Abstract Andersson Ann-Louise & Mattsson Maria (2009). Matematik i förskolan. Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola Examensarbetet Àr en jÀmförande studie om hur man som pedagog resonerar kring barns kunskaper och lÀrande inom matematik i Äldrarna 4-5 Är pÄ en Reggio Emilia förskola, en Montessoriförskola och en kommunal förskola i SkÄne. Vi undersöker ocksÄ vilka olika matematiska material de olika förskolorna anvÀnder sig av. Syftet med examensarbetet Àr att synliggöra olika pedagogiska arbetssÀtt för barns matematiska lÀrande. VÄra frÄgestÀllningar som arbetet utgÄr ifrÄn Àr: Hur arbetar pedagoger med matematik pÄ förskolorna? Vad anser pedagoger att matematik Àr för förskolebarn? Vilka matematiska begrepp anvÀnder pedagoger sig av i förskolan? Vad anser pedagoger att barnen behöver ha för kunskaper inom matematik? Metoderna vi anvÀnt oss av Àr en kombination av intervjuer med pedagogerna och observationer av barnen i verksamheten för att kunna inhÀmta sÄ mycket information som möjligt kring vÄra frÄgestÀllningar.

VÄrt syfte med den hÀr uppsatsen har varit att göra en litteraturstudie kombinerat med vÄra egna tankar och idéer om sjÀlvförtroende i matematik. Vi har i sammanstÀllningen av forskningen i huvudsak koncentrerat oss pÄ svensk forskning.Det har visat sig att svagt sjÀlvförtroende i matematik pÄverkar resultaten i matematik negativt. Faktorer som upprepade misslyckanden, ogynnsam undervisning och förÀldrar med negativ instÀllning till matematik har visat sig ha en negativ pÄverkan pÄ sjÀlvförtroendet i matematik. Elever som kommer frÄn hem med arbetare och smÄföretagare har visat sig ha sÀmre sjÀlvförtroende i matematik Àn elever som kommer frÄn hem med högre tjÀnstemÀn och storföretagare. Det har Àven visat sig att flickor har sÀmre sjÀlvförtroende i matematik Àn pojkar.

Denna studie Àr en C-uppsats inom lÀrarutbildningen pÄ Stockholms universitet. Undersökningen baserar sig pÄ elevers resultat pÄ muntliga delen, och hela nationella provet vÄren 2010, lÀrarintervjuer och observationer av lektioner. Studien undersöker hurvida elever som fÄr tillfÀlle att arbeta med matematik muntligt pÄ lektionerna blir bÀttre pÄ matematik Àn de elever som inte ?pratar? lika mycket matematik.Eleverna som ?pratar? mycket matematik pÄ lektionerna fÄr ett bÀttre resultat pÄ den muntliga delen av nationella provet, men inte nödvÀndigtvis pÄ matematik som helhet. De elever som övar sin muntliga sÄvÀl som sin skriftliga förmÄga i matematik Àr de som lyckas bÀst..

Syftet med följande arbete Àr att undersöka om varierad undervisning i matematik kan underlÀtta elevernas inlÀrning. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning inom varierad undervisning i matematik. Med hjÀlp av enkÀtundersökningar och intervjuer ville jag undersöka om varierad undervisning i matematik ökar elevens intresse och motivation, ökar det elevens matematiska sjÀlvförtroende, pÄverkar det positivt elevens instÀllning för matematik. Resultaten pekar pÄ att varierad undervisningen i matematik kan underlÀtta elevernas inlÀrning i matematik..

Massmedier utmÄlar den svenska skolan som i stadigt förfall. Enligt den senaste PISA undersökningen har resultaten i matematik försÀmrats jÀmfört med tidigare undersökningar. För att ge elever det stöd de behöver i matematik spelar kartlÀggningen av deras kunskaper en avgörande roll. En kartlÀggning behöver ge utförlig och entydig beskrivning av elevers kunskaper som förstÄs av alla inblandade parter. Denna studie undersöker hur speciallÀrare och specialpedagoger beskriver matematiksvÄrigheter samt om hur de upptÀcker, kartlÀgger och organiserar stödundervisningen för elever i matematiksvÄrigheter.

Syftet med studien Àr att belysa pedagogers syn pÄ matematik för de yngsta barnen i förskolan. Studien inriktar sig pÄ vad matematik för de yngsta barnen enligt pedagoger innebÀr samt vilka möjligheter och hinder pedagoger ser med matematik för de yngsta barnen. Undersökningen Àr kvalitativ och metoden Àr semistrukturerade intervjuer. Det teoretiska ramverket utgÄr frÄn Dewey och Vygotskij och ligger till grund för analys och diskussion.Resultatet i studien visar pÄ att pedagoger ser matematik som nÄgot mer Àn rÀkning. Barn behöver möta matematik i sin vardag för att de ska ta till sig kunskapen pÄ ett meningsfullt sÀtt och matematik för de yngsta barnen innebÀr först och frÀmst vardagsrelaterade begrepp.

Konspirationsteorier ?r ett v?xande problem f?r demokratins vidmakth?llande och det finns behov f?r en ?kad f?rst?else f?r under vilka omst?ndigheter konspiratoriskt t?nkande ?r starkt. Tidigare forskning visar att hotuppfattning resulterar i subjektiva k?nslor av os?kerhet, kontrollf?rlust och oro, som kan ligga till grund f?r konspiratoriskt t?nkande. Det finns en brist p? empiriska studier av sambandet mellan hotuppfattning och konspiratoriskt t?nkande. Det finns ocks? grund att tro att sambandet kan se olika ut beroende p? vilken typ av hotfull situation det r?r sig om.

Denna studie behandlade matematik i förskolans verksamhet. Syftet med undersökningen varatt se hur förskollÀrare sjÀlva menar att de arbetar med matematik som innehÄll iverksamheten. Studien omfattade hur förskollÀrare anvÀnde matematik under olika aktiviteterför att fÄnga upp och upptÀckte barnens intresse. PÄ detta sÀtt fick barnen möjlighet till attvidareutveckla sitt matematiska lÀrande. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr sociokulturelltperspektiv.

Det hÀr arbetet syftar till att försöka ge en bild av lÀrarens syn pÄ Àmnesintegrering mellan Àmnena trÀslöjd och matematik. Min vision Àr att slöjdÀmnet ska kunna integreras mer bland andra skolÀmnen Àn det görs i dag..

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vilken matematik förskolebarn uttrycker i leken samt vilket material som anvÀnds nÀr matematik uttrycks.         FrÄgestÀllningarna Àr vilken matematik förskolebarn uttrycker i den fria leken inomhus och vilket material förskolebarn anvÀnder nÀr de uttrycker matematik. Arbetet Àr en kvalitativ studie och metoden som anvÀnts Àr observationer av barns lek inomhus pÄ förskolan. Resultatet utgÄr frÄn fem av Alan Bishops sex matematiska aktiviteter; rÀkna, lokalisera, mÀta, konstruera och leka. Dessa fem aktiviteter Àr kopplade till förskolans lÀroplan.

Matematik i förskolan - ur förskollÀrarens perspektiv?En kvalitativ studie om hur synen pÄ matematik i förskolan ser ut bland förskollÀrare och hur det pÄverkar verksamhetenSyftet med studien var att undersöka hur verksamma förskollÀrare ser pÄ matematik. Spelar synen pÄmatematik en avgörande roll pÄ hur verksamheten erbjuder och möjliggör matematisk utveckling för barnen. Detta har varit syftet och frÄgestÀllningarna som har besvarats under studiens process. För att tagit reda pÄ detta har en enkÀtundersökning genomförts och besvarats av 15 slumpmÀssiga och verksamma förskollÀrare.

Det finns ett behov av att belysa exempelvis förskollÀrares och barnskötares perspektiv pÄmatematik, hur de beskriver att de arbetar med matematik i förskolan. Vi har utgÄtt ifrÄn ettsociokulturellt perspektiv som teoretiskt perspektiv med fokus pÄ kommunikation,mÀnniskans utveckling och samspel. Semistrukturerade intervjuer genomfördes pÄ en förskoladÀr sex personer deltog. Resultatet visar att deltagarna har olika erfarenheter av matematik,dock Àr alla deltagare eniga om att arbetet med matematik pÄ förskolan Àr viktigt. Deltagarnavar eniga om att det inte finns nÄgra nackdelar för barnen med matematikanvÀndande iförskolan.

Mitt syfte Àr att beskriva olika förestÀllningar om samverkan mellan musik och matematik samt erfarenheter och resultat av sÄdan samverkan i pedagogisk verksamhet. Studien Àr en litteratur-studie över ST Math + Music. Jag har Àven intervjuat tvÄ lÀrare pÄ en svensk skola. Jag har be-skrivit samverkan genom överspridningseffekter, musikens inneboende matematik och undervis-ning i matematik med hjÀlp av musik. Resultaten tyder pÄ att det finns sÄvÀl förestÀllningar om som erfarenheter av att integrering av musik och matematik kan ha en gynnsam inverkan nÀr det gÀller matematisk förstÄelse..

Innan jag skrev denna uppsats sÄ funderade jag vÀldigt lÀnge kring vad som lÀmpade sig bÀst och en hel del idéer kom upp. En av dessa idéer handlade om att undersöka elever med svÄrigheter i Àmnet matematik, exempelvis elever med invandrarbakgrund dvs. flersprÄkiga elever.Jag delade upp mina elever i tvÄ kategorier, elever med goda sprÄkkunskaper men mindre bra i matematik, respektive elever med goda matematiska kunskaper men dÀremot bristande sprÄkkunskaper, exempelvis sÄdana som nyligen fullföljt undervisningen i förberedelseklassen.Jag har intervjuat pedagoger och gjort olika enkÀtundersökningar Àven anvÀnt mig av teorier och tidigare forskningar som visar att sprÄket spelar en stor roll för elevens lÀrande..

I media debatteras ofta att elevers kunskaper i Àmnet matematik har försÀmrats. I detta arbete har vi undersökt elevers attityder och uppfattningar av matematikundervisningen. Arbetet omfattar en enkÀtundersökning med pÄstÄenden tillhörande Àmnet matematik i Ärskurs 7-9 pÄ en skola i Kristianstad kommun. Eleverna fick ta stÀllning till varje pÄstÄende genom att, svara med instÀmmer helt, instÀmmer delvis, tveksamt, tar delvis avstÄnd eller tar helt avstÄnd. VÄr undersökning visar pÄ att eleverna överlag tycker att matematik Àr intressant och viktigt.