Studien undersöker hur elevernas lÀrande i matematik pÄverkas av att undervisningen sker i utemiljön och riktar in sig pÄ arbetssÀtt, innehÄll och elevernas lÀrande. Litteraturen berör utomhuspedagogik, laborativ matematik och utomhusmatematik. Kvalitativa intervjuer gjordes med sex lÀrare som hade erfarenheter av att arbeta med utomhusmatematik och avgrÀnsades till att beröra skolÄr ett till och med fem. Huvuddragen i resultatet visar att lÀrarna anvÀnder andra arbetssÀtt vid utomhusmatematiken Àn vad de gör i klassrummet. Inomhus arbetar de med matematikböcker och laborativt, utomhus arbetar de endast med laborativa arbetssÀtt.

PÄ hösten 2011 beslutade regeringen att göra en satsning pÄ matematik i skolan pÄ grund av elevers sjunkande resultat. Detta sett i ett internationellt perspektiv. Satsningen gick bland annat ut pÄ fler undervisningstimmar samt kompetensutveckling till lÀrare. Med bakgrund av denna matematiksatsning valde vi i denna studie att ta elevernas perspektiv pÄ frÄgan varför elevernas resultat blivit sÀmre. Anser de till exempel att undervisningen i matematik Àr meningsfull?Syftet med studien Àr att undersöka vilket förhÄllningssÀtt eleven i Ärskurs 4 har till matematikundervisningen samt dess betydelse för elevens vardag och jÀmföra det med det uppdrag som lÀroplanen uttrycker avseende matematikÀmnet och matematikundervisningen.

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur lÀrare i grundsÀrskola arbetar Àmnesintegrerat med problemlösningar i matematik. De centrala frÄgestÀllningarna i studien Àr:? Hur arbetar lÀrarna med lÀs-, ord- och begreppsförstÄelse i samband med matematisk problemlösning? ? Hur arbetar lÀrarna med stöd och anpassning vid undervisningssituationer?? Hur upplever lÀrarna betydelsen av interaktion vid problemlösningar i matematik?Teori: Studien har en teoretisk del som kort beskriver det specialpedagogiska- och sociokulturella perspektivet. I litteratur- och forskningsgenomgÄngen lyfts lÀrarens roll och betydelse i undervisningen, samt Àmnesintegrering dÀr lÀrarnas inverkan, interaktion och anpassning ger elever förutsÀttningar att förstÄ matematiska problemlösningar. Studien berör Àven konsekvenser som kan orsakas dÄ brister av förstÄelse i matematik förekommer.

Syftet med denna studie Àr att undersöka sambandet mellan matematikuppgifters utformning och elevernas förmÄga att lösa dem. Detta undersöks i Ärskurs 3. För att undersöka dessa samband har elever i Ärskurs 3 fÄtt lösa ett antal uppgifter pÄ ett test. Uppgifterna kommer ursprungligen frÄn nyare lÀromedel och Àr sedan omformulerade för att testa sambandet mellan uppgifternas utformning och elevernas förmÄga att lösa dem. Det har Àven undersökts hur pojkar, flickor, elever som Àr starka och medelstarka i matematik pÄverkas av uppgifters utformning och vad som fungerar som stöd i textuppgifter i matematik.Undersökningen visar att signalord inte har nÄgon betydelse för eleverna som gjort testen som helhet, oavsett kognitiv nivÄ.

Den hÀr designstudien försöker ta reda pÄ hur ett digitalt trÀningsverktyg, riktat till elever pÄ högstadiet och gymnasiet, och avsett att trÀna grundlÀggande aritmetiska kunskaper och huvudrÀkningsstrategier skulle kunna utformas. Detta görs genom att faktiskt utforma en konkret applikation. De aspekter som undersöks Àr 1: hur ett sÄdant verktyg bör anvÀndas i förhÄllande till den normala undervisningen, 2: hur interaktionen med anvÀndaren bör utformas och 3: vilket matematiskt stoff det bör behandla. Den resulterande applikation skall anvÀndas som en integrerad del av en normal undervisning, lÀgger stor vikt pÄ motivationsskapande och regelbundet, lÄngsiktigt övande, samt behandlar i första hand automatisering av tabellkunskaper och grundlÀggande aritmetiska regler..

Syftet med vĂ„rt examensarbete var att undersöka om det gĂ„r att anvĂ€nda ett kommersiellt datorspel, SimCity 4, som lĂ€romedel i undervisningen. Vi ville ta reda pĂ„ vad i spelen som kan locka eleverna att lĂ€ra sig matematik och No, hur eleverna genom att spela SimCity kan fĂ„ ett helhetsperspektiv pĂ„ verkligheten och vilken roll pedagogen kan fĂ„ i elevers datorspelande. I undersökningen ingick 18 elever frĂ„n Ă„r 5 och 6. Eleverna fick i par spela SimCity i 1Âœ timme. DĂ€refter genomförde vi en kvalitativ intervju som tillsammans med observation gav oss det underlag vi behövde för att svara pĂ„ vĂ„ra frĂ„gor.

I denna studie undersöktes hur specialpedagogens roll som utvecklingsledare kunde anvÀndas för att vidareutveckla pedagoger i förskolan rörande sprÄket inom matematiken med leken som metod. VÄr metod för studiens genomförande var halvstrukturerade intervjuer. Vi genomförde tio intervjuer med specialpedagoger dÀr sju arbetade i resursteam och tre arbetade direkt i förskolans miljö. Utav den information vi fick ta del av visades bilden av specialpedagoger som innehar mÄnga kunskaper för att vidareutveckla det matematiska sprÄket i förskolan med fokus pÄ lek. VÄrt resultat visade pÄ varierande förutsÀttningar i arbetet med att stödja pedagogerna i att nÄ ett mer medvetet förhÄllningssÀtt beroende pÄ specialpedagogers uppdrag frÄn sin arbetsledare och pÄ den aktuella situationen i respektive verksamhet..

The purpose of this essay was to understand why the pupils of upper secondary school are unable to pass the Mathematics A level. As method, I chose interviews, since the personal and various experiences of the informants are very important for the validity of this essay.This study has shown that the students lack motivation and consider Matematics boring. They haven?t been able to fathom the connection between the subject and how it van be used in everyday life. If the pupils? are to pass their Mathematics A level, they need time, further recourses and teachers who are apt and attentive pedagogues.Additionally, the teachers need more knowledge when it comes to methodology and didactic styles..

Syftet med den hÀr studien var att se vilka uppfattningar lÀrare har om att eleverna i en klass befinner sig pÄ olika kunskapsnivÄer kopplat till matematik. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med lÀrare som arbetar i Ärskurs 6. Litteraturen tydliggör vikten av att alla elever fÄr möjligheter att utvecklas utifrÄn sina egna förutsÀttningar och behov. Hur undervisningen lÀggs upp och hur grupperna ser ut varierar, men dialogen mellan lÀrare och elev samt en varierande pedagogik Àr tvÄ betydelsefulla inslag som lyfts fram. Resultatet visar att lÀrarna ser stora fördelar med att ha elever som Àr pÄ en jÀmn kunskapsnivÄ, men de vÀnder ocksÄ skillnaderna till nÄgot positivt och utnyttjar det i undervisningen.

This study is part of an international project, The Third Wave Project. The project aims to conductstudies with students of different cultures to see what they value as important in mathematics andmathematics learning. Part of the project involves carrying out a survey, the WIFI study. The WiFistudyaims to examine values of mathematics teaching that may affect student learning. The valuesthat are examined in this study are based on the mathematical values which are described by Bishop(1991).

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att genom barnsamtal samt observationer, studera vilka rÀknestrategier barn i Är ett anvÀnder sig av i mötet med fenomenet addition. Det Àr dock inte endast fenomenet addition som Àr det intressanta, utan Àven vÀgen fram till en bÀttre förstÄelse för barnens tankar, detta för att vi ska vara bÀttre rustade i vÄr framtida undervisning. DÄ alla ser vÀrlden pÄ skilda sÀtt, kommer barnen till skolan med olika förförstÄelse. Av den anledningen Àr det viktigt att pedagogen besitter verktyg, vilka kan hjÀlpa det enskilda barnet att utveckla sina kunskaper pÄ bÀsta sÀtt. FrÄgestÀllningen vi avsett att undersöka Àr: vilka rÀknestrategier anvÀnder sig elever i Är ett av i mötet med additionsuppgifter inom talomrÄdet 1- 10? En viktig slutsats vi kom fram till under vÄrt arbete Àr att eleverna anvÀnder sig av olika rÀknestrategier samt att de har olika förkunskaper.

Syftet med detta examensarbete Àr ta reda pÄ vilka definitioner som finns för intelligensbegreppet i den del som berör logik i matematik och i vilken mÄn den gÄr att pÄverka. Resultatet visade att matematiklÀrarna som ingÄr i denna undersökning ansÄg att intelligensbegreppet har sin plats i problemlösning i matematik och ansÄg sig arbeta med att frÀmja denna förmÄga hos sina elever. Ett undersökningsformulÀr med fem sk rika matematiska problem gavs dÀrför till deras elever. Resultatet visade att 68 % dvs ca 200 elever inte kunde finna en lÀmplig lösningsstrategi till ett enda problem som presenterades i formulÀret. Parallellt genomfördes ett arbete inriktat pÄ problemlösning i en grupp om 12 elever som fÄr sin skolundervisning pÄ Ungdomsalternativet.

VÄrt mÄl har varit, i enlighet med lÀroplanens kursmÄl, att genom problemlösning i grupp ge elever möjlighet att pÄ olika sÀtt kommunicera matematiska idéer och tankesÀtt. Under fyra veckor utförde vi vÄrt arbete i tvÄ parallella klasser som lÀste kursen matematik C pÄ Komvux i LuleÄ. Grupperna fick arbeta enligt en modell dÀr den kommunikativa biten betonades starkt, i sÄvÀl problemlösningen som redovisningen. Med stöd av vÄra egna observationer och elevernas utvÀrderingar vill vi pÄstÄ att det matematiska problemet och dess lösning fÄr en bÀttre belysning om eleverna tillsammans i grupp diskuterar lösningarna Àn om man löst problemet pÄ egen hand. Av undersökningen framgÄr att enskilda elever bidrar med lösningar av olika matematiska kvaliteter.

Syftet med min studie Àr att belysa elevers uppfattningar om anvÀndningen av musik som metod i matematikundervisningen. Ett annat syfte Àr att beskriva utvecklingen av omrÄdet matematik och musik i ett lÀrandesammanhang samt att bidra till utvecklingen inom omrÄdet.För att fÄ en bild av elevers uppfattningar har jag att anvÀnt mig av en kvalitativ metod, dÀr det viktiga Àr att tolka och förstÄ elevernas uppfattningar. För att eleverna skall kunna fÄ en uppfattning har jag utformat tvÄ lektioner med brÄkrÀkning och musik. Mot en teoretisk bakgrund har jag tolkat elevernas uppfattningar. För att allra bÀst kunna fÄnga elevernas tankar har jag valt semi-strukturerade intervjuer.

Bakgrund: Kunskap i matematik Àr idag en nödvÀndighet för alla individer. FörstÄelsen och upplevelsen av matematik har stor betydelse för hur barn upprÀtthÄller sociala regler, beskriver sin omvÀrld och löser problem. Som vuxen Àr matematiken grundlÀggande för ett demokratiskt tÀnkande, underlÀttar vardagsbeslut och yrkesliv. DÀrför ska varje barn tidigt utveckla sin förstÄelse för grundlÀggande egenskaper i begreppen tal, mÀtning och form samt sin förmÄga att orientera sig i tid och rum.Syfte: Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur stor betydelse matematiken har ipedagogernas arbetssÀtt pÄ förskolan samt hur matematikarbetet ser ut och kan anvÀndas i förskolans verksamhet.Metod: I denna studie har jag valt att anvÀnda den kvalitativa forskningsmetoden för att undersöka hur pedagoger beskriver lÀrande samt den praktiska anvÀndningen av matematik hos förskolebarn. Jag har utfört kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger angÄende vardagsmatematiken i förskolan.