Sammanfattning I detta examensarbete har jag som syfte att ta reda pÄ elevers egna uppfattningar om varför de inte nÄr mÄlen i matematik. Jag har ocksÄ undersökt faktorer för framgÄng som kan bidra till att elever nÄr mÄlen. Fokus ligger pÄ ett elevperspektiv dÀr elever sjÀlva anger de orsaker som gör att de inte nÄr mÄlen i Àmnet matematik. Elever har ocksÄ bidragit med vilka ÄtgÀrder, förÀndringar och insatser som mÄste till för att de ska lyckas i sin strÀvan efter godkÀnt betyg. Studien har en sociokulturell forskningsansats och Àr tvÄdelad med en kvantitativ enkÀtstudie och en kvalitativ intervjustudie. Jag har analyserat dessa tvÄ delarna först var för sig och sedan gjort en sammanstÀllning.

Under vÄr praktik pÄ ett flertal skolor har vi upplevt att matematikundervisningen inte har verkligheten som utgÄngspunkt. Vi har emellertid uppfattat det som att mÄnga av lÀrarna anser att deras undervisning Àr verklighetsbaserad. Genom litteraturstudier och en enkÀtundersökning har vi undersökt om lÀrare och elever upplever undervisningen som verklighetsbaserad och om eleverna ser kopplingen mellan skolmatematiken och vardagsmatematiken. Vi fann att lÀrare och elever inte har samma uppfattning, elever (Är 6) har svÄrt att se nÄgot samband mellan skolans matematikundervisning och den matematik de anvÀnder i sin vardag. Eleverna inser inte att deras matematikkunskaper kommer till anvÀndning utanför skolan, detta trots att lÀrarna anser sig bedriva en verklighetsbaserad undervisning..

This study examines the experiences and perspectives of after-school program teachers through a qualitative research approach. The purpose is to deepen the understanding of their experiences within the after-school setting and how these insights might contribute to the development of this environment. Semi-structured and narrative interviews were used for data collection, allowing a flexible and open conversational format where participants could express both concrete opinions and implicit thoughts. Following Ahrne and Svensson's (2022) argument, which emphasizes the importance of qualitative interviews in capturing experiences of individuals active within specific social settings, this method is considered well-suited for the study?s purpose. The narrative interviews provided the interviewees with the freedom to describe their own experiences in detail, while the semi-structured interviews ensured a foundational structure and opportunities for follow-up questions.

Syftet med denna studie var att beskriva hur och varför lÀrare kontrollerar om elever, i de tidigare Ären 1-6, har förstÄtt de grundlÀggande begreppen i matematiska moment. Vi har byggt studien pÄ litteratur i Àmnet samt kvalitativa intervjuer med tre lÀrare i LuleÄ kommun som arbetar med matematik i de tidigare Ären. Litteratur som behandlar detta omrÄde visade att metoderna för att kontrollera kunskap Àr mÄnga. Intervjuerna visade att lÀrarna anvÀnder sig av kunskapskontroller men att metoderna varierar lÀrarna sinsemellan. De utför dessa för att se om eleverna har de baskunskaper som krÀvs inom matematiken.

Studien syftar till att reda ut i vilken utstrÀckning arbetslagets planering kan utveckla förskolans verksamhet med avseende pÄ utveckling av barns matematiska kompetens. För att stödja syftet har en förskoleavdelning som jag benÀmner Vingen studerats. Studien Àr kvalitativ med inslag av den etnografiska forskningstraditionen.Resultatet av studien visar pÄ att det studerade arbetslaget anvÀnder sig av en informell planeringsstrategi vilket innebÀr att de inte anvÀnder nÄgon planeringstid utan planerar sin verksamhet i ?farten? och under dagen bÄde i kommunikation med varandra men ocksÄ individuellt genom exempelvis materialföreberedelse. Deras strategier Àr att anvÀnda sig av ett fÀrdigt material eller göra samma sak som de gjorde förra Äret.

Studiens syfte har varit att fÄ syn pÄ hur barn möter och anvÀnder matematik i förskolan samt hur pedagogerna i förskolan arbetar med och förhÄller sig till Àmnet. BÄde i de ickestyrda aktiviteterna och i de styrda. Jag har undersökt pedagogernas syn pÄ matematik i förskolan samt vad de har för redskap till hands för att kunna arbeta med Àmnet. Vilka teorier som ligger till grund för arbetet med matematik i förskolan samt hur dessa tolkas. I PISA undersökningen som genomfördes 2012 visade det sig att Sverige aldrig hade legat sÄ lÄgt kunskapsmÀssigt inom matematik.

Statistik frÄn Skolverket tyder pÄ att elever med utlÀndsk bakgrund inte uppnÄr mÄlen i matematik i lika stor utstrÀckning som elever med svensk bakgrund. En av orsakerna Àr att eleverna har svÄrigheter med det svenska sprÄket vilket blir ett hinder för dem nÀr de lÀr sig matematik. Denna studie syftar till att ta reda pÄ hur flersprÄkiga elever som gÄr pÄ gymnasieskolans introduktionsprogram anvÀnder sig av sin flersprÄkighet för att arbeta matematiskt. Intervjuer utfördes med tio flersprÄkiga elever som lÀser matematik pÄ svenska. Eleverna har olika modersmÄl och olika skolbakgrunder.

Detta arbete syftar till att framstÀlla lektionsplanering anpassad för utomhuspedagogik i ÀmnesomrÄdet matematik och mer specifikt inom brÄk. Planeringen Àr tÀnkt att kunna tillÀmpas i grundskolans senare Ärskurser och gymnasiet A-kursen. För att kunna bygga en grund för vÄrt resultat har vi forskat i tidigare forskning inom berörda omrÄden sÄ som utomhuspedagogik, laborativt arbetssÀtt, lÀrande, grupparbete samt brÄk. Resultatet blev en planering som strÀcker sig över fyra lektioner samt tillhörande lÀrarhandledningar. Lektionerna innehÄller del- helhets- och operationsbegreppen för brÄk samt applicering av de fyra rÀknesÀtten pÄ brÄktal..

SammanfattningSyftet med uppsatsen var att undersöka vilka uppfattningar flickor och pojkar hade om sina kunskaper i geografi. UtifrÄn att allt som vi som individer möter pÄverkas vÄra kunskaper, har jag studerat om det fanns nÄgot förhÄllande mellan geografiska kunskaper, lek-, media- och resvanor och kön. Det empiriska materialet utgÄr frÄn en enkÀtundersökning utförd pÄ fyra klasser i Ärskurs nio. Eleverna fick besvara frÄgor om sina lek- media- och resvanor och frÄgor pÄ natur- och kulturgeografi med antagandet att de tillgodogjort sig mÄl att uppnÄ i geografi. Analysen av resultatet, med utgÄngspunkter i berÀknandet av chi2-vÀrdet och i genuskontraktet och genussystemet, visade pÄ att en kvalitativ skillnad mellan pojkars och flickors lek- och mediavanor reflekteras i deras geografiska kunskaper.

Alla som studerar pÄ gymnasiet lÀser matematik A och blickar man bakÄt har de i grundskolan uppnÄtt minst mÄlen för godkÀnd. DÄ matematikinnehÄllet Àr vÀldigt lika för skolÄr nio och gymnasiets A-kurs Àr det anmÀrkningsvÀrt att inte eleverna upplever repetition i innehÄllet i större utstrÀckning. Studiens syfte Àr att undersöka vad elever och lÀrare anser om övergÄngen frÄn grundskolan till gymnasiet i Àmnet matematik. Metoden för genomförandet Àr kvalitativ i enkÀtform med öppna frÄgor. Resultatet visar att det finns viss problematik vad gÀller variation och innehÄll i förkunskaperna.

Syftet med denna studie var undersöka vilken syn pÄ olika matematikssvÄrigheter, som lÀrare i grundskolans senare Är har. Syftet var Àven att undersöka vilka undervisningsstrategier dessa lÀrare anvÀnder för att hjÀlpa elever med matematik svÄrigheter. För att fÄ svar pÄ mina frÄgor har jag intervjuat Ätta lÀrare som fick besvara frÄgor utifrÄn tre huvudfrÄgestÀllningar. FrÄgestÀllningarna rörde följande omrÄden: Varför halkar svenska skolbarn efter i matematik? Hur bedriver de intervjuade lÀrarna undervisningen i matematik? Vilka ÄtgÀrder tror de intervjuade lÀrarna skulle förbÀttra resultaten i matematik? Resultaten visar att de intervjuade lÀrarna anser att de försÀmrade resultaten i matematik frÀmst beror pÄ elevernas motvilja gentemot matematikÀmnet, dÄliga förkunskaper hos eleverna, bl. a oförmÄga att uttrycka sig matematiskt, samt elevernas olika inlÀrningssvÄrigheter. Slutsatsen för denna studie Àr att det finns mycket kvar att göra inom matematikomrÄdet innan varje matematiklÀrare tar hÀnsyn till enskild individs behov, förutsÀttningar, erfarenheter och tÀnkande, sÄsom det slÄs fast i Lgr11 under avsnittet för riktlinjer..

Syftet med detta arbete Àr att undersöka om eleverna i Ärskurs 3 kan nÄmÄlen i matematik enbart genom att rÀkna i matematikboken.UtgÄngspunkt för analysen har varit de nya mÄlen i matematik som finnssom förslag frÄn Skolverket. För att nÄ syftet har en lÀromedelsanalyssamt en intervjustudie pÄ en skola i södra Sverige med lÀrare i Ärskurs 1-3 genomförts.Resultatet av bÄde lÀromedelsanalysen och intervjustudien visar atteleverna inte kan nÄ samtliga mÄl för det tredje skolÄret enbart genom attrÀkna i matematikboken. En individualisering av matematiken behövsför att ge alla elever möjlighet att nÄ mÄlen. Med de nya mÄlen villregeringen ge alla elever en likvÀrdig utbildning. DÄ krÀvs att lÀrarna tarin annat material, för att konkretisera matematiken och inte binda upp sigvid en lÀrobok..

Syftet med studien var att undersöka om skolan Àr till för alla, Àven de högpresterande och sÀrbegÄvade eleverna i matematik. Genom kvalitativa intervjuer av rektorer/bitrÀdande rektorer pÄ fem skolor och Lars Narvselius, ansvarig för Mensas program för begÄvade barn, undersöktes hur undervisningen ser ut för de elever som ligger steget före i matematik. Dessutom undersöktes hur matematikundervisningen skulle kunna se ut för att inkludera alla elever. Studien visar att undervisningens utformning och innehÄll inte kan vara likadan för alla elever eftersom behoven Àr olika, men att tillhöra en grupp, att kÀnna trygghet i den gruppen och att bli sedd av kamrater och vuxna Àr alla elevers rÀtt i skolan. Pedagogerna mÄste ta hÀnsyn till att Àven högpresterande och sÀrbegÄvade elever behöver bekrÀftelse och stimulans, genom att erbjuda dem specialundervisning, antingen i den vanliga klassen, i speciella klasser eller i sÀrskilda skolor..

Denna studie syftar till att undersöka förskollÀrares syn pÄ matematik och hur de vÀljer att arbeta med matematiken i vardagen. Syftet Àr Àven att undersöka ifall den nya lÀroplanen för förskolan har pÄverkat lÀrarnas arbete med matematik. Vi har i studien anvÀnt oss av en kvalitativ metod i form av riktat öppna intervjuer eftersom vi ville att lÀrarna skulle kunna uttrycka sig fritt samt för att fÄ ta del av deras egna tankar och Äsikter. Vi har valt att intervjua nio verksamma förskollÀrare. VÄr studie visar att förskollÀrarna anser att det finns oÀndliga möjligheter för att arbeta med matematik i vardagen, speciellt vid rutinsituationer som Äterkommer varje dag.

I studien undersöks om ett laborativt arbetssÀtt pÄverkar 46 elevers intresse och förstÄelse för matematik. Genom enkÀter av flervalskaraktÀr studeras elevernas instÀllning till matematik och hur en bra matematikundervisning ska vara. Genom kvalitativa intervjuer med sju matematiklÀrare undersöker vi hur de ser pÄ laborativ matematik och hur de lÀgger upp sin undervisning, DÄ urvalet Àr litet gÀller resultatet endast för studien.Gensvaret pÄ laborationer och praktisk problemlösning tyder pÄ att de flesta uppskattade att arbeta i grupp pÄ ett mer praktiskt och undersökande sÀtt och flertalet kunde ta till sig den nya kunskapen. Om laborativa inslag höjer elevernas kunskapsnivÄ kunde inte pÄvisas under studien. EnkÀtsvaren visar att eleverna ibland finner matematiken lÀtt och ibland svÄr, att vissa avsnitt Àr roliga, medan andra Àr trÄkiga.