Syftet med denna kvalitativa studie är att utforska unga kvinnors upplevelser och hantering av individualisering och identitet samt deras planering inför framtiden. Fem intervjuer genomfördes bland kvinnor i åldrarna 21-26 år och det insamlade materialet analyserades med hjälp av den hermeneutiska metoden. De teoretiska utgångspunkterna hämtas främst från Beck och Beck-Gernsheims teori om individualisering, Giddens teori om självidentitet och Nowotnys teori om tid. Resultatet visar att kvinnorna uppfattar att de lever i samhälle där individualiseringen fortgår, dock upplever de att gamla sociala former finns kvar och fortsätter att påverka deras liv. För att hantera levnadsvillkoren antar kvinnorna en reflexiv självorientering och den återspeglas även vid konstruktionen av identitet och i deras framtidsplanering.

Syftet med denna magisteruppsats var att studera tipselitspelares uppfattning om sin relation med sin tränare och dennes tränarbeteende samt hur dessa faktorer påverkar spelarnas upplevelse av självbestämmande och motivationsklimat. I studien deltog 12 fotbollsspelare, alla undersökningsdeltagare var män (M= 17.6 år). Vid undersökningstillfället tränade och spelade de för ett Tipselitlag i Sverige. Intervjuer med varje spelare genomfördes baserat på en semistrukturerad intervjuguide, grundad på studiens syfte. Datan analyserades via innehållsanalys och citatplocksmetoden varpå kategorier skapades, baserade på tidigare forskning.

Institutionen Konst, Kultur och Kommunikation (K3) på Malmö Högskola beskrivssom en plats för gränsöverskridande forskning och undervisning med engenomgripande koppling mellan gestaltning och teori. Det är långt ifrån någotsjälvklart och diskussionen är ständigt närvarande om vad det egentligen betyder ochhur det ska spegla metoder och innehåll i utbildningarna. Detta arbete är endiskursanlys kring begreppen teori och gestaltning för att synliggöra ochproblematisera olika synsätt och positioneringar inom K3. Empirin består avdeltagande observationer och videodokumentation av två personalkonferenser påtemat teori och gestaltning. Materialet analyserades för att undersöka vilka diskurseroch vilka positioner som kan urskiljas och hur de möts.

Bakgrund; Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i hela världen. Mastektomi är den mest omfattande bröstcancerbehandlingsformen som innebär att hela bröstet opereras bort. Idag finns relativt lite studier om kvinnors upplevelser av sin kroppsuppfattning och sexualitet i samband med mastektomi. Syfte; Att utifrån vetenskaplig litteratur beskriva kvinnors upplevelser av sin kroppsuppfattning och sexualitet efter mastektomi. Metod; Beskrivande litteraturstudie grundad på vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats.

Omfattande forskning inom området interaktion har gjorts för att förstå hur individer interagerar, och hur strukturer påverkar denna interaktion. Rika och komplexa förklaringar har givits genom strukturationell teori som förklarar interaktion utifrån såväl aktör och struktur som föränderlighet och stabilitet. Dessa beskrivningar har varit mycket omfattande, varför syftet med denna undersökning är att använda strukturationell teori till att undersöka interaktion på en arbetsplats, utifrån en liten mängd data. Intervjuer gjorda på en mediaredaktion och transkriptioner användes till en deduktiv tematisk analys. Analysen visade flera interaktionsstrukturer i temana: Kommunikation, Makt och Normer.

171 miljoner människor i hela världen har diabetes enligt World Health Organisations (WHO) senaste undersökning år 2000. Den kroniska sjukdomen påverkar individens hälsa och syftet med magisteruppsatsen är att undersöka om diabetiker har fler sjukskrivningstillfällen och sjukskrivningsdagar än icke-diabetiker? Uppsatsen empirisk data kommer från HILDA (Health and Individuals Longitudinal Data and Analysis) och teorin baseras på Grossmans ekonomiska teori om individens hälsoinvesteringsbeteende (2000) samt Kristian Bolin et als (2002) utökning av Grossman teori. Ekvationerna i uppsatsen bygger på teorin men det är nya hälsomått på efterfrågan på och investeringen i hälsa; sjukskrivningsdagar ? respektive sjukskrivningstillfällen.

Betydelsen av goda kunskaper i matematik blir allt tydligare. Kunskaper i matematik behövs för att fatta välgrundade beslut i vardagslivets många valsituationer. Elevers inställning och motivation till ämnet har en stor betydelse i hur deras kunskapsutveckling i matematiken sker. Därför har jag valt att göra en undersökning om elevers attityder till matematikundervisning. Undersökningen är grundad på kvalitativa intervjuer som genomfördes i två olika skolor i Norrbotten med två olika elevgrupper bestående av yngre och äldre elever samt två pedagoger.

Syfte och frågeställningarStudiens syfte var att undersöka vilka förhållanden som bidragit till omorganisationen av heldagsskolan i en kommun. Med hjälp av dokumentanalys och intervjuer fokuserades beslutprocesser på tre olika nivåer i skolsystemet: skolnämnd, skolförvaltning och skolledning. Studiens frågeställningar var:1. Hur talar beslutsfattarna om ?elever i behov av särskilt stöd? och ?en skola för alla??2. Hur talar beslutsfattarna om ?heldagsskolan? och andra särskiljande lösningar?3. Vilka olika förhållanden framträder som betydelsefulla för beslutsfattandet i samband med ?heldagsskolans? omorganisation?MetodStudien är av kvalitativ karaktär. Arbetets empiriska material bestod av dokument (beslutsunderlag för heldagsskolans omorganisation, skolverkets rapporter) samt kvalitativa intervjuer med beslutsfattare.

Med utgångspunkt i George Lakoff och Mark Johnsons teori om den konceptuella metaforen analyseras i denna uppsats bildspråket i opionsjournalistiska texter som behandlar frågan om individualiserad föräldraförsäkring. Därtill anläggs med hjälp av Yvonne Hirdmans teori om genussystemet ett genuserspektiv, för att undersöka om metaforerna är könade och/eller reproducerar det binära könstänkandet. Materialet är hämtat från DN, Aftonbladet, Expressen och SvD under perioden januari 2010-novmeber 2013. .

Syftet med vår uppsats är att genom en teoretisk och empirisk grundad diskussion undersöka vilka strategier som står till buds för de svenska dagligvarukedjorna vid en branschförändring på grund av en nyetablering av en hard discount aktör. Uppsatsens utgångspunkt är en abduktiv ansats där en växelverkan mellan teori och empiri är central. Vi har genom en kvalitativ metod samlat in primärdata genom elva delvis strukturerade intervjuer. Vi presenterar intervjumaterialet i ett empirikapitel och tillsammans med en förstudie kopplas sedan detta underlag till relevanta teorier. De teorier som vi funnit vara av intresse för vår studie är bl.a.

Abstract:I studien undersöks hur myndighetspersoner upplever att samverkan fungerar, samt vad det finns för likheter samt skillnader på samverkan i Uppsala respektive Östersunds kommun. Dessa aktörer är betydelsefulla i arbetet med våldsutsatta kvinnor, därför är det en viktig förutsättning att ta tillvara varandras kompetenser för en god samverkan. Ämnet våld i nära relationer är fortfarande nytt för socialtjänsten, vilket gör att det finns bristande kunskap i arbetet för våldsutsatta kvinnor. Detta är en kvalitativ studie som är grundad på semistrukturerade intervjuer, respondenterna till undersökningen arbetar på socialtjänsten och kvinnofridsverksamheter. Resultatet i studien kan sammanfattas med att samverkan mellan verksamheterna och organisationerna är nödvändiga och att samarbetet leder till bättre insatser samt förutsättningar i arbetet med våldsutsatta kvinnor.

Den här kandidatuppsatsen har undersökt applicerbarheten av Michael C. Jensens teori om fientliga förvärv med både framgångsrik och ej framgångsrik utgång på den svenska aktiemarknaden mellan år 1995 till 2008. Totalundersökningen har funnit 44 fientliga förvärvssituationer på de officiella marknadsplatserna för aktiehandel under den granskade tidsperioden, varav 24 var framgångsrika och 20 ej framgångsrika. Genom att imitera Jensens tillvägagångssätt har konsekvenserna av de fientliga förvärven på både målföretag och förvärvande parter analyserats vid ett givet antal periodstudier med hjälp av måttet överavkastning. Överavkastningen har vägts mot respektive periodstudies antal och därmed har den vägda genomsnittliga överavkastningen räknats fram.

Syftet med uppsatsen är att identifiera de faktorer som ligger till grund för företagens underlåtelse att göra nedskrivningar trots extern indikation på nedskrivningsbehov. Undersökningsansats är induktiv. Metoden för undersökningen är en fallstudie genom en dokumentstudie och e-post intervjuer. Data i datainsamlingen är av både kvalitativ och kvantitativ karaktär. Utifrån analysen av det empiriska resultatet görs det försök att förklara agentteorin, positiv redovisningsteori och institutionell teori.

Denna uppsats behandlar nätverksoptimering, med fokus på att få fram den bästa möjliga tillgängligheten till lägsta möjliga kostnad, i form av länkar. I studien tas en teoretiskt grundad hypotes om en metod fram för att lösa detta problemet. Samt genomförs ett test där metoden appliceras på ett studieobjekt för att bekräfta huruvida metoden verkar fungerar eller inte.Resultatet blir slutligen en metod som genom att analysera tillgängligheten, länk redundansen samt beräkna antal oberoende vägar mellan noder i ett nätverk. Kan genom att jämföra resultat från före en förändring med resultat från efter en förändring lyfta fram de förändringar som medför förbättringar. Varpå ett nätverk kan optimeras till bästa möjliga tillgänglighet till lägsta möjliga kostnad, i form av länkar..

Introduktion: Demens är övergripande term för flera olika undergrupper av demenssjukdomar med komplicerade kognitiva försämringar.Antalet individer med demenssjukdom i världen förväntas öka dramatiskt.En god oral hälsa har en stark koppling till god livskvalitet. Med en ökad population äldre finns ett starkt behov att utbilda vårdpersonal och utöka deras kunskap om äldres munhälsa.Syfte: Att beskriva oral hälsa hos personer med demenssjukdom.Frågeställning: Hur ser den orala hälsan ut hos personer med demenssjukdom? Metod: Litteraturstudie grundad på vetenskaplig litteratur från 2002-2013.Resultat: Oral hälsa påverkas av demenssjukdom. I takt med att demenssjukdomen progredierar sker en gradvis försämring av den orala hälsan. Studier har visat att demenssjuka har hög plackförekomst, hög förekomst av kron- och rotkaries, försämrat parodontalt status samt protesrelaterade patogena tillstånd.Konklusion: Aktuell litteratur har visat att dementa har ett stort omvårdnadsbehov gällande sin orala hälsa..