Sök:

Sökresultat:

5140 Uppsatser om Grundläggande kunskaper - Sida 30 av 343

"Det finns inget som Àr mindre roligt i matte": en
undersökning om elevers attityder till matematikundervisning

Betydelsen av goda kunskaper i matematik blir allt tydligare. Kunskaper i matematik behövs för att fatta vÀlgrundade beslut i vardagslivets mÄnga valsituationer. Elevers instÀllning och motivation till Àmnet har en stor betydelse i hur deras kunskapsutveckling i matematiken sker. DÀrför har jag valt att göra en undersökning om elevers attityder till matematikundervisning. Undersökningen Àr grundad pÄ kvalitativa intervjuer som genomfördes i tvÄ olika skolor i Norrbotten med tvÄ olika elevgrupper bestÄende av yngre och Àldre elever samt tvÄ pedagoger.

Jag har dyskalkyli! : En elevs syn pÄ sina matematiksvÄrigheter och hur förÀldrarna, speciallÀrare och skolpsykolog arbetar för att hjÀlpa eleven genom skolgÄngen.

Med den hÀr studien vill vi visa elevens syn pÄ sina matematikssvÄrigheter. Vad innebÀr dessa svÄrigheter för den enskilde eleven, dennes förÀldrar och dennes speciallÀrare?Studien bygger pÄ en fallstudie dÀr syftet Àr att fördjupa vÄra kunskaper kring specifika matematiksvÄrigheter. Metoden som vi valt för arbetet Àr kvalitativ, dÄ vi har intervjuat eleven, dennes förÀldrar, speciallÀrare frÄn mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet samt en skolpsykolog.Resultatet visar att elevens svÄrigheter i matematiken omfattar vissa moment bl a spatialt tÀnkande och taluppfattning. I speciallÀrarnas undervisning med elevers specifika matematiksvÄrighe-ter anvÀnds metoder och test för att diagnostisera svÄrigheterna.

La?rkskogsva?gen : skriftlig reflektion inom sja?lvsta?ndigt, konstna?rligt arbete

I detta arbete har jag, Markus Eriksson, och Gustav Lo?fstrand samarbetat och skapat 7 instrumentala musikstycken av filmmusikkarakta?r. Vi har ba?da som ma?l att i framtiden skriva musik till film och ta?nker anva?nda resultatet av detta arbete som en del av va?r gemensamma portfolio.Da? vi inte haft na?got bildmaterial att utga? ifra?n, har vi i text skrivit egna scenarion. Dessa utspelar sig i fyra olika la?genheter i ett hyreshus och skildrar ma?nniskorna som bor i huset och deras vardag.

NÀr kroppen förÀndras och hoppet om en framtid sviktar. : En litteraturstudie om kvinnors upplevelser i samband med att leva med diagnostiserad bröstcancer.

Bakgrund: Sverige blir mer och mer ett ma?ngkulturellt land, da? ma?nga av va?rldens la?nder a?r centrum fo?r kulturell globalisering. Detta medfo?r att en sto?rre andel av personer i va?rt land som so?ker sig till ha?lso- och sjukva?rden har utla?ndsk ha?rkomst och da?rmed ett annat spra?k och kultur. Fo?r att kunna tillfredssta?lla dessa patienters grundla?ggande behov och leverera en individanpassad va?rd, beho?vs o?kad kompetens kring kulturella skillnader och likheter.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa va?rdpersonals erfarenheter av att va?rda patienter med annan kulturell bakgrund.Metod: I litteraturstudien har tio kvalitativa empiriska studier sammansta?llts och analyserats genom en inneha?llsanalys pa? manifest niva?.

En intervjustudie om pedagogers erfarenheter av barn med ADHD

En intervjustudie har gjorts om vad pedagoger har för kunskaper om barn med ADHD och om de vet hur de ska gÄ tillvÀga för att underlÀtta undervisningen för dessa barn.Vi har inriktat oss pÄ barn i Äldrarna sju till tolv Är för att diagnoser oftast inte stÀlls förrÀn barnen uppnÄtt skolÄlder. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer som har Àgt rum med tio stycken pedagoger med olika inriktningar fritidspedagoger, specialpedagoger och lÀrare. Uppsatsens syfte Àr att undersöka vad det finns för kunskaper hos pedagoger i skolan om hur de ska arbeta med barn som har ADHD.Litteraturdelen handlar om allt frÄn definition av ADHD till samspel mellan skola, hem och arbetsmetoder. Litteraturen har en viktig roll eftersom den har vetenskaplig fakta kring studien. Tillsammans med resultatet som utgÄr frÄn frÄgestÀllningarna: Hur Àr kunskapen hos pedagoger om hur de kan underlÀtta skolmiljön för barn med ADHD? Hur vÀljer pedagogerna att underlÀtta skolmiljön för barn med ADHD?- I klassrumsmiljön- Genom förÀldrakontakt- I kamratkontakt har resultatet fÄtt fram att pedagogerna har olika erfarenheter av att arbeta med barn som har ADHD i skolan.

Byggnadsintegrerade Solceller : Applicering till ett flerbostadshus

Denna rapport presenterar det examensarbete som har gjorts i samarbete med företaget SMÅA AB. Syftet med arbetet Ă€r att öka kunskapen, för företaget, om solceller ur en teknisk och ekonomisk synpunkt dĂ„ man vĂ€ljer att integrera dessa i byggnadsskalet. Viktiga frĂ„gor som har tagits upp innefattar lönsamhet vid anvĂ€ndning av solceller, möjligheter att integrera solceller samt hur tekniken ser ut idag och hur den kan utvecklas i framtiden. Dessa kunskaper har sedan applicerats pÄ ett planerat flerbostadshus under resultatet. I lösningsförslaget har solceller blivit integrerade i tak och balkongrĂ€cken, dĂ€r olika typer av solceller anvĂ€nds baserad pĂ„ dess respektive egenskaper som Àr bĂ€st anpassade för Ă€ndamĂ„let. ÄmnesomrĂ„den som berörs Ă€r energi, solceller, byggnadsintegrering samt ekonomi.

"Man ska vara glad om man fÄr dem att lÀsa hela texten" : En undersökning av vilka kunskaper gymnasieelever förvÀntas utveckla i arbetet med skönlitteratur

Abstract Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka olika former av kunskaper nÄgra lÀrare strÀvar efter att deras elever utvecklar genom litteraturen. Undersökningen Àr baserad pÄ intervjuer med sex olika lÀrare som alla undervisar pÄ gymnasiekursen Svenska B.Resultaten visar att lÀrarnas olika kunskapssyn och elevsyn, gör att de kan delas in i tvÄ olika grupper. Den ena gruppen av lÀrare ser inte sina elever som potentiella kunskapskÀllor och Àr starka anhÀngare av antologilÀsning med tillhörande instuderingsfrÄgor. Dessa lÀrare ser epokkunskap och kunskap i form av allmÀnbildning som prioriterad kunskap att utveckla genom litteraturen. Den undervisning de bedriver Àr kronologisk och lÀrarstyrd.

Snart ett krav frÄn dina elever : Att lÀra ut DJ:ande inom musikundervisningen

Inom dagens musikklimat har DJ:andet och dess uto?vare kommit att ta en allt sto?rre plats. Mycket av den musik som produceras och spelas i offentligheten har ro?tter i denna kultur. Dock sa? lyser den med sin fra?nvaro inom musikundervisningen i skolan.

FrÄn oro till anmÀlan av barn som far illa

Syftet var med denna studie att undersöka skolkuratorernas anmÀlningsbenÀgenhet till socialtjÀnsten, nÀr misstanke finns att barn far illa. Som utgÄngspunkt anvÀndes Socialstyrelsens handbok om anmÀlningsskyldighet, samt studier avseende kuratorers anmÀlningsbenÀgenhet inom skolverksamheter i Australien och USA. DÀrefter gjordes intervjuer med fem yrkesverksamma skolkuratorer frÄn fem olika skolor. Intervjuerna belyste deras resonemang kring anmÀlningsbenÀgenheten, och vilka faktorer som pÄverkade dem i sina bedömningar vid en anmÀlan. I stort sÀtt gör alla skolkuratorer anmÀlningar.

Överviktiga barn. FörĂ€ldrars kunskap om övervikt och uppfattning om sitt barns vikt

Introduktion: FörÀldrar till överviktiga barn behöver stöd och hjÀlp för att kunnamedverka och stötta sitt barn att nÄ en hÀlsosam vikt. För att sjuksköterskan skall kunnage detta stöd behöver hon ha kunskaper om mÄngfalden i hur förÀldrar ser pÄ dettaproblem.Syfte: Syftet var att beskriva förÀldrars uppfattning av sitt barns vikt och vilkenkunskap förÀldrar har om övervikt och fetma hos barn.Metod: Litteraturstudie med fokus pÄ förÀldrars uppfattning och kunskap om överviktoch fetma hos sitt förskolebarn.Resultat: I litteraturgenomgÄngen framkom att förÀldrar hade svÄrigheter att rÀttbedöma sitt barns vikt och ofta undertolkade barnets vikt. FörÀldrar kunde inte alltidförstÄ viktkurvorna som anvÀnds inom hÀlsovÄrden. MÄnga förÀldrar trodde att barnetskulle vÀxa ifrÄn sin övervikt och kÀnde dÀrför ingen oro över eventuella problem.FörÀldrarna identifierade sina döttrars övervikt lÀttare Àn sina söners övervikt. Papporhade svÄrare Àn mammor att identifiera övervikten hos sitt barn och sÄg inte alltid attbarnet var överviktigt.

VÀlkommen till förorden : musikpedagogiska traditioner, intentioner och konventioner speglade i fyra historiska manualer

Syftet med denna studie var att ge en djupare inblick i pedagogiska tanketraditioner och med ett musikpedagogiskt kunskapsintresse undersöka vilka intentioner och konventioner som lÄg till grund för kommunikation av musikaliska kunskaper i historiska manualer. Förord ur fyra manualer frÄn tvÄ olika Ärhundraden studerades; en instrumentskola och en musikteoretisk manual frÄn 1500-talet och en instrumentskola och en musikteoretisk manual frÄn 1700-talet. Manualerna var Silvestro Ganassis Opera intitulata Fontegara frÄn 1535, Thomas Morleys A Plaine and Easie Introduction to Practicall Musicke frÄn 1597, Johann Joseph Fux Gradus ad Parnassum frÄn 1725 samt Johann Joachim Quantz Versuch einer Anweisung die Flöte traversiere zu spielen frÄn 1752. Med en kombinerad metod analyserades förorden i tre nivÄer för att se hur musikaliska kunskaper kommunicerades dels pÄ ett individuellt plan, dels pÄ ett mer socialt orienterat plan. Studiens teoretiska ansats utgjordes av ett övergripande kulturpsykologiskt perspektiv, vilket gav möjlighet att vetenskapligt belysa relationen mellan individer och traditioner och dÀrmed ocksÄ förbinda studien med dagens musikpedagogiska praktik.

Nyutexaminerade socionomers uppfattningar om relevansen av sina professionella kunskaper som de fÄtt under utbildningen efter intrÀdet i arbetslivet : En kvalitativ studie

The aim of this study was to examine how newly qualified social workers from Linnaeus University in Kalmar feel that the school has prepared them with the professional skills to meet the demands that exist within social work. Social work education is a generalist training that will result in a professional qualification. With a qualitative approach eight newly qualified social workers were interviewed.We used the sociology of knowledge as an overall theoretical approach. We also used experience- based knowledge as a theoretical approach. One of the study's conclusion was that the graduates had difficulty linking theory to practice.

Herrschaftswissen i det svenska atomprogrammet 1945 ? 1972

Uppsatsen behandlar de maktförhÄllanden som rÄdde nÀr Sveriges atomprogramimplementeras. Undersökningen sker utifrÄn begreppet herrschaftswissen som inlÄnas ur dettyska sprÄket. Ordet herrschaftswissen betecknar kunskaper eller vetande vilka medvetetundanhÄlls i syftet att skaffa eller konsolidera en maktposition.För undersökningen lÀggs hypotesen till grund att det fanns en liten avgrÀnsad atomelitsom disponerade exklusivt över atomkunskapen. StrÄlkastarljuset riktas sedan pÄ frÄganhur den lyckades att transformera denna kunskapsexklusivitet till makt.Granskningen av bl.a. atomindustrins reklampublikationer, populÀrvetenskapligaframstÀllningar, riksdagsprotokoll och arkivmaterial visar tydligt att atomforskarnautnyttjade sina exklusiva kunskaper genom att förskaffa sig en auktoritet som knappastkunde ifrÄgasatts av lekmÀn.Den empiriska undersökningens resultat sÀttes sedan i en större kontext i och med attolika teorier om kunskap och makt appliceras pÄ dem.Avslutningsvis berör uppsatsen Àven frÄgan hur det kunde hÀnde att atomelitensherrschaftswissen förlorade sin makt under vÀldig kort tid..

?Om jag inte kan skjuta fotboll lika hÄrt som den killen...? : En studie om bedömning i Àmnet Idrott och HÀlsa.

I föreliggande undersökning Àr syftet att studera högstadieelevers upplevelser av Àmnet idrott och hÀlsa. Studien riktar fokus mot hur eleverna upplever att de blir bedömda, hur de faktiskt skulle vilja bli bedömda, vad de upplever vara mÄlet med idrott och hÀlsa samt hur de resonerar kring begreppet idrott. Materialet som ligger till grund för studiens empiri Àr tio stycken halvstrukturerade interjuver med elever som gÄr i Ättonde respektive nionde klass. Studien tar sin teoretiska utgÄngspunkt i Pierre Bourdieus teorier om symboliskt kapital. Med hjÀlp av hans teoretiska verktyg kartlÀggs vad eleverna upplever vara vÀrdefulla kunskaper och förmÄgor i Àmnet samt vilka kunskaper och förmÄgor de sjÀlva anser borde spela in i bedömningen.

(O)RÀttvisa betyg : En studie om gymnasielÀrares tillvÀgagÄngssÀtt för att sÀtta valida betyg

Under de senaste Ären har det pÄgÄtt en diskurs kring huruvida lÀrares betygsÀttning Àr korrekt eller ej. Studier visar pÄ att elevers kunskaper i skolÀmnen sjunker medan betygsmedelvÀrdet Ärligen ökar. Vi vill i denna studie fÄ en fördjupad kunskap i gymnasielÀrares arbete med att sÀtta korrekta betyg, alltsÄ betyg med hög validitet. För att kunna göra detta kommer vi utifrÄn kvalitativa intervjuer med gymnasielÀrare, verksamma i matematik, kategorisera deras tillvÀgagÄngssÀtt för bedömning av elevernas kunskaper mot de ingÄende aspekterna i validitetsbegreppet. Vi kommer Àven belysa vad lÀrare eventuella upplever för svÄrigheter med sina tillvÀgagÄngssÀtt och hur de kommer tillrÀtta med dessa svÄrigheter.

<- FöregÄende sida 30 NÀsta sida ->