Begreppet Whistleblower (Visselblåsare) avser en person som internt eller externt uppmärksammar missförhållanden eller andra oegentligheter på sin arbetsplats och som i vissa fall löper risk att drabbas av negativa konsekvenser för detta. Vi vill belysa detta utifrån ett svenskt perspektiv, med inriktning på lärare inom privat- och offentlig sektor. Syftet med denna studie är att skapa en förståelse för hur svenska lärare upplever att de blir bemötta vid framförd kritik om missförhållanden på arbetsplatsen. Vi vill även få en inblick i lärares uppfattningar av vad som krävs för att de ska känna större trygghet i att framföra kritik gentemot sin arbetsgivare, samt hur de ställer sig till en svensk whistleblowing-lagstiftning. För att undersöka detta har vi använt oss av en kvalitativ metod, i form av intervjuer med både lärare och en regional ombudsman.

Vi har genom tidigare arbetslivserfarenheter sett att det inte alltid är lätt sprida inkommande och inneboende kunskap vidare inom arbetslaget. Med detta som utgångspunkt har vi valt att göra en kvalitativ fallstudie av ett fritidshem. Där har vi undersökt hur innehavd och inkommande kunskap sprids vidare till de övriga i arbetslaget. Vår tanke med undersökningen var att se, om, och på vilket sätt, det sprids kunskap i ett arbetslag. För att få fram data kring detta problem, valde vi att arbeta med informella intervjuer där vi utgick från olika teman.I vår teori har vi utgått från Kolbs lärcirkel.

För engagerade entreprenörer kan svårigheten ligga i att såväl fokusera på rätt saker, som att göra saker på rätt sätt för att få tiden att räcka till. Vårt syfte med uppsatsen var att identifiera problemområden inom verksamhetsstyrningen och ge förslag på lösningar. Vi undersökte tre mindre företag inom besöksnäringen för att få reda på hur dessa företag drivs och styrs. Vi valde att utgå från vårt empiriska material genom att tolka våra intervjuer för att sedan koppla identifierade problem med lämplig teori. Utifrån tolkningen av empiri och lämplig teori kunde vi analysera och dra slutsatser.Det har i vår undersökning framgått att det finns behov av att förbättra verksamhetsstyrningen i småföretagen inom besöksnäringen. Vår undersökning identifierade problem främst inom följande områden: marknadsföring, prissättning, tid, nätverk, kunduppföljning och planering.Genom att bli mer strategiska på Internet, kundfokuserade, ingå i nätverk, delegera arbetsuppgifter, sålla bland idéer, upprätta handlingsplaner och kundregister kan företagen spara tid och pengar..

Denna kontraktsekonomiska studie behandlar fotbollsklubben och företaget Manchester United, en av världens största och framgångsrika klubbar alla kategorier. Syftet med uppsatsen är att dels kartlägga Manchester Uniteds kontraktsnät, dels att begripliggöra de kontraktsrelationer som särskiljer Manchester United från vanliga nuvärdesmaximerande företag utifrån kontraktsekonomisk teori. Den ekonomiska teori som ihuvudsak används i uppsatsen är kontraktsekonomisk teori som innefattar teorier om kontraktsnät, principal-agentrelationer och transaktionskostnader. Uppsatsen tar främst upp det som skiljer Manchester United från ett traditionellt företag. De kontraktsparter som vi fokuserar på är spelare, supportrar och sponsorer då dessa kontraktsparter är unika för företag som Manchester United.

SammanfattningFrågor som vi har lagt fokus vid i uppsatsen är hur föräldrarna upplevt att de blivit bemötta av myndigheter, släkt, vänner, samhället i stort. Hur har dessa reagerat/agerat efter att en familj drabbats av en våldtäkt. Vi har också valt att titta på hur självhjälpsgrupper arbetar med och bearbetar känslor som skuld och skam. Utifrån fyra intervjuer med föräldrar till utsatta flickor och personal från Brottsofferjouren i Karlstad, Magnus Karlssons bok Självhjälpsgrupper (2006) som ingående diskuterar ämnet samt Anna Meeuwisses bok Vänskap och organisering (1997) har vi samlat data för bearbetning och analys för att på så sätt få svar på vår frågeställning. Den teori vi har valt är Charles Horton Cooleys och George Herbert Meads symbolisk interaktionism och spegeljaget som senare utvecklats av bland andra Thomas Scheff och Erving Goffman.

Corporate Social Responsibility är ett aktuellt ämne och en strategi som många företag börjar använda sig mer av. Syftet i denna uppsats har varit att titta på tre svenska modebutikskedjor, deras CSR-arbete och CSR:s roll i intrycksstyrningen på företagen och därmed deras anseende.Den centrala teorin i denna studie har varit den om intrycksstyrning skriven av Erving Goffman i hans verkJaget och maskerna(2009). Vi har även använt oss av Archie B. Carrolls teori om CSR-pyramiden.Denna studie är komparativ och tre modeföretag har jämförts i deras intrycksstyrning samt i deras CSR-arbete. Intervjuer har hållits med CSR-ansvariga på respektive företag.

FRÅGESTÄLLNINGAR: Att ha lojala kunder är särskilt viktigt på vissa marknader, men har företagen inom dessa branscher verkligen insett detta? Arbetar de överhuvudtaget med att öka lojaliteten bland sina kunder? Hur ser detta lojalitetsbyggande i så fall ut? Och hur överstämmer det med befintlig teori på området? Det är de frågor vi vill försöka reda ut i denna uppsats. TEORI: Den teoretiska basen om kundlojalitet har införskaffats från vetenskapliga artiklar och böcker. Utifrån litteraturen har vi identifierat faktorer som kundlojalitet består av. METOD: För att samla in material har det utförts personliga intervjuer på bankerna Nordea, Handelsbanken och SalusAnsvar.

Vi behandlar prostitutionen i Thailand genom att undersöka hur den prostituerades roll har konstruerats i samhället. Empiriskt använder vi oss av en thailändsk statlig rapport, som svarar på FN-avdelningen CEDAWs antidiskrimineringskonvention. I denna rapport redogörs för kvinnorättssituationen i landet. Med feministisk teori gör vi en kvalitativ textanalys för att klarlägga den politiska diskursen kring den prostituerades roll och hur denna har formats. Utifrån vår analys konstaterar vi att den prostituerade hamnar i ett stigma där hon beroende på situationen identifieras som antingen en promiskuös agent med personliga ekonomiska incitament eller som ett hjälplöst offer.

Uppsatsen syftar till att skapa en ökad förståelse i hur dofter påverkar konsumenters köpbeteende med forskningsfrågan: på vilket sätt kan dofter påverka konsumentens köpbeteende och hur kan doftens betydelse appliceras på Kotlers teori? För att kunna besvara våra frågor har Kotlers teori konsumentens köpbeteende använts. Teorin består av fyra olika faktorer: kulturella, sociala, personliga och psykologiska. Som analysverktyg har forskningsartiklar från internationellt erkända undersökningar används som tagit upp doftens inverkan på konsumenternas köpbeteende. TV-reklam, radio och tidningar har visat sig vara väldigt dyra och kanske inte fullt så framgångsrika som man tidigare trott.

Syftet med denna uppsats är att utreda om förvaltningsrevision tillför något värde eller om det bara är en historisk kvarleva som innebär en extra kostnad för företagen.För att uppfylla uppsatsens syfte skapade vi en egen teori om förvaltningsrevisionens värde. Denna teori kretsar kring relationerna VD ? Styrelse, VD/Styrelse ? Ägare, VD/Styrelse ? Bank och VD/Styrelse ? Staten. För att undersöka riktigheten i vår teori gjordes dels en intervjuundersökning och dels en enkätundersökning på Internet.Vår undersökning visar på att förvaltningsrevisionen främst riktas till externa aktieägare. Även leverantörer, banker och staten framhålls som intressenter till förvaltningsrevisionen.

Denna studie berör skolor som är medlemmar i nätverket European Network of Health Promoting Schools och benämner sig som hälsofrämjande skolor. Syftet var: Att identifiera, beskriva, förklara och förstå de metoder som används inom undervisningen i hälsofrämjande grundskolor i Norden och Storbritannien. Metoden var litteraturgranskning då detta är en litteraturstudie. Vetenskapliga artiklar och utvärderande material användes och ett totalt antal av 13 artiklar som berörde flera skolor i ett land presenteras i studien. Resultatet visade att eleverna skulle vara mer självständiga i sitt kunskapsinhämtande och skolorna använde metoder såsom egna undersökningar eller diskussioner.

Uppsatsens syfte är att analysera den frikyrklig gränsdragning i förhållande till nazismen med hjälp av sociologisk teori om gruppidentitet. På grund av att synen på judarna är avgörande för nazismen behandlas synen på judarna både avskilt från, och tillsammans med nazismen. De övergripande frågor som behandlar syftet ur detta dubbla perspektiv är: 1. Drar respektive samfund/rörelse/åsikt en gräns mot den tyska nazismen och judarna under 1933-1945? Om ja, var dras den? 2.

Värdegrunden i praktiken Arbetet ger en översikt om forskning och teori kring värdegrunden.Med hjälp av personliga intervjuer vill vi kartlägga om lärare och elever upplever att man utifrån värdegrunden kan få en lugn och trygg skola..

Trots stora satsningar på en bred lansering av elektronisk handel blev inte genomslaget så omedelbart som många förutspått. I efterhand kan de optimistiska beräkningarna förklaras som en följd av uppblåsta förväntningar som präglade IT-branschen men det kan ha funnits ytterligare faktorer som bidrog till den uteblivna succén. Sett ur ett användarperspektiv innebär en övergång från traditionell till elektronisk handel stora förändringar på flera områden, en omställning som kanske inte riktigt togs på allvar. Tillit och förtroende diskuteras ofta i sammanhang där två parter etablerar en relation grundad på löften och förväntningar. Tillitsbegreppet är komplext och blir ännu mer sammansatt när det appliceras på interaktion mellan människa och dator.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur olika aspekter av arbetslivet påverkar individen. Vår utgångspunkt i denna uppsats är att vi ställer oss kritiska till arbeten med högt självbestämmande som blir allt mer vanligt. Till vår hjälp har vi en mängd tidigare forskning samt kritisk teori och Foucaults teori om makt och övervakning som guidar oss i genom forskningsprocessen. Urvalet är baserat på tidigare statistik framtaget av ESS, som består av ett samarbete mellan 24 europeiska länder. Uppsatsen testar hur olika aspekter av arbetslivet påverkar gränsdragningen mellan arbete och fritid.