskt tilltalande och mer hållbara stadsmiljöer är det viktigt att växtgestaltare tänker på att ta hänsyn till aspekterna som presenteras i detta arbete..

Läxans syfte och konsekvenser, är en kvalitativ undersökning om lärares syfte med läxor och om lärare använder läxan som ett verktyg i föräldrakontakten. I undersökningen intervjuas två högstadielärare och sex lågstadielärare där en av dessa arbetar och har utbildning inom montessoripedagogiken. I uppsatsen analyserar jag lärarnas svar utifrån Antonovskys begrepp, KASAM samt Vygotskijs teori om att lärande sker i samspel med andra. Alla lärare i undersökningen ger läxor. Studien visar att syftet med läxor skiljer sig åt beroende på vilket stadie läraren är verksam.