Syftet med detta examensarbete Àr att utveckla ett förslag till hur EBS Sweden AB:s nya effektpedaler/pedalserie bör se ut. Fokus i mitt utvecklingsarbete har legat inom omrÄdet ergonomi eftersom jag Àr utbildad inom omrÄdet. EBS Sweden AB gör basförstÀrkare, förstÀrkartoppar, effektpedaler och andra bastillbehör. Företaget vÀnder sig frÀmst till professionella musiker och dÀrefter till semiprofessionella musiker. Eftersom nÀstan ingen relevant teori hittades gjordes istÀllet en utförlig förstudie för att underlÀtta det samtidigt pÄgÄende idéarbetet.

Bakgrund: Avkastningsstiftelse Ă€r en mycket speciell organisationsform vars syfte Ă€r att förvalta ett givet kapital och bruka dess avkastning för att frĂ€mja ett uppsatt Ă€ndamĂ„l. Kapitalförvaltningens utformning fĂ„r sĂ„ledes stor inverkan pĂ„ i vilken utstrĂ€ckning dessa stiftelser kan frĂ€mja deras Ă€ndamĂ„l och dĂ€rmed uppnĂ„ deras syften. Dessa Ă€ndamĂ„l Ă€r i majoriteten av fallen allmĂ€nnyttiga varför stiftelser spelar en viktig roll som resurstillförare i samhĂ€llet. En genomgĂ„ng av forskningen inom omrĂ„det visade att tidigare studier frĂ€mst fokuserat pĂ„ stiftelser som vĂ€sen i Sverige eller deras roll inom filantropin varför vi fann det intressant att genomföra en studie med fokus pĂ„ deras kapitalförvaltning.Syfte: Syftet med denna uppsats Ă€r att kartlĂ€gga och analysera svenska avkastningsstiftelsers kapitalförvaltning med fokus pĂ„ investeringsprocessen och riskhantering, givet restriktioner och uppsatta mĂ„l.Genomförande: Studien Ă€r en kvalitativ flerfallstudie inom vilken Ă„tta intervjuer genomfördes med personer med insyn i stiftelserna i urvalets kapitalförvaltning. Även dokumentstudier genomfördes, dels för att skapa studiens referensram och dels som ett komplement till empirin insamlad via intervjuerna.

I denna rapport redogörs för en implementering av fusion mellan kortdistanssensorer. Syftet med denna implementering Àr att erhÄlla Stop & Go-funktionalitet till den adaptiva farthÄllaren som idag finns som tillval i Scanias lastbilar. Adaptiv farthÄllning, ACC, Àr en funktion som automatiskt anpassar fordonets hastighet ifall detta kommer ikapp ett annat fordon som fÀrdas lÄngsammare Àn den instÀllda hastigheten. Scanias system anvÀnder sig idag av en lÄngdistanssensor som ser lÄngt men har smalt synfÀlt. Genom att komplettera denna med kortdistanssensorer, som ser kort men brett, kan önskvÀrt synfÀlt i nÀromrÄdet för att sÀkert kunna implementera Stop & Go-funktionen uppnÄs.

INVID Jönköping AB Àr ett IT-konsult bolag. De ingÄr i INVID-gruppen som totalt sysselsÀtter drygt 140 personer och finns representerade pÄ tio orter i Sverige. De Àr verksamma inom ett flertal IT-omrÄden, dÀribland utveckling och anpassning av webbapplikationer. Företaget har under en tid arbetat med att utveckla ett webbpubliceringsverktyg, INVID Publisher.NET. SmÄ- och medelstora- företag erbjuds en komplett webbportalplattform med Content Management System/Customer Relationship Management (CMS/CRM) funktionalitet sammankopplat med webbhotelltjÀnster som företaget erbjuder.

Utveckling av programvarukomponenter görs för att möjliggöra ÄteranvÀndning av gemensam funktionalitet i applikationer och dÀrigenom minska organisationers utvecklingskostnader. För att komponenter ska kunna vara möjliga att ÄteranvÀnda sÄ krÀvs det att de Àr utvecklade med viss anpassningsbarhet ? generalitet ? och pÄ sÄ sÀtt kan komponenten vara funktionell i kontexter. Dock kan det ta mÄngdubbelt mer tid i ansprÄk i jÀmförelse med att skrÀddarsy en komponent för en viss applikation, dÄ det stÀlls höga krav pÄ bland annat planeringsarbetet. Om utvecklingen av programvarukomponenter ska vara lönsam mÄste man försÀkra sig om att komponenten kommer att anvÀndas till den grad att den lÀngre utvecklingstiden Àr befogad.

Bakgrund och problemInköpare pÄ företag har enligt flertalet forskare generellt fÄtt en allt mer strategisk roll med vidgade arbetsuppgifter inom sitt företag. Fokus ligger pÄ att identifiera och anvÀnda sig av de bÀst lÀmpade leverantörerna. I konfektionsbranschen dÀr friluftsklÀdföretag verkar Àr det viktigt att det finns goda bedömningsgrunder för att utvÀrdera sina leverantörer och mÀta deras prestationer eftersom produkternas kvalitet och funktionalitet Àr avgörande för företagens framgÄng. Trots detta verkar det saknas den typen av bedömningsgrunder bland svenska friluftsklÀdföretag.SyfteAtt inom inköpsfunktionen hos svenska friluftsklÀdtillverkare studera om leverantörsbedömningar utförs samt identifiera bedömningsgrunder som anvÀnds av inköparna pÄ företagen för att analysera och utvÀrdera leverantörernas prestation.MetodEn kvalitativ studie med en abduktiv ansats har genomförts dÀr tre friluftsklÀdföretag har varit de studerade objekten. För att uppnÄ syftet med uppsatsen har författarna kombinerat sekundÀr- och primÀrdata i form av tidigare forskning med att utföra tvÄ telefonintervjuer och en personlig intervju med personer som Àr ansvariga för inköp och leverantörsbedömningar hos de berörda företagen, Haglöfs, Cross och FjÀllrÀven.Resultat och slutsatserI analysen konstateras att referensramen endast till viss del överensstÀmmer med materialet som framkommit i empirin.

Syftet med uppsatsen Àr att presentera en referensram med nödvÀndig fakta om anvÀndbarhet i teorin och sedan ska GNT Swedens affÀrssystems anvÀndbarhet att praktiskt granskas. För att undersöka om affÀrssystem Àr anvÀndbart genomfördes bl.a. en anvÀndarundersökningDet största problemet som utvecklare och designers av datorsystem möter vid utvecklingen av ett nytt system Àr att den slutgiltiga produkten ska motsvara vad anvÀndaren behöver och efterfrÄgar. Att sÀkra ett anvÀndbart system under utvecklingsfasen Àr oerhört svÄrt och tidskrÀvande.Ett arbetssÀtt föddes i samband med tanken om att utveckla anvÀndbara system. Med Usability Engineering menas att utvecklingen av ett system slutligen skulle leda till en definierat anvÀndbart system och ibland Àven garanterad anvÀndbarhet.

Alltfler företag anvÀnder sig av sociala medier för att kommunicera med sina kunder samt potentiella kunder. Det finns mÄnga olika plattformar som kan anvÀndas i denna möjlighet till dialog, bl.a. företagsbloggar. Kunder anvÀnder inte företagsbloggen endast som ett diskussionsforum, utan Àven som en kommunikationskanal för att stÀlla frÄgor och framföra klagomÄl till företaget. Vissa företagsbloggar tar till sig detta och svarar pÄ frÄgor som stÀlls i kommentarerna.

Detta examensarbete genomförs vÄrterminen 2009 i samarbete med MÀlardalens högskola och Ankarstiftelsen. Det omfattar 30 högskolepoÀng och Àr pÄ avancerad nivÄ inom produkt- och processutveckling.Ankarstiftelsen Àr en ideell organisation som bedriver verksamhet i frÀmst Brasilien, Colombia och Peru. Organisationen grundades 1996 och arbetar med utsatta samhÀllsgrupper, bygger skolor i behövande omrÄden et cetera.Projektets frÀmsta uppgift Àr att ta fram adekvat förvaringsmöjlighet för att ge invÄnarna i byn Puerto Rico (Colombia) förbÀttrad levnadsstandard. För att identifiera problemet sker inledningsvis en förstudie dÀr en informationsinsamling svarar pÄ vilken miljö det rör sig om, vilka anvÀndarna Àr, hur de löser problemet i dagslÀget, vilka speciella behov som finns och vart tillverkning kan ske. Detta följs av en kartlÀggning av liknande produkter för att fÄ en uppfattning om hur liknande problem löses.

Idag lever vi i ett konsumtionssamhÀlle dÀr trender stÀndigt förÀndras, vilket medfört att konsumenter alltid efterfrÄgar det senaste som finns pÄ marknaden. KlÀdföretag tillhör den bransch dÀr det populÀra ?fast fashion? modet blivit alltmer vanligare och innebÀr att nya klÀdkollektioner erbjuds frÄn vecka till vecka. Det har framkommit frÄn olika hÄll att den ökade klÀdkonsumtion Àr en bidragande faktor till dagens hÀlso- och miljöproblem. Unga kvinnor klassificeras som den konsumentgrupp som vill följa med i modetrenderna och konsumerar dÀrför mest klÀder.

Jag har utvecklat en prototyp för en webbplats till Braskens Bro Servicecenter (BBS) ett mindre företag inombilverkstadsbranschen. BBS har under en lÀngre tid haft planer pÄ att starta en webbplats för att kunna marknadsföra sig ochförhoppningsvis kunna utöka sin kundkrets. Beslutet togs att inte bara göra en webbplats som fungerar som reklampelare utanÀven försöka ge en utökad service för nya och befintliga kunder.Att utveckla en webbplats frÄn grunden Àr ingen enkel uppgift. Det Àr mÄnga val som mÄste göras och mÄnga aspekter som skabeaktas. Denna rapport syftar till att ge lÀsaren en inblick i de beslut som togs vid utvecklingsarbetet, samt vilka problem dessabeslut var tÀnkta att lösa.

IT-system kan delas upp i tvÄ huvudgrupper: Enterprise Resource Planning (ERP)-system och Best of Breed (BoB)-system. Ett ERP-system definieras som ett system vars funktioner anvÀnder en gemensam databas och kan dÀrigenom binda ihop olika IT-system. AnvÀndaren kan dÄ enkelt komma Ät data inom den egna organisationen frÄn sin egen arbetsstation utan att söka igenom flera olika system, jÀmfört med system som arbetar parallellt och inte samlar data i en gemensam databas. BoB-system a?r inriktade pa? en specifik tja?nst, men a?r utvecklade fo?r att klara av att utföra den sa? bra som mo?jligt.

Rapporten redogör för ett examensarbete pÄ kandidatnivÄ som utförts pÄ Industridesigninstitutionen pÄ Konstfack. Projektet har handlat om att ta fram ett koncept för en datorvÀska dÀr vÀskan kan anpassas för den mÀngd saker som anvÀndaren vill ta med just för dagen. Fokus för projektet har varit att titta pÄ de generellabehoven anvÀndarna har för att bÀra med sig en bÀrbar dator och övriga tillhörigheter, de önskvÀrda funktionerna hos en möjlig produktlösning för just de behoven och hur mötet mellan den organiska kroppen, anvÀndaren, och den fyrkantiga tekniken skulle kunna gestaltas i konceptet.MÄlgruppen har under hela projektets gÄng varit alla mÀnniskor som bÀr pÄ en bÀrbar dator dagligen. Under projektets gÄng har dock fokus hamnat pÄ att gestalta konceptet utifrÄn det, för de personer som intervjuats, viktiga estetiska uttrycket i en likvÀrdig produkt för detta projekt. Genomgripande för alla intervjuade var önskemÄlet att produkten skulle vara representativ och vÀrdeord som anvÀnts i processen har varit anpassningsbar, stram och funktionell.Arbetsprocessen var uppdelad i en kartlÀggningsfas, en gestaltningsfas bestÄende av tvÄ skissfaser, en definitionsfas och slutligen en modellbyggesfas.

Rapporten redogör för ett examensarbete pÄ kandidatnivÄ som utförts pÄ Industridesigninstitutionen pÄ Konstfack. Projektet har handlat om att ta fram ett koncept för en datorvÀska dÀr vÀskan kan anpassas för den mÀngd saker som anvÀndaren vill ta med just för dagen. Fokus för projektet har varit att titta pÄ de generellabehoven anvÀndarna har för att bÀra med sig en bÀrbar dator och övriga tillhörigheter, de önskvÀrda funktionerna hos en möjlig produktlösning för just de behoven och hur mötet mellan den organiska kroppen, anvÀndaren, och den fyrkantiga tekniken skulle kunna gestaltas i konceptet.MÄlgruppen har under hela projektets gÄng varit alla mÀnniskor som bÀr pÄ en bÀrbar dator dagligen. Under projektets gÄng har dock fokus hamnat pÄ att gestalta konceptet utifrÄn det, för de personer som intervjuats, viktiga estetiska uttrycket i en likvÀrdig produkt för detta projekt. Genomgripande för alla intervjuade var önskemÄlet att produkten skulle vara representativ och vÀrdeord som anvÀnts i processen har varit anpassningsbar, stram och funktionell.Arbetsprocessen var uppdelad i en kartlÀggningsfas, en gestaltningsfas bestÄende av tvÄ skissfaser, en definitionsfas och slutligen en modellbyggesfas.

Begreppet Voice over Internet Protocol (VoIP) Àr nÄgot som nog de flesta har hört talas om, men vad innebÀr egentligen VoIP. Vi har tittat pÄ tekniken och Äterger en beskrivning av begreppet VoIP. Vi har valt att titta pÄ hur företag anvÀnder tekniken samtidigt som vi tittar pÄ vilka nya tjÀnster och möjligheter som finns. Hur ser tjÀnsteutbudet ut idag och hur pÄverkar detta sÀttet att kommunicera inom företagen? Vilken funktionalitet anvÀnds och hur drar man nytta av de fördelar och möjligheter som den nya tekniken erbjuder? Med förÀndrade kommunikationssÀtt ser vi hur verksamheter bÄde kan effektiviseras och utvecklas.NÀr vi tittar pÄ hur leverantörer bidrar till att utveckla sina kunders verksamheter sÄ ser vi att leverantörerna inte Àr delaktiga inom detta omrÄde i nÄgon större utstrÀckning.