Denna studie handlar om hur lÀrare ser pÄ elever med sÀrskild fallenhet för matematik. FÄr de den stimulans som de behöver för att fortsÀtta att utvecklas gynnsamt? Studien har sin grund i en kvantitativ enkÀtundersökning. Resultatet frÄn den undersökningen har byggts pÄ och breddats med en kvalitativ undersökning, intervjuer med ett antal matematiklÀrare. De medverkande i den kvantitativa undersökningen Àr sjuttiofem lÀrare frÄn förskoleklass upp till Ärskurs nio.

I denna studie undersöks anvĂ€ndandet av formativ bedömning i praktiken och vad lĂ€rare anser om bedömningssĂ€ttet inom matematik. Dessutom klargörs begreppen formativ och summativ bedömning samt feedback. Tyngdpunkten ligger pĂ„ formativ bedömning, men Ă€ven summativ bedömning belyses. I studien genomfördes observationer av fyra lektioner i avseende att ta del av lĂ€rarens anvĂ€ndande av formativ bedömning i matematik. Även intervjuer av fyra lĂ€rare har genomförts för att fĂ„ reda pĂ„ lĂ€rarnas tankar och Ă„sikter om bedömningssĂ€ttet.

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att undersöka ett arbetssÀtt med formativ bedömning i matematik pÄ gymnasienivÄ. MÄlet med den formativa bedömningen Àr att ge eleverna stöd i deras fortsatta lÀrande, att göra dem uppmÀrksamma pÄ hur de ligger till kunskapsmÀssigt och hur de kan förbÀttra sig. Arbetet bygger pÄ intervjuer med fem elever, som fÄtt göra uppgifter som jag har gett dem kommentarer pÄ, samt för Àmnet relevant litteratur. Jag har kommit fram till att eleverna var mycket positiva till denna form av formativ bedömning. De kÀnde att de blev hjÀlpta av de kommentarer jag gav dem eftersom de uppmÀrksammades pÄ saker de behövde öva mer pÄ..

Svenska elevers allt sÀmre prestationer i PISA-undersökningarna har vÀckt debatt i Sverige om skolans kvalitet och hur man ska kunna förbÀttra den. Svenska elevers kunskaper i matematik, naturvetenskap och lÀsförstÄelse har ocksÄ sjunkit betydligt sedan den första undersökningen gjordes Är 2000. För att kunna vÀnda trenden av fallande resultat Àr det viktigt att försöka identifiera de faktorer inom skolan som kan ha störst effekt pÄ elevernas lÀrande. Faktorer som har föreslagits ha stor inverkan pÄ lÀrande Àr lÀrarnas behörighet, förhÄllandet antal elever per lÀrare och lÀrarbrist. Syftet med arbetet Àr att via sökning av litteratur och OECD:s databaser frÄn PISA-undersökningarna Är 2000 till 2014 ta reda pÄ om behörighet hos lÀrare eller/och lÀrartÀthet kan förklara de försÀmrade förmÄgor i lÀsning, naturvetenskap och matematik som konstaterats hos svenska elever i PISA-undersökningarna och att undersöka om samband kan finnas med andra OECD-lÀnders resultat. Resultaten tyder pÄ att lÀrarbehörighet och lÀrartÀthet kan vara av betydelse för hur eleverna presterat i PISA ? framförallt verkar det vara viktigt att skillnaderna mellan lÀrarnas behörighet i skolan Àr liten (liten spridning).

Denna rapport Àr en litteraturstudie i geometri, topologi och fysik, skri- ven med avsikten att förbereda för studier i allmÀn relativitetsteori. Den har karaktÀren av en lÀrobok och dess mÄlgrupp Àr personer med kunskaper likvÀrdiga med en kandidatexamen i teknisk fysik, teknisk matematik eller liknande. Rapportens fokus ligger pÄ matematiska metoder för allmÀn relativitetsteori och förkunskaper nödvÀndiga för att förstÄ detta. Texten avslutas med nÄgra inledande exempel pÄ allmÀn relativitet som demonstrerar nÄgra av begreppen som avhandlas i rapporten. Rapporten behandlar sitt Àmne pÄ en inledande nivÄ och dess frÀmsta syfte Àr att ge en överblick och en motivation för fortsatta studier..

Denna rapport Àr en litteraturstudie i geometri, topologi och fysik, skri- ven med avsikten att förbereda för studier i allmÀn relativitetsteori. Den har karaktÀren av en lÀrobok och dess mÄlgrupp Àr personer med kunskaper likvÀrdiga med en kandidatexamen i teknisk fysik, teknisk matematik eller liknande. Rapportens fokus ligger pÄ matematiska metoder för allmÀn relativitetsteori och förkunskaper nödvÀndiga för att förstÄ detta. Texten avslutas med nÄgra inledande exempel pÄ allmÀn relativitet som demonstrerar nÄgra av begreppen som avhandlas i rapporten. Rapporten behandlar sitt Àmne pÄ en inledande nivÄ och dess frÀmsta syfte Àr att ge en överblick och en motivation för fortsatta studier..

Denna rapport Àr en litteraturstudie i geometri, topologi och fysik, skri- ven med avsikten att förbereda för studier i allmÀn relativitetsteori. Den har karaktÀren av en lÀrobok och dess mÄlgrupp Àr personer med kunskaper likvÀrdiga med en kandidatexamen i teknisk fysik, teknisk matematik eller liknande. Rapportens fokus ligger pÄ matematiska metoder för allmÀn relativitetsteori och förkunskaper nödvÀndiga för att förstÄ detta. Texten avslutas med nÄgra inledande exempel pÄ allmÀn relativitet som demonstrerar nÄgra av begreppen som avhandlas i rapporten. Rapporten behandlar sitt Àmne pÄ en inledande nivÄ och dess frÀmsta syfte Àr att ge en överblick och en motivation för fortsatta studier..

BAKGRUND: Matematik utomhus Àr viktigt för att det ger andra sinnesintryck och enstor del av vÄr inlÀrning Àr beroende av sinnesupplevelser. Barnen lÀr sig genom att utforska omvÀrlden med hela kroppen, lyssna, lukta, smaka och kÀnna. Utemiljön erbjuder mÄnga möjligheter att upptÀcka och anvÀnda matematiska begrepp. Det blir konkreta upplevelser.SYFTE: Syftet med undersökning Àr att ta reda pÄ hur pedagogerna beskriver utemiljönsom ett pedagogiskt verktyg i det matematiska lÀrandet hos barnen i naturinriktad förskolanMETOD: Vi har som metod valt att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer. IntervjuernabestÄr av sex pedagoger i tvÄ naturinriktade förskolor.RESULTAT: I vÄrt resultat har vi kommit fram till att pedagogerna arbetar medvetet medutomhusmatematik.

Denna studie Àr baserad pÄ Danermarks (2000) definition av samverkan. Studien fokuserar pÄ hur samverkan sker mellan Àmnes- och speciallÀrare i matematik samt specialpedagoger i kurs 1a och 1b i matematik pÄ gymnasiet. Syftet var att ta reda pÄ huruvida samverkan sker, vad informanterna gör nÀr de samverkar, vilka de samverkar om samt varför de samverkar. Intervjuer genomfördes med tre ÀmneslÀrare, tvÄ speciallÀrare och en specialpedagog pÄ tre olika gymnasieskolor. Resultaten visar pÄ organisatorisk samverkan i form av snabba möten i korridoren men Àven bokade möten och pekar pÄ skillnader i specialpedaogens och speciallÀrarnas sÀtt att utforma stödet till eleverna.

MÄnga barn tillbringar en stor del av sin tid pÄ fritidshem tillsammans med en eller flera fritidspedagoger. Denna studie syftar till att undersöka vilka kunskaper som fritidspedagoger har om barnens utveckling. Tycker fritidspedagogerna att det ingÄr i deras roll att följa och bedöma hur barnen utvecklas? Hur anvÀnder de dokumentation och andra instrument för att följa denna utveckling? Slutligen avser undersökningen att ta reda pÄ vad fritidspedagogerna gör med den kunskap som de har om barnen. Denna studie Àr en kvalitativ studie dÀr sju fritidspedagoger, tre kvinnor och fyra mÀn, i Kristianstad kommun har intervjuats.

Sammanfattning Pernhult, Pernille & Svenson, Lena (2012). Hur mÄnga kÀrnor har ett rönnbÀr? En studie om hur lÀrare arbetar med matematik i förskolan. Malmö: LÀrande och samhÀlle: Malmö Högskola. Vi har under vÄr utbildning befÀst vÄrt tidigare intresse för arbete med matematik i förskolan/förskoleklass.

I januari 2011 delades de tva? sista fria IPv4-adressblocken ut av Internet Assigned Numbers Authority (IANA) till den asiatiska Internetregistratorn Apnic (Asia Pacific Network Information Centre). Detta inneba?r att adresserna som fanns i den centrala adresspoolen nu a?r slut. Registratorn hade anso?kt om dessa adressblock eftersom det ra?der akut brist pa? Internet Protocol version 4- (IPv4-adresser) i Asien samtidigt som Internetanva?ndarna i denna del av va?rlden o?kar explosionsartat (Magnusson, 2011a).

Vi Àr tvÄ högskolestudenter som studerar med inriktning mot grundskolans Ärskurs 4-6. Vi Àr intresserade av ny teknik och dess pÄverkan pÄ elever och lÀrare inom Àmnet matematik.Syftet med detta arbete Àr att undersöka om anvÀndning av IKT har effekt pÄ matematikundervisningen och hur det pÄverkar elevernas lÀrande i Àmnet. I denna uppsats genomförs en studie av relevant litteratur. Den-na studie inriktar sig mot Ärskurs 4-9 i Àmnet matematik och IKT-anvÀndning i detta Àmne.Resultatet visar att eleverna blir mer aktiva i sin inlÀrning med hjÀlp av IKT-verktyg. Eleverna visar pÄ bete-endeförÀndringar i form av att de blir bÀttre förberedda för inlÀrning och att de blir mer engagerade i sin utbildningsprocess.

Studiens syfte var att undersöka matematikundervisande lÀrares syn pÄ  laborativ matematik samt lÀroböckers anvÀndning inom matematik. Hur ser lÀrare i Ärskurs 1-5 pÄ ett laborativt arbetssÀtt kontra lÀrobokens anvÀndning inom Àmnet matematik. TillgÀngligheten och det laborativa materielets förekomst i undervisningen har undersökts. För att studera detta delades enkÀter ut till verksamma lÀrare i Ärskurs 1- 5 pÄ tre skolor i Kalmar kommun. Observationer har Àven genomförts för att nÀrmare undersöka hur tillgÀngligt och naturligt materielet Àr för eleverna.

Syftet med fallstudien var att ta reda pĂ„ hur sju pedagoger synliggör, stimulerar och skapar en miljö för matematisk stimulering och utveckling. Undersökningen gjordes med bĂ„de observationer och intervjuer. Det som jag observerade och intervjuade var hur pedagogerna synliggör matematiken i barnens vardag, dĂ„ i bland annat samlingen och i leken. Även miljön observerades, och pedagogerna blev Ă€ven intervjuade om deras syn pĂ„ miljöns betydelse för matematisk stimulering. Resultatet visades att pedagogerna Ă€r med och stimulerar matematik under hela dagen pĂ„ förskolan.