Det hÀr arbetet innefattar html 5 i avseendet betrÀffande anvÀndning av dess nya taggar/attribut redan nu, Àven fastÀn Är som 2022 eller 2014 har nÀmnts av vissa nÀr det gÀller utvecklingssprÄkets fÀrdigstÀllande. Intresset bakom arbetet uppstod baserat pÄ nÄgra olika saker. Först och frÀmst vid studerandet inom kursen "Webbteknisk Introduktion" (som lÀses i samband med Webbprogrammerare-programmets första Är (hösten 2009), hos Linnéuniversitet) dÀr anvÀndning av nya taggar, och pÄstÄenden avseende att sprÄket redan dÄ kunde börja anvÀndas, samt Àven utvecklingssprÄkets namn (eftersom innefattningen av sprÄket bestÄr av mycket mer Àn taggar/attribut) bidrog. Av de nytillkomna taggarna/attributen, har automatiska tester (via Javascript) gentemot de senaste versionerna av webblÀsarna (Maj 2011 samt Augusti 2011) bestÄende av Internet Explorer, Opera, Mozilla Firefox, Apples Safari och Google Chrome genomförts. Operativsystemen webblÀsarna körts under bestÄr av Mac OS X Server 10.6.7 och Windows 7 Professional (x86).

Titeln ?system för de Ànnu inte tÀnkta tankarna? Àr en liten ordlek menad att vara provocerande. Provocerande för att systemets funktionalitet pÄstÄs vara det sinnliga och mystiska i det plötsliga uppdykandet av tankar eller idéer ? ?de inte Ànnu tÀnkta tankarna?. Detta fenomen brukar tillfalla intuitionens konto och kommer nÀstan alltid pÄ tal nÀr kreativitet diskuteras.

Den tekniska utvecklingen driver fram allt mer avancerade datorsystem. Samtidigt stÀlls allt större krav pÄ stabilitet och flexibilitet i de operativsystem som ska anvÀndas pÄ dessa system. De senaste Ärtiondena har micro kernel arkitekturen varit föremÄl för intensiv forskning och det finns idag ett flertal operativsystem pÄ marknaden som anvÀnder denna arkitektur. Traditionella monolitiska operativsystem Àr relativt resurskrÀvande system som ofta anklagats för att sakna struktur. Micro kernel baserade system Àr en lösning pÄ detta problem dÀr man bantat ner kernel till sÄ lite som ett tiotal kilobyte och flyttar ut tjÀnster som normalt ligger i kernel till user space. Solaris och Linux bygger pÄ en utveckling av monolitisk kernel dÀr man byggt operativsystemet i ett antal sinsemellan beroende lager vilket bidrar till ökad struktur i systemet. Flexibilitet uppnÄs i dessa system genom att man lÀgger till funktionalitet för att under exekvering lÀnka in ny kod i kernel. Windows NT och Mac OS X Àr baserade pÄ micro kernel arkitektur.

XML Àr ett mÀrkordssprÄk som utvecklats för att dels komplettera och ersÀtta HTML-baserade system och dels för att möjliggöra tillgÀnglighet för Webben pÄ nya plattformar och miljöer. XML Àr en arvtagare till SGML och pÄ motsvarande sÀtt ett metasprÄk. XML erbjuder möjligheter att utveckla egna element, attribut och entiteter samt möjligheter att definiera egna dokumentstrukturer.XML tar sikte pÄ att implementeras i webbtillgÀngliga grÀnssnitt och kommer i sÄdana system Àven att fÄ en datalagrande funktion, Ätminstone enligt hur XML-standarden för nÀrvarande Àr definierad. I detta sammanhang Àr det dÀrför intressant att jÀmföra XML med de befintliga RDBHS som sedan ett flertal Är bygger upp datalagrande funktioner i webbtillgÀngliga grÀnssnitt. Denna rapport redogör för ett projekt dÀr XML prövats som datalagringsteknik och dÄ ur perspektiv av ett RDBHS-baserat och webbtillgÀngligt prototypsystem.Resultatet visar att XML inte kan implementeras pÄ motsvarande sÀtt som RDBHS och att XML som datalagringsteknik bör ifrÄgasÀttas.

Denna undersökning handlar om företags syn pÄ utvÀrderingskriterier nÀr de ska vÀlja affÀrssystem. UtifrÄn litteraturen som behandlar Àmnet utvÀrderingskriterier vid val av affÀrssystem framgÄr det att det finns mÄnga olika kriterier att se till dÄ företag ska upphandla affÀrssystem. Syftet med vÄr undersökning Àr dÀrför att kunna besvara frÄgan om vilka utvÀrderingskriterier som kan vara betydelsefulla för företag att se till under upphandlingen av affÀrssystem. Vi vill Àven se om det finns nÄgon skillnad mellan olika företag och deras syn pÄ utvÀrderingskriterier vid affÀrssystemsval. För att uppfylla syftet har vi valt att genomföra en kvalitativ undersökning, dÄ denna undersökningsmetod gör det möjligt att fördjupa sig i svaren frÄn varje respondent.

Syfte ? Att skapa en ny produkt inom kategorin mingelbord, som erbjuder fler anvÀndningsomrÄden för att bli mer anpassad för privatpersoner och i hemmamiljö. Att genom en innovativ konstruktion och en kombination av moduliserade- och hantverksdelar skapa en unik produkt pÄ marknaden.Metod ? Grundmetoden för det hÀr arbetet Àr den första fasen i en produkts liv: produktutvecklingsprocessen; identifiera behovet, planera designprocessen, ta fram kundkraven, utveckla konceptet och till sist utveckla produkten.Resultat ? Designkoncept pÄ ett mingelbord har tagits fram och redovisas i bilder. Dessa bilder Àr resultatet av en uppmodellering i datorn med hjÀlp av 3D-progam.

Utvecklingen av informationssystem utförs vanligen med hjÀlp av en systemutvecklingsmodell dÀr kravhanteringsaktivitetens (Requirements Engineering ? RE-processen) syfte Àr att samla in och bearbeta kundens alla krav pÄ systemet. Den slutliga produkten av RE-processen Àr en kravspecifikation dÀr alla kraven gÀllande exempelvis systemets funktionalitet, syfte etc skall specificeras.Det Àr inte alltid sjÀlvklart vilken information som en kravspecifikation bör innehÄlla dÄ detta dokument kan för bÄde kunden och leverantören ses som ett kvitto pÄ vad som skall utvecklas och hur det skall gÄ till. Dokumentet skall nÀmligen fungera som ett underlag för de sÄ kallade implementations- och designaktiviteterna i systemutvecklingsarbetet samt fungera som ett underlag för diskussion och kontrakt mellan leverantör och kund gÀllande utvecklingen av informationssystemet. Kravspecifikationen bör dÀrför innehÄlla komplett och förstÄelig information sÄ att detta dokument uppfyller sina syften.

Ämnet för uppsatsen Ă€r aktierelaterade incitamentsprogram.Incitamentsprogram Ă€r en omstridd typ av ersĂ€ttning. Historien bjuder pĂ„ mĂ„nga exempel pĂ„ hur dessa program givit ett utfall som varit alltför generöst mot ledande befattningshavare. Det finns Ă€ven gott om exempel pĂ„ hur man utnyttjat programmen och Ă€ven i flera fall brutit mot lagen.De regler som omger incitamentsprogram och dess beslutsgĂ„ng Ă€r inte ett regelverk skapat i ett gemensamt sammanhang utan reglerna stĂ„r att finna i flera olika kĂ€llor. OmrĂ„det regleras inte bara i lagstiftning utan Ă€ven ett antal sjĂ€lvregleringsorgan som stĂ„r marknaden nĂ€ra ger ut regler. Faktumet att reglerna kring incitamentsprogram inte skapats i ett gemensamt sammanhang gör att det kan vara svĂ„rt att faststĂ€lla vilka regler som gĂ€ller nĂ€r man skall besluta om olika typer av incitamentsprogram, bĂ„de vad gĂ€ller vilka konstruktioner som Ă€r tillĂ„tna och vad som krĂ€vs för att kunna fatta ett giltigt beslut om att införa respektive program.

Organisationer med dess ledare intresserar sig i allt större utstrÀckning för att ha anstÀllda som har en balans i sin arbets- och livssituation. Ett sÀtt att hjÀlpa och stötta individen med att hitta harmoni mellan arbete och fritid Àr att erbjuda sÄ kallad karriÀrplanering. Det traditionella sÀttet att jobba med karriÀrplanering, det vill sÀga individen ansikte mot ansikte med en samtalspartner, Àr inget nytt, men alltsedan senare delen av 1990-talet Àr det ocksÄ möjligt att via e-learning genomföra karriÀrplanering. Att utifrÄn e-learning inhÀmta kunskap, krÀver stor sjÀlvdisciplin och prioritering av individen, och det finns bÄde för- och nackdelar.Syftet med undersökningen var att beskriva upplevelsen av karriÀrplanering via e-learning, "K-modellen", utifrÄn ett individperspektiv. Upplevelsen fokuserar pÄ funktionalitet i termer av upplevde Äterkoppling och anvÀndbarhet i termer av anvÀndarvÀnlighet.

?Non omina possumes omnes? ? ?Ingen kan veta allt?. Denna urÄldriga sanning Àr minst lika aktuell i dagens moderna informationssamhÀlle och gÀller för sÄvÀl enskilda individer som för globala organisationer. Det Àr förmodligen inte ens efterstrÀvansvÀrt att försöka veta allt. Om en organisation skulle samla in och lagra all den information som stÀndigt passerar revy, skulle nÀstintill oÀndliga resurser behöva tagas i ansprÄk.

Sammanfattning Titel: AffÀrssystembranschen - En studie av branschens förutsÀttningar Författare: Peter Colliander, Jacob Lundblad, Sophie Monsén Handledare: Hans Knutsson Problem: AffÀrssystembranschen genomgÄr idag en omvÀlvande fas dÄ nya aktörer kommer in pÄ marknaden samtidigt som den tekniska utvecklingen gÄr allt fortare och befintliga aktörer Àndrar strategier. KonjunkturlÀget bidrar till pressen pÄ befintliga aktörer och det har debatterats mycket i affÀrspress huruvida vissa aktörer kommer att slÄs ut eller ej. MarknadslÀget tvingar sÄledes branschens aktörer att anpassa sig och eventuellt omvÀrdera befintliga affÀrsmodeller. Vi har dÀrför stÀllt oss följande frÄgor: Under vilka omstÀndigheter verkar vÀrldens helintegrerade affÀrssystemleverantörer idag och hur kan deras affÀrsmodeller utvecklas? Hur bör Intentia, IBS och IFS utforma sina affÀrsmodeller för att förbli konkurrenskraftiga? Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva affÀrssystembranschens skiftande förutsÀttningar samt ge en bild av hur en affÀrssystemleverantör kan utforma sin affÀrsmodell för att förbli konkurrenskraftig.

Kommunikation genom att anvÀnda mÀnniskokroppen som  överföringsmedium, med kapacitiv koppling mellan hud och sensor, har varit ett pÄgÄende forskningsomrÄde för PAN (Personal Area Network) sedan Thomas Guthrie Zimmerman introducerade tekniken 1995. Anledningen till detta Àr att undersöka fördelar och anvÀndningsomrÄden för en kommunikationsmetod som ej sÀnder ut RF-signaler och dÀrmed minska risken för obehörig avlyssning.Denna rapport beskriver ett examensarbete som undersöker möjligheten till eliminering av USB- till UART-konverterare pÄ Microchip BodyCom genom mjukvaru-USB-stack och kombinera denna med Body Coupled Communication funktionalitet i en gemensam mikrokontroller. Vidare studeras om programkoden i Body Coupled Communication sÀndare kan modifieras för att utöka funktionaliteten.Det var givet i förutsÀttningarna att mikrokontroller frÄn Microchip skulle anvÀndas, vidare var lÄgt pris respektive lÄg strömförbrukning viktigt, sÀrskilt för sÀndaren. Metoden för att uppnÄ detta har varit anvÀndning av Microchip BodyCom development kit tillsammans med Microchip USB low pin count development kit och Microchip USB firmwareframework.Resultatet blev att USB- till UART-omvandlare kunde integreras med Microchip BodyCom genom att anvÀnda mjukvaru-USB-stack och en modifierad programkod för BodyCom i en gemensam mikrokontroller.Endast fantasin sÀtter grÀnsen för vad Body Coupled Communication kan anvÀndas till. Det skulle t.ex.

BRP Systems utvecklar och sÀljer affÀrssystem till mindre och medelstora tjÀnsteföretag. Huvudsystemet Àr en Java Swing-applikation och för att fÄ bÀttre struktur pÄ programmet önskar man vid utvecklingen anvÀnda ett lÀmpligt ramverk om nÄgot sÄdant gÄr att identifiera. Denna rapport undersöker tvÄ sÄdana ramverk.Ett ramverk kan anvÀndas som hjÀlp vid utvecklingen av komplexa applikationer. De fungerar som en grund till applikationen som utvecklas och kan erbjuda olika hjÀlpfunktioner som ofta behövs i vanliga program. Ramverk kan Àven fÄ kÀllkoden att bli mer strukturerad och lÀttunderhÄllen.

I maj 2009 slÀpptes den första betaversionen av Visual Studio Team System 2010. Den innehÄller en rad intressanta nyheter och funktioner som kan underlÀtta utvecklingsarbetet och höja den interna kvaliteten.Kvalitetsbegreppet inom mjukvaruutveckling kan delas upp i tvÄ delar: extern och intern kvalitet. Med extern kvalitet menas det som kunden ser, till exempel att rÀtt funktionalitet utvecklas och att den levereras i tid. Intern kvalitet handlar om processer inom företaget och det som kunden ofta inte ser eller Àr medveten om.Nyheter i Visual Studio 2010 har utvÀrderats i fokusgrupper tillsammans med rutinerade utvecklare pÄ Medius. Den agila arbetsprocessen har utvÀrderats utifrÄn observationer, informella intervjuer samt den teoretiska referensram som stÀllts upp.UtvÀrderingarna har resulterat i ett antal riktlinjer för hur Medius kan förbÀttra sin interna kvalitetsprocess.

Varje dag stöter vi pĂ„ förpackningar av olika slag. För mĂ„nga personer Ă€r öppnandet av dessa förpackningar ett svĂ„rt moment, dĂ„ det krĂ€vs en viss grad av handstyrka för att klara av det. Nedsatt handstyrka kan bero pĂ„ skador eller sjukdomar, som exempelvis Parkinsons sjukdom, fingerledsartros och ledgĂ„ngsreumatism. Åldrandet har ocksĂ„ en negativ pĂ„verkan pĂ„ handens styrka och funktion. Ett exempel pĂ„ svĂ„röppnade förpackningar Ă€r de med skruvkork av plast.