Sammanfattning Jag har i min studie undersökt hur pedagogerna anser att de jobbar mot de kommunikativa mÄl som finns i lÀroplanen. Syftet med denna studie var att öka kunskapen om hur pedagoger upplever arbetet med kommunikation om matematik i undervisningen. Detta har jag gjort genom att besvara tvÄ forskningsfrÄgor; Vilken allmÀn syn har pedagogerna gÀllande vad kommunikation om matematik Àr? och Hur menar pedagogerna att de jobbar med att stÀrka elevernas förmÄga att kommunicera om matematik och vilka hinder menar de finns? I studien intervjuades fyra lÀrare och tvÄ speciallÀrare som alla undervisar i matematik pÄ mellanstadiet vid en och samma skola.Alla pedagoger menar att det Àr viktigt att kommunicera om matematik för att eleverna ska kunna beskriva sin lösningsgÄng vid problemlösning. NÄgra av pedagogerna menar att kommunikation endast sker muntligt medan de andra pedagogerna betonar att kommunikation Àven kan ske i skrift och i bild.

Med utgÄngspunkt frÄn svenska elevers sjunkande resultat i TIMSS 2007, PISA 2007 och Skolverkets nya satsning pÄ att höja matematiklÀrares didaktiska kunskaper, ansÄg vi att vi behövde stÀrka vÄra kunskaper kring matematisk didaktik för att pÄ sÄ sÀtt stimulera vÄra framtida elevers inlÀrning i Àmnet. För att fÄ svar pÄ vÄr frÄgestÀllning har vi utgÄtt frÄn relevant litteratur och genomfört klassrumsobservationer samt lÀrarenkÀter. Vi har i detta arbete undersökt vilka pedagogiska tekniker lÀrarna vi observerat anvÀnt sig av, ur ett multimodalt perspektiv, i sin matematikundervisning samt hur dessa pedagogiska tekniker samverkar med klassrumsinteraktionen. UtifrÄn vÄra observationer fick vi fram ett resultat, som vi analyserade utifrÄn vÄra tvÄ huvudfrÄgor. UtifrÄn vÄra erfarenheter frÄn vÄr undersökning diskuterade vi vÄrt resultat i en slutsats. DÀr kom vi fram till att genom att lÄta eleverna arbeta med konkret material och genom möjligheter att samarbeta, ökade elevinteraktionen vilket stimulerade lÀrandet..

Denna litteraturstudie avser att sammanstÀlla och redovisa vetenskapligt granskade artiklar som behandlar skillnader hos elever i matematiksvÄrigheter och elever i matematik- och lÀssvÄrigheter. Studiens resultat visar att matematiksvÄrigheter och lÀssvÄrigheter Àr beroende av varandra. Resultatet pÄvisade skillnader hos elever i matematiksvÄrigheter jÀmfört med elever i lÀs- och matematiksvÄrigheter i deras arbetsminne, fonologiska medvetenhet och problemlösningsförmÄga. Det finns Àven stöd frÄn forskningen att elever i matematik- och lÀssvÄrigheter har signifikant sÀmre resultat i arbetsminne, fonologisk medvetenhet och problemlösningsförmÄga..

Denna undersökning Àr en fallstudie som syftar till att ta reda pÄ hur elever gÄr tillvÀga nÀr de löser ett algebraiskt problem. Syftet Àr att sÀtta sig in i elevernas tankar och sÀtt att lösa problem och genom ökad förstÄelse kunna förklara för dem pÄ ett sÀtt de förstÄr och kan relatera till.Metoden som anvÀnts Àr enkÀt och intervju, och studiegruppen Àr en klass i Ärskurs nio.Eleverna Àr inte sÄ vana vid att kombinera olika rÀknesÀtt i ett och samma tal. De har lÀttare att se algebraiska uttryck som uttryck för substantiv eller fasta siffror Àn de har för att se uttrycket som en variabel matematisk formel. De Àr heller inte vana vid att med ord beskriva vad de gör, dÀrför löser de ofta talen rutinmÀssigt utan att reflektera över hur.Det Àr viktigt att det ingÄr varierad problemlösning i undervisningen sÄ att eleverna övar sig pÄ bÄde praktisk matematik samt olika matematiska omrÄden. Eleverna tycker det Àr roligt att göra annat Àn enbart rÀkna i lÀroboken.

Syftet med detta examensarbete Àr att beskriva nÄgra gymnasieelevers tankar och uppfattningar kring skolÀmnet matematik. Vad Àr det som vÀcker deras intresse för matematik? Vad Àr det som motiverar dem? Vilka krafter och omstÀndigheter Àr betydelsefulla för elevernas instÀllning till matematik? Jag erkÀnner att jag hade lÄga förvÀntningar grundade pÄ egna förutfattade tankar om svenska elever. Men att trÀffa de tio eleverna var en överraskande upplevelse för mig. Att lÀra kÀnna varenda mÀnniska fyllde mig med glÀdje.

Syfte: Denna studie syftar till att undersöka huruvida de nya styrdokumenten för matematik 2011 tillhör en annan diskurs Àn styrdokumenten frÄn 2000. Av intresse Àr hur identifierade diskurser i kombination med eventuell innehÄllsmÀssig utveckling i de kursspecifika delarna av styrdokumenten kan komma att pÄverka matematikundervisningen och, i förlÀngningen, mÄluppfyllelsen för elever i behov av sÀrskilt stöd. Mina frÄgestÀllningar Àr:? Vilken diskurs Àr identifierbar i styrdokumenten frÄn 2000?? Vilken diskurs Àr identifierbar i styrdokumenten frÄn 2011?? Vad krÀvs för att nÄ mÄlen för ett godkÀnt betyg i matematik A respektive matematik 1a, b och c?Teori och metod: Idén till det tillvÀgagÄngssÀtt studien följer kommer ursprungligen frÄn Gustafsson (2009) dÀr en diskursanalys i fyra steg beskrivs, varav den kritiska Àr det fjÀrde och avslutande steget. HÀr har vissa anpassningar till studien skett och den övergripande metoden Àr Faircloughs kritiska diskursanalys, med dess tredimensionella modell.

I denna studie har tvÄ skolor undersökts, tvÄ klasser i Är 5 i vardera skolan, och deras arbete i matematik. Den ena skolan arbetar mer traditionellt med utgÄngspunkt i matematikboken och den andra skolan arbetar helt utan matematikbok. Àr att undersöka om det finns nÄgra skillnader i elevernas resultat pÄ de Nationella proven för Är 5 beroende pÄ vilken typ av undervisning som har bedrivit pÄ respektive skola. Den teoretiska referensramen berör bland annat vad Àr matematik, hur bedrivs matematikundervisningen idag och vilka resultat ger den, samt hur forskningen sÀger att den borde bedrivas. Studien Àr en kvantitativ studie med en induktiv ansats dÀr t-test har anvÀnts för att analysera differenserna.

Syftet med detta produktionsarbete Àr att genom intervjuer med elever utveckla förstÄelsen för och undersöka elevers uppfattningar om formativ bedömning i matematik i Är 5. För att undersöka elevers uppfattning om formativ bedömning i matematik har tre frÄgestÀllningar besvarats: hur eleverna uppfattar olika aspekter (sÄsom var eleverna Àr i sitt lÀrande, var de ska och hur de ska komma dit) av formativ bedömning i matematik, hur eleverna uppfattar att formativ bedömning anvÀnds och kan anvÀndas i matematik samt hur eleverna uppfattar sjÀlvbedömning och kamratbedömning i matematik. I syfte att besvara detta har kvalitativa intervjuer med elever i Är 5 genomförts för att samla in material och bearbetning samt analys av insamlat material har genomförts med inspiration frÄn den fenomenografiska metodansatsen.Det som resultatet sammanfattningsvis belyser  Àr att elevers uppfattningar angÄende om var eleverna Àr i sitt lÀrande tenderar att vara resultatorienterade, samtidigt som elevernas uppfattningar om hur lÀraren vet var eleverna Àr i sitt lÀrande Àr mer processorienterade. GenomgÄngar och individanpassat arbetsmaterial uppfattas av eleverna som tillfÀllen dÄ flera av Wiliam och Thompsons (2008) nyckelprocesser och  strategier kan synliggöras. AngÄende hur eleverna uppfattar att formativ bedömning anvÀnds och kan anvÀndas i matematikundervisningen visar resultatet bland annat att eleverna vill ha Äterkoppling som kan relateras till  Wiliam och Thompsons tre nyckelprocesser, det vill sÀga (a) vad eleven ska strÀva efter, (b) faststÀlla var eleven Àr i sitt lÀrande och (c) vad som behövs för att komma dit, samt Hattie och Timperleys (2007) tre frÄgor som kÀnnetecknar framÄtsyftande Äterkoppling.

UtifrÄn egna erfarenheter över elevernas svÄrigheter att anvÀnda sina matematiska kunskaper praktiskt i slöjden, ville jag inleda ett utvecklingsarbete med en matematiklÀrare dÀr vi undersöker och utvecklar ett Àmnesintegrerat arbetssÀtt mellan Àmnena slöjd och matematik. För att fÄ svar pÄ detta utgick jag ifrÄn fyra frÄgestÀllningar som berörde fördelar, hinder, förutsÀttningar och pÄ vilket sÀtt ett Àmnesintegrerat arbetssÀtt kan ske pÄ. Med stöd av bÄde lÀroplanen och kursplanerna för matematik och slöjd finns tydliga underlag för en Àmnesintegrering dÀremellan. Metoderna jag har valt för studien Àr intervjuer, observationer och forskningsloggbok. I resultatet framkom det att trots goda förutsÀttningar schematekniskt upplevdes ÀndÄ tiden som det största hindret dÄ andra yttre drivkrafter tog ansprÄk pÄ den schemalagda planeringstiden. Fördelarna sÄgs ur ÀmnesmÀssig och pedagogisk karaktÀr dÄ eleverna drog paralleller och sÄg samband vid lektionsobservationerna.

YrkeslÀrare ska vara kunniga i sitt hantverksyrke, de ska kunna förmedla kunskaper pÄ ett pedagogiskt sÀtt och möta elever med olika förutsÀttningar och behov. Syftet med denna studie var att ta reda pÄ om yrkeslÀrare upplever att de har kunskaper att bemöta elever med neuropsykiatriska diagnoser och hur pÄverkar skolans kunskapskrav bemötande av elever med neuropsykiatriska diagnoser. Fyra verksamma yrkeslÀrare inom gymnasieskolan djupintervjuades utifrÄn en kvalitativ ansats med inspiration av fenomenografin. Resultatet visar att yrkeslÀrarna upplever att de inte har den kunskap de skulle vilja ha kring neuropsykiatriska diagnoser för att bemötande ska bli bra..

Denna studie har undersökt pÄ vilket sÀtt elevers slöjdarbete kan stödja elevers lÀrandei matematik. Studien utgÄr ifrÄn det s.k. sociokulturella perspektivet dÀr kunskap ochlÀrande utvecklas i samspelet mellan mÀnniskor och dÀr situationella betingelser ochsprÄket spelar en central roll för kunskapsutvecklingen. Studien bygger pÄ enkvalitativ undersökning med inspiration frÄn den metod som pÄ engelska benÀmnsgrounded theory. Det empiriska materialet utgörs av observationer av eleversslöjdarbeten i textilslöjdens Ärskurs 3-9.

Syftet med vÄr studie var att se hur stor andel elever som enbart hade problem med matematiken och komma i kontakt med dem för intervjuer. Genom intervjuerna ville vi ta del av elevernas syn pÄ sin situation: vilka problem de upplevde, hur de ville bli bemötta samt i vilken miljö eller situation de arbetade bÀst. Via en enkÀt, riktad till matematiklÀrare som undervisade Är 5-9 vid tvÄ skolor, tÀcktes ett elevunderlag av ca 800 elever in. Genom lÀrare som sade sig ha elever med svÄrigheter i matematik kom vi i kontakt med elever som sedan intervjuades. Eleverna tycker att matematik Àr ett viktigt Àmne, de vill lÀra sig trots de svÄrigheter de har i Àmnet.

Detta examensarbete bygger pÄ en studie av Ärskurs 9 elevers prestationer i matematik relaterade till deras förvÀntningar. Syftet med studien var att se om förvÀntningar om uppgifters svÄrighet kan pÄverka elevernas resultat och om denna pÄverkan skiljer sig Ät mellan elever med olika betyg. Studien som gjordes var en experimentell och kvantitativ jÀmförelsestudie mellan tvÄ klasser pÄ en medelstor skola i södra Sverige. Klasserna fick göra exakt samma prov men fick innan olika information om provets svÄrighet för att ge dem olika förvÀntningar. De olika klassernas resultat jÀmfördes och analyserades med hjÀlp av SPSS.

Bakgrund: Matematik ges mycket utrymme i grundskolan. Under vÄr utbildning har vi fÄtt anledning att utbyta erfarenheter frÄn vÄra Är som pedagoger i Àmnet. Forskning visar att positiv attityd ger bÀttre förutsÀttningar att tillgodogöra sig kunskap och att elevers attityd till matematik i grundskolan förÀndras med stigande Älder. PÄverkas elevernas attityd till matematik förutom av skolan Àven av hemmet? Vi ville ta reda pÄ mer om hur matematik uppfattas av elever och förÀldrar och dÀrför gjorde vi en undersökning om huruvida förÀldrars erfarenheter och attityder pÄverkar deras barns intresse och attityd till matematik.

Syftet med studie Àr att synliggöra de problem elever kan stöta pÄ i övergÄngen mellan aritmetik och algebra. Detta gjordes dels genom att studera tidigare forskning pÄ omrÄdet samt genom intervjuer av svenska gymnasieungdomar för att undersöka hur den utlÀndska forskningen förhÄller sig till vÄra svenska ungdomars kunskaper inom samma omrÄde. Resultatet av intervjustudien Àr tvetydig dÄ man bÄde kan skönja ett mönster av att eleverna ser en koppling mellan aritmetik och algebra men att de samtidigt uppvisar stor osÀkerhet dÄ de inte Àr helt sÀkra pÄ om samma rÀkneregler gÀller i bÄda fallen. Elevernas kunskaper inom aritmetik Àr bristfÀlliga och det ger följdeffekter pÄ deras kunskaper inom algebra. Det tycks alltsÄ inte vara slumpmÀssiga fel som upptrÀder i övergÄngen mellan aritmetik och algebra utan de fel eleverna gör i algebra gÄr tydligt att hÀrleda till motsvarande fel inom aritmetiken.