Endometrios,  en  sjukdom  med  symtom  som  smärtor  eller  blödningar  i  samband  med menstruation, börjar ofta i tonåren men diagnostiseras inte förrän flera år senare. Kvinnorna med denna diagnos beskriver ofta att de inte  fått förståelse för sina problem under tonåren. Sjukdomen kan innebära stora besvär  för den drabbade och följder på det fysiska, psykiska och sociala planet kan ses. Syftet var att studera hur unga kvinnor med endometriossymtom upplevde  skolsköterskans  stöd  under  högstadie-  och  gymnasietiden,  för  att  kunna  påverka deras livskvalitet. Via Svenska endometriosföreningens ungdomssektion i Sverige gjordes en kvantitativ   undersökning   med   kvalitativt   inslag.   Ett   frågeformulär   skickades   ut   till föreningens  59  medlemmar,  24  kvinnor  svarade.  Resultatet  visade  att  några  få  kvinnor  var nöjda med den hjälp de fått under skoltiden men de flesta kvinnorna uttryckte att de saknade kunskap,  stöd  och  förståelse  från  skolsköterskan  vilket  ibland  gav  ett  icke  tillfredsställande bemötande.

Peer learning är en handledningsmetod, som tydliggör anknytningen mellan teoretisk och praktisk kunskap samtidigt som ett större antal studenter kan erbjudas verksamhetsförlagd utbildning. Därför vore det av intresse att undersöka om det är en tillämpar metod i specialistsjuksköterskeutbildningen mot intensivvård. Syftet med studien var att undersöka peer learning som handledningsmetod inom specialistsjuksköterskeutbildningen mot intensivvård utifrån handledares perspektiv. Studien utfördes genom fokusgruppsintervju med en beskrivande design med induktiv ansats där data analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. I studien framkom sex kategorier och fyra underkategorier.

Sammanfattning Britta Kaleta (2014) Elevassistenters arbete i en utmanande skolmiljö och elever med utvecklingsstörning och autism. (Student Assistants work in a challenging school environment and students with learning disabilities and autism). Speciallärarprogrammet inriktning utvecklingsstörning, Lärande och samhälle, Skolutveckling och ledarskap, Malmö Högskola Bakgrund: Utifrån egna erfarenheter av att ha arbetat inom gymnasiesärskolans individuella program med inriktning autism har specialpedagogiska frågeställningar uppstått kring elev-assistenter och deras yrkesroll. Frågeställningar som väckt mitt intresse är bland annat vilka arbetsuppgifter, faktiska metoder och teoretiska kunskaper har elevassistenter som arbetar i en utmanande miljö? Att arbeta som elevassistent inom gymnasiesärksolans individuella program med inriktning autism innebär en annorlunda arbetssituation än att vara elevassistent inom en ?vanlig klass?.

Denna uppsats behandlar vad historielärare på högstadiet respektive gymnasiet anser historiemedvetande är samt hur de i sin undervisning jobbar för att fördjupa elevernas historiemedvetande. Ett annat mål är att söka svar på hur väl, och i vilken utsträckning, lärarna lyckas knyta an sin undervisning till elevernas olika förutsättningar, erfarenheter, kunskaper och behov. För att få svar på dessa frågor har en kvalitativ enkätundersökning med historielärare från olika högstadie- och gymnasieskolor genomförts. Enkäten som mejlades till lärarna bestod av sex öppna frågor. Sammanlagt har elva gymnasielärare och fyra högstadielärare i historia deltagit i enkätundersökningen.

Sammanfattningsvis pekar resultaten av våra undersökningar på att miljön och materialet har en stor betydelse för ett meningsfullt och utvecklande lekarbete. Miljön ska vara igenkännande och förutsägbar. Dock framkom ett behov av att uppdatera utrustningslistan. Även lekpedagogens eget förhållningssätt samt omgivningens kunskaper om lekarbete, inverkar på lekarbete som specialpedagogisk metod..

BAKGRUND: KOL är en sjukdom som drabbar allt fler personer världen över och anses bli den tredje vanligaste dödsorsaken i världen år 2020. Det finns inget botemedel mot KOL men genom omfattande omvårdnad kan patienten och anhöriga uppleva välbefinnande trots sjukdomen. Andningssvårigheterna påverkar patientens vardagliga liv och livskvalitet negativt både psykiskt och fysiskt. SYFTE: Syftet med denna studie var att belysa hur sjuksköterskor kan underlätta vid andningssvårigheter för patienter med sjukdomen KOL med utgångspunkt från både patienters önskemål och sjuksköterskors erfarenheter. METOD: Studien var en litteraturöversikt baserad på redan vetenskapligt framforskat datamaterial.

Jag har märkt att mina elever har vissa kunskaper som de inte lärt sig under traditionella läroformer; i skolan eller någon annanstans. Det kan vara att de har en känsla för hur film eller musik är uppbyggd, vad som är en snygg bildkomposition, för hur språket talas eller skrivs, eller hur man ska bete sig i olika situationer. Utan att vi är medvetna om det verkar vi ha en intuition och magkänsla inför vissa företeelser i vår vardag. Vad är det då för typ av lärande som sker när vi inte tänker att vi lär oss och inte heller alltid vet att vi kan vissa saker? Vad vi har att göra med är alltså någon form av omedveten process; ett slags implicit lärande.

BAKGRUND:Vi har under vår utbildning insett betydelsen av att vi som pedagoger både i förskolan och i skolanbesitter stora kunskaper när det gäller läs- och skrivutveckling. Som blivande pedagog i förskolan ochskolan känner vi också ett stort behov av att ha kunskaper om olika metoder så att vi kan hjälpa ochförebygga barns läs- och skrivsvårigheter. Vi har vi vår bakgrund skrivit vad tidigare forskning ocholika författare skriver om detta område som vi sedan försökt koppla till vår resultatdiskussion.SYFTE:Arbetet syftar till att ta reda på hur de intervjuade pedagogerna motiverar och arbetar med läs- ochskrivutveckling. De frågeställningar vi har använt oss av är följande :? Vilken betydelse har läs- och skrivutvecklingen för enskilda barn enligt pedagoger?? Vilken betydelse antas motivation och uppmuntran ha?? Vad är gemensamt i pedagogers arbetssätt?METOD:Vi har valt metoden intervju som är en kvalitativ metod för att samla in material och valtfenomenografi som vår forsknings ansats för att ta reda på respondenternas tankar.

Studiens syfte ?r att unders?ka hur f?rskoll?rare i f?rskolan bed?mer sina kunskaper f?r att uppt?cka barn med DLD/spr?kst?rning (Developmental language disorder) samt vilka hinder och m?jligheter det finns f?r att kartl?gga och dokumentera barns spr?kutveckling p? f?rskolan. Det finns fortsatt bristande kunskaper i skolan och f?rskolan betr?ffande att uppt?cka, utforma och ge det st?d som barn med DLD/spr?kst?rning ?r i behov av. Det ?r viktigt att tidigt uppt?cka och arbeta med diagnosen f?r att kunna motverka f?ljderna s?som socialt utanf?rskap, psykisk oh?lsa, l?gre utbildning och brottslighet.

Intresset för hur man skapar effektiva, mer lönsamma och flexibla organisationer tenderar att öka kraftigt. Det är främst kortsiktiga finansiella intressen som får ledningen på företag att förändra organisationen med inriktning mot personalnedskärningar. Det finns tankegångar om att en mindre och flexibel arbetsstyrka är mera kostnadseffektivt och flexibelt för företag. Svårigheter kan dock uppstå i hur man lyckas med förändringen, såtillvida om arbetet verkligen blir mera effektivt och flexibelt. Med anledning av denna bakgrund har jag studerat hur medarbetare upplever en organisationsförändring.

En lärande organisation kännetecknas av att medarbetarna i en organisation utvecklar och för vidare kunskap mellan varandra, samt förmågan att förändra och tillämpa kunskaperna. Peter Senge utvecklade begreppet en lärande organisation och med hjälp av fem discipliner redogör han vad en organisation bör göra för att åstadkomma en lärande organisation. Kline och Saunders uppmärksammade att företag tog åt sig av Senge?s fem discipliner och märkte även att företagen behövde en mer detaljerad information om hur den lärande organisationen skapas. Därav grundade Kline och Saunders tio detaljerade steg som skapar en sådan organisation.Genom att ett företag är en lärande organisation anpassar den sin verksamhet till det som händer i omvärlden för att det ska gynna både medarbetare och ägare.

Datorstött samarbete (Computer Supported Co-operative Work) är ett växande område idag, både bland användare och inom forskningen. Det omfattar tekniskt stöd för människor som samarbetar i grupper för att uppnå fastställda mål. Mitt arbete har omfattat en undersökning på Institutionen för datavetenskap vid Högskolan i Skövde. Syftet med undersökningen har varit att fastställa användares åsikter om vilka förväntningar, risker och framtidsutsikter som de tror att området datorstött samarbete innebär. Arbetet har genomförts dels via en enkätundersökning och dels via en intervjuundersökning.Användare kan ha teoretisk och/eller praktisk kunskap i ämnet datorstött samarbete, där kunskaper i det ena inte garanterar kunskaper i det andra.

Syftet med studien var att genom en fallstudie få en känsla för vilka personer på skolan jag besökt involverar i arbetet med att ta fram, följa upp och se över verksamhetens likabehandlingsplan. Stämmer det som verksamhetens likabehandlingsplan lovar in med det arbete som egentligen sker i skolan? Ser man till att använda sig av den viktiga resursen som eleverna och deras föräldrar är? Anser föräldrar och elever att deras kunskaper kring arbetet är tillräckligt?.

Barnmisshandel sker övervägande i hemmen. Den som utför misshandeln är oftast barnets föräldrar eller vårdnadshavare. Om dessa barn kommer till vården finns det ändå en risk att hälso- och sjukvårdspersonal saknar kunskaper och riktlinjer om hur de ska upptäcka och ta hand om utsatta barn. Detta kan medföra att allt för många barn skickas hem, utan att korrekta åtgärder vidtas och att allt för få anmälningar till socialnämnden görs. Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att belysa vikten av kunskap om barnmisshandel och dess problematik, så att sjuksköterskan kan identifiera de utsatta barnen och kan vidta adekvata omvårdnadsåtgärder till dessa barn.

I samhället görs ständigt bedömningar av olika slag, såväl officiellt som inofficiellt. Vi människor gör hela tiden bedömningar av varandra och av vår omgivning. En bedömning som sker i det öppna är den i skolan där elevers kunskaper ska bli bedömda av lärare. Denna bedömning kan ha stor betydelse för elevens framtid, eftersom höga betyg kan leda till arbete eller vidare studier. Men vad innebär bra betyg ? vad betygsätts? Och framför allt, varför betygsätts eleverna? Syftet med uppsatsen blev då att undersöka gymnasieelevers förståelse av betyg och betygskriterier.Metoden som användes är gruppintervjuer.