Matematik A (Matematik 1) ar ett karnamne, vilket innebar att amnet kraver att du minst far ett godkant betyg for att kunna fa ut sitt slutbetyg. Trots detta tenderar dagens elever att bli allt samre i matematik. Syftet med denna studie ar att undersoka om det i ett tidigt skede gar att identifiera elever som riskerar att bli underkanda i matematik. For att na syftet, undersoktes mojliga monster mellan forstaarselevers resultat pa matematik- och svenskdiagnoser i borjan pa terminen samt slutbetyg i Matematik A pa en gymnasieskola. Till undersokningen anvands tre datainsamlingsmetoder, sammanstallning av insamlat material (matematik- och svenskdiagnoser och slutbetyg), intervjuer och en gruppdiskussion.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur man pÄ olika skolor i tre kommuner gör för att kartlÀgga elevernas kunskaper i matematik, för att ta reda pÄ vilka elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Efter intervjuer pÄ Ätta skolor valdes tre kartlÀggningsmaterial ut. LÀrarnas uppfattningar om kartlÀggningsmaterialen lyfts fram och diagnoser analyseras för att se vad de testar. Undersökningen visar att man pÄ de besökta skolorna anvÀnde mÄnga olika material för att kartlÀgga matematikkunskaperna. Det material som anvÀndes pÄ flest skolor var kartlÀggningsmaterialet Diamant, vilket Àr ett av de tre material som Àr med i analysen.

Redan i förskolan lÀggs grunden för barns utveckling av matematikkunskaper. DÀrför Àr det oerhört viktigt att arbeta med matematik i förskolan. Syftet för detta arbete handlar om att förstÄ hur förskollÀrare och förskolechefer synliggör och förhÄller sig till den grundlÀggande matematiken samt uppmÀrksamma om fortbildning har pÄverkat deras syn pÄ arbete med matematik. VÄr undersökning baseras pÄ intervjuer av sex förskollÀrare och tvÄ förskolechefer frÄn sex olika förskolor. Resultatet av intervjuerna visade att alla förskollÀrare och förskolechefer var överens om att matematiken finns överallt i barns vardag.

Syftet med min studie Àr att utforska matematiklÀrares och yrkeslÀrares syn pÄ att arbeta Àmnesintegrerat med Matematik A i Hantverksprogrammet - Textil..

Syftet med studien Àr att undersöka om/hur förskollÀrare anvÀnder sig av kombinationen matematik och musik i den pedagogiska verksamheten, samt att undersöka hur de ser pÄ kombinationen av dessa Àmnen. För att ta reda pÄ detta har observationer och intervjuer anvÀnts. Resultatet visar att de utvalda förskolorna för studien arbetar med matematik och musik kombinerat, det finns en röd trÄd i hur de integrerar musiken och matematiken i verksamheten. Samtliga intervjuade förskollÀrarna ser kombinationen musik och matematik som nÄgot naturligt, som hör ihop och de Àr samtidigt hungriga att lÀra sig mer kring detta. Slutsatserna som kan dras av den hÀr studien Àr att musik och matematik hör ihop och att det gÄr att kombinera de tvÄ Àmnena tillsammans.

 Syftet med denna kvalitativa studie, utifrÄn en fenomenografisk ansats, var att beskriva lÀrares uppfattningar av vad elevers tilltro till eget tÀnkande och egen förmÄga att lÀra matematik innebÀr och hur de gör för att frÀmja detta. Datainsamlingen bestod av intervjuer med lÀrare frÄn förskoleklass till och med Är sex.LÀrares uppfattningar beskrevs i att eleven visar lust, mod, stolthet och ansvar, sÀrskilt nÀr eleven vÄgat ta sig igenom en utmaning som den först inte trott sig klara. En förutsÀttning för tilltro var ett tryggt gruppklimat.I frÀmjandet av tilltro tog lÀrarna utgÄngspunkt i elevers erfarenheter med positiva förvÀntningar pÄ eleverna i en lustfylld och kommunikativ undervisning. Uppmuntran och utmaningar pÄ adekvat nivÄ, som skapar förstÄelse Àr kÀnnetecknande för att eleven ska kÀnna att den lyckas.Det omgivande samhÀllet har stor betydelse för elevers tilltro. LÀrarens engagemang, nyfikenhet och uppmÀrksamhet pÄ elevers tillÀgnade kunskaper för att erövra nytt matematiskt kunnande var av vikt för tilltron.

förskoleklass, matematik, arbetssÀtt, matematiskt innehÄll, lek och lÀrande.

Redan i förskolan lÀggs grunden för barns utveckling av matematikkunskaper. DÀrför Àr det oerhört viktigt att arbeta med matematik i förskolan. Syftet för detta arbete handlar om att förstÄ hur förskollÀrare och förskolechefer synliggör och förhÄller sig till den grundlÀggande matematiken samt uppmÀrksamma om fortbildning har pÄverkat deras syn pÄ arbete med matematik. VÄr undersökning baseras pÄ intervjuer av sex förskollÀrare och tvÄ förskolechefer frÄn sex olika förskolor. Resultatet av intervjuerna visade att alla förskollÀrare och förskolechefer var överens om att matematiken finns överallt i barns vardag.

Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ om attityden till matematik pÄverkas nÀr man integrerar musik med matematik. Vi har i tvÄ förskoleklasser dels genomfört undervisningsförsök under en vecka, dels intervjuat sex barn bÄde före- och efter undervisningsförsöken. Tre av dessa elever Àr frÄn undervisningsgruppen med musik och tre frÄn gruppen utan musik. Undervisningsförsöken, som utgjorde den största och viktigaste delen av arbetet med faktainsamlingen, har resulterat i att musikgruppen har fÄtt en positivare attityd till matematik som Àmne, samt att de har befÀst vissa kunskaper bÀttre. Den andra gruppen har blivit bÀttre pÄ andra omrÄden.

Syftet med den hÀr studien Àr att tydliggöra processerna för bedömning och betygsÀttning i grundskolans naturvetenskapliga Àmnen och matematik. Vidare Àr syftet att försöka tolka pÄ vilka grunder detta sker, med utgÄngspunkt i vÀlkÀnda pedagogisk-psykologiska teorier om kunskaps- och mÀnniskosyn. Undersökningen baseras pÄ kvalitativa intervjuer med Ätta lÀrare.Resultatet Àr inte generaliserbart, men visar att eleverna nÀstan konstant blir bedömda och att olika bedömningsformer anvÀnds kompletterande för att fÄ en bild av elevens kunskaper. Information frÄn bedömning av eleverna anvÀnds bÄde som underlag till betygsÀttningen och för planering av undervisningen. Respons och samtal anvÀnds med formativt syfte för lÀrandet.

Syftet med det hÀr arbetet var att skapa ett hÀfte med nÄgra tips och idéer pÄ hur matematik och lek kan kombineras, och att se om det finns nÄgra sidovinster med att kombinera matematik och lek.Lekarna i hÀftet ska vara genomförbara utan krav pÄ vare sig material eller miljö.Jag genomförde en enkÀt för att se om det fanns nÄgot liknande material ute pÄ förskolorna, och om ett sÄdant material anvÀnds eller om det fanns ett intresse för att anvÀnda ett sÄdant material.Det egentliga huvudresultatet för det hÀr arbetet Àr hÀftet som innehÄller nÄgra lekar som kombinerar matematik och leken, och visa pÄ nÄgra sidovinster det kan ge att kombinera matematik och lek.Det jag i stora drag kom fram till var att det egentligen inte finns nÄgra hinder pÄ hur matematik och lek kan kombineras. Det Àr i princip bara den egna fantasin som kan var ett hinder i hur matematik och lek kan kombineras. Med ett öppet sinne och med lite fantasi sÄ kan man leka nÀr som helst, och var som helst. Att kombinera matematik och lek Àr alltsÄ inte nÄgra som helst problem..

Forskning visar att elevers syn pÄ sina egna kunskaper, deras osÀkerhet i matematik samt matematikundervisningens utformande kan pÄverka motivationen och lÀrandet i matematik. Med bakgrund i tidigare forskning syftar dÀrför denna studie till att fÄ en fördjupad förstÄelse för vilka faktorer som kan pÄverka elevers motivation till Àmnet matematik. Studien syftar ocksÄ till att finna skillnader och likheter mellan de faktorer som pÄverkar elevers motivation till matematik i Ärskurs ett, Ärskurs tre och Ärskurs sex. Studien Àr kvalitativ och 12 elever intervjuades; fyra i Ärskurs ett, fyra i Ärskurs tre och fyra i Ärskurs sex. Tre observationer har ocksÄ genomförts under en matematiklektion dÀr de intervjuade eleverna deltagit.

I vÄrt examensarbete har vi valt att fördjupa vÄra kunskaper inom ett av matematikÀmnets metoder, nÀmligen laborativ matematik. Vi har i litteraturen hittat olika teorier om hur författarna upplever matematikundervisningen och hur den bör bedrivas. Alla Àr överens om att elever lÀr bÀst nÀr de fÄr anvÀnda flera sinnen och uppgifterna knyter an till deras vardag. Den empiriska delen innehÄller dels en enkÀtundersökning som vi gjort bland pedagoger pÄ en F-6 skola, och dels en mindre observation om hur synlig det laborativa materialet Àr i klassrummen. Vi har undersökt om pedagogerna arbetar med laborativ matematik, hur mycket laborativt material de har, samt deras attityd till det laborativa arbetssÀttet.VÄr slutsats Àr att pedagoger har en positiv instÀllning till laborativ matematik, de upplever att de har material, Ätminstone i de lÀgre skolÄren.

LÀrare planerar undervisning och vÀljer vad eleverna ska arbeta med. Denna studie syftar till att undersöka lÀrares tankar om vilket matematiskt innehÄll elever möter samt vilka förmÄgor elever trÀnar i arbetet med en uppgift i matematik. Studien genomfördes genom intervjuer med fem lÀrare som fick svara pÄ frÄgor kring en uppgift i matematik. De övergripande frÄgorna handlade om matematiskt innehÄll och förmÄgor, men Àven uppgiftens koppling till Lgr11 efterfrÄgades. LÀrarnas svar kopplades till de specifika kunskaper som behövs för att undervisa i matematik.Studien visade att lÀrarna i hög utstrÀckning sorterade in uppgiften inom omrÄdet kombinatorik och att de framförallt sÄg uppgiften som en problemlösningsuppgift.

Syftet med mitt arbete Àr att analysera vad förÀldrarna tycker om att deras barn kommer att fÄ lÀra matematik pÄ förskolan. Jag vill undersöka hur mycket kunskap förÀldrarna har om det pedagogiska arbetet pÄ förskolan, vad förÀldrarna har för förhÄllande till matematik och deras attityd till matematik. Undersökningen baseras pÄ enkÀter som genomfördes pÄ tre olika förskolor i södra Sverige. Resultat av undersökningen visar att de flesta förÀldrarna tycker att man kan börja med matematik redan i förskolan. Av de förÀldrar som var negativ instÀllda till matematiken i förskolan har hÀlften tyckt att skolmatematiken var svÄr och trÄkig.