SyfteSyftet med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning lärare i idrott och hälsa A arbetar med kursplanens mål: "kunna tillämpa några olika metoder för spänningsreglering och stresshantering" (Skolverket, 2000, s.1) på gymnasiet. Syftet är vidare att undersöka om det är någon skillnad på kvinnliga och manliga arbetssätt när det gäller: "kunna tillämpa några olika metoder för spänningsreglering och stresshantering" (Skolverket, 2000, s.1).MetodTill denna studie har en kvalitativ intervjustudie och en dokumentanalys av läroplanen för de frivilliga skolformerna (1994) samt kursplanen för idrott och hälsa A använts. Intervjustudien utfördes på nio lärare i idrott och hälsa A utspridda på 6 olika gymnasieskolor. Dokumentanalysen sammanfattar relevanta delar till denna studie utifrån läroplanen för de frivilliga skolformerna (1994) samt kursplanen för idrott och hälsa A.ResultatResultaten visar att det finns betydande skillnader hur olika lärare i idrott och hälsa A utformar sin undervisning inom målet spänningsreglering och stresshantering. Detta visar sig i form av olika undervisningsmetoder, hur mycket tid/plats som ges till målet, hur läraren tolkar kursmålet samt hur läraren bedömer sina elevers kunskaper.

Följande undersökning behandlar uppbyggnaden av en CV-film med utgångspunkt i sociologen Erving Goffmans teori om identitet och självrepresentation samt filmteoretikern David Bordwells teori om narratologi. Goffmans teori har använts för att ta reda på vad som ska framställas i filmen medan Bordwells teori applicerats på frågan om hur filmen ska framställas. Inom det teoretiska ramverket finns även Stuart Halls teori om representation för att kunna belysa teorierna av Goffman och Bordwell utifrån ett gemensamt perspektiv. Fokusgruppmetoden har använts för att kvalitativt samla information om vad en CV-film bör kommunicera till skillnad från ett skriftligt CV. Samt hur den bör utformas för att vara så användbar som möjligt. Resultatet visade att filmen inte bör vara längre än 2-3 minuter för att behålla publikens intresse.

Vargens återkomst har gett upphov till olika attitydsyttringar, boende i vargområden är i regel mernegativa till vargen än de som bor utanför dessa områden. Genom att mäta vilka attityder som finnstill varg kan forskare ge incitament till makthavare om hur vargförvaltningen upplevs avallmänheten.Den här studien är en kartläggning av forskningsläget under åren 2000 ? 2014 rörande attityder tillvarg i Sverige och Norge. De variabler/grupper av individer som forskare inom området använderför att mäta vem som har vilken attityd är jägare, djurägare, boende på landsbygd utanför vargområde, boende på landsbygd i vargområde, boende i stad med flera. Vi finner att studierna tar uppteorierna social representation, centrum och periferi och NIMBY (Not In My Backyard).

säger, vad hon gör och vad hon skulle kunna göra kopplas till beskrivs utifrån sociokulturella perspektiv pålärande.Vi har genomfört icke deltagande observation i ett klassrum under tre dagar och en samtalsintervju medläraren. Vi intervjuar läraren för att se vad hon säger om teori och undersöker vad i lärarens praktiskaverksamhet som går att koppla till teorin. Vi har ett särskilt fokus på verbal kommunikation i klassrummet ochhur läraren leder och styr lärandet. Vi har utgått främst från Lev Vygotskijs och Michail Bakhtins begrepp ochnutida forskare, då främst Olga Dysthe och Roger Säljö.I resultatet framkom att läraren hade kännedom om vissa delar av sociokulturella perspektiv, men iobservationerna framträdde även sådant som hon inte pratat om i intervjun. En undervisning byggd kring attelever lär av varandra är återkommande i intervjun med läraren och tydligt under observationerna.

Purpose: This study has been conducted with the purpose to examine representations of men and masculinity ideals in advertising for male grooming products. This study also aims to investigate how the male representation has changed during the 2000?s.Theories: The theoretical framework of this study is based on established theories and past research about gender, masculinity, advertising and visual communication.Methodology: The study has had a quantitative approach and is based on content analysis of print advertisements published in the Swedish lifestyle magazine Cafe? during the years 2003-2012.Conclusion: The result of the study suggests that the representation of men was not versatile, many of the advertisements showed the same representation pattern, which indicated that the metrosexual was the most common depicted masculinity. Past research shows that the notion of men and the male representations in media has gone through major changes during the last decades. However, the results of this study did not find any signs that the male representations were going through any significant change in the examined advertisements.

Huvudsyftet med denna undersökning har varit att undersöka och jämföra lärares och elevers uppfattningar av lärares arbete med elevinflytande i engelska A-undervisningen på gymnasiet. Det andra syftet har varit att beskriva hur den nya ämnesplanen för engelska (Gy 2011) förändrats vis-a-vis ämnesplanen och kursplanerna för engelska (Gy 2000) och vad dessa förändringar kan få för effekt på lärares fortsatta arbete med elevinflytande i engelskundervisningen. Undersökningen genomfördes med utgångspunkt i följande huvudfrågeställningar: (1) hur förhåller sig lärare respektive elever till begreppet elevinflytande samt (2) vilka förändringar återfinns i de nya styrdokumenten för engelskundervisningen i Gy 2011 och hur kan det påverka lärares arbete med elevinflytande?Metoderna som tillämpats i undersökningen har varit kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med lärare och elever, en enkätundersökning som riktades till elever och en jämförande textanalys av ämnesplanen för engelska Gy 2011 och Gy 2000. Dessa tre metoder valdes med utgångspunkten att kunna triangulera och på så vis jämföra det insamlade datamaterialet.

Alltsedan det i Sverige år 2000 blev möjligt för företag att köpa tillbaks sina egna aktier har fler företag de senaste åren valt att använda sig av detta alternativ för att fördela kapitalöverskott till aktieägarna. Empiriskt har man funnit att utdelningar och återköp sänder ut signaler om en positiv aktiekursutveckling. Utdelningars signalfunktion anses dock vara starkare än återköp då företag ogärna sänker utdelningar och eftersom utdelningar är ett årligen återkommande fenomen. Återköp förväntas däremot inte följas av fler återköp av kapitalmarknaden, varför dessa ofta ses som ett mera flexibla. I Sverige existerar en skattefördel med återköp gentemot utdelningar som har en högre effektiv skatt.

 Syftet med denna uppsats är att belysa fenomenet homestaging i teori och praktik, med huvudinriktning på geografisk betydelse. Begreppet homestaging skapades på 1970-talet i USA och har funnits i Sverige sedan slutet av 1990-talet, men det är först på 2000-talet som det har blivit ett allmänt begrepp. Vi har för avsikt att jämföra homestagingens betydelse i ett litet samhälle, en mellanstor stad och en större stad. Då vi även är nyfikna på om det finns en geografisk skillnad, valde vi även att jämföra två likvärda orter i norra och södra Sverige. Vi har gjort enkätundersökningar på tre mäklarfirmors kontor i Ljusdal, Gävle, Stockholm och Vimmerby, för att ta reda på om de använder sig av homestaging och vad de har för tankar kring fenomenet. Vi valde dessa fastighetsmäklarfirmor då de har kontor på samtliga fyra orter vi valt att titta närmare på, och för att de har en relativt stor marknadsandel.Vi har även intervjuat tre kvinnor som arbetar med homestaging för att ta del av deras arbetssätt, syn på yrket och dess framtid. I uppsatsen belyser vi också homestaging som en upplevelse och hur bostadsspekulanter kan påverkas med hjälp av ?upplevelserummet?. Begreppet avdragsrätt och hur tilläggstjänster behandlas skatterättsligt, granskas även i uppsatsen..

I denna uppsats studeras hur afrikanska länders ekonomiska tillväxt påverkas av deras handelsöppenhet. För att undersöka den valda problemställningen har en tvärsnittsstudie utförts med hjälp av en regressionsanalys. Datamaterialet som används är sekundärdata som inhämtats från Världsbanken. Den beroende variabeln som undersöks är genomsnittlig tillväxt i reell BNP per capita mellan år 2000 och 2010. I regressionsmodellen inkluderas ett antal oberoende variabler.

Personal inom räddningstjänsten som arbetar med rök- och kemdykning utsätts för extrem fysisk och psykisk belastning. Arbetsgivaren har en lagstadgad skyldighet att tillse att personalen årligen undersöks för att uppfylla grundläggande tjänstgöringskrav. Eftersom inga resurser finns för att sköta träning under kontrollerade former under arbetstid måste den enskilde brandmannen själv tillse att han bibehåller en god kondition. Många äldre brandmän upplever oro över att deras kondition har försämrats över tiden. Det har också framlagts teorier om att nyrekryterade inte tar lika allvarligt på sin träning för att bibehålla god kondition.För att undersöka hur brandmännens kondition och hälsa egentligen ter sig kallades de 21 rök- och kemdykarna i Lysekils räddningstjänst för medicinsk kontroll och konditionstest, de följdes också retrospektivt under åren 2000-2006.

Konstpedagogik har funnits sedan 1800-talet och förändrats med tiden, nya perspektiv har tillkommit och gett nya arbetssätt. På 2000-talet slog queerteorin igenom ordentligt som teori och började användas i olika sammanhang, ett sådant var som grund för konstpedagogiken. Med nya perspektiv kommer nya frågeställningar och nya grundvallar. Queerteorin vänder upp och ner på många invanda föreställningar om hur världen är eller ska vara. Konstpedagogiken grundar sig i många fall på konventioner om konst.

Inom institutionell teori står Berger & Luckmann för en inriktning som fokuserar på legitimeringoch reproduktion av institutioner. De förklarar varför i institutioner bevaras trots kritik och behåller sin ursprungliga form, inte på grund av institutionernas överlägsenhet utan på grund av försvararnas legitimering av institutionen.Denna gren av institutionell teori har över tid fått stå tillbaka för ny-institutionell teori, som fokuserar på förändring. Den klassiska institutionella teorin saknar empiriskt underlag, varför detta är en empirisk studie av institutionell teori i en svensk kontext. Ett område på vilket institutionell teori är tillämpbart är det svenska uppsägningsförfarandet.Studiens syfte är att öka förståelsen för hur legitimering av institutioner går till i praktiken. Detta uppnås genom frågan ?hur bidrar parternas argument till att institutionen reproduceras?.Frågan besvarades genom kvalitativ data, hämtad från intervjuer med representanter från de parter som debatterar LAS.Denna empiriska undersökning visar att LAS legitimeras genom att tillskrivas normativ värdighet och kognitiv giltighet, samtidigt som kritiker av LAS tillskrivs normativ ovärdighet och kognitiv ogiltighet.

SammanfattningSyftet med den här uppsatsen var att undersöka chefers syn på personalarbetet och vikten av de sociala relationerna på arbetsplatsen. Genom att använda oss av en kvalitativ metod och en fenomenologisk ansats har vi studerat hur de arbetar och motiverar medarbetarna samt hur de skapar och bevarar goda relationer. Empirin har samlats in genom tematiskt öppna intervjuer och totalt intervjuades tio stycken chefer inom kunskapsintensiva företag, begränsat till den privata sektorn. I enlighet med den fenomenologiska ansatsen är det chefernas egna tankar och upplevelser som har utgjort fokus i vår analys. Vidare har vi även kopplat det empiriska materialet till den tidigare forskningen och de teoretiska begreppen.

Detta examensarbete handlar om vilka uppfattningar som finns om filosofiämnets syfte på gymnasiet. Det som berörs i uppfattningarna är huruvida de bygger på ämnets färdigheter eller kunskaper. Läroplaner (kursplaner) och läroböcker har analyserats och en grupp gymnasieelever har intervjuats. De läroplaner för filosofi som är analyserade är från år 1933, 1966, 1977, 1994 samt 2000. Läroböckerna som analyserats är Lars-Göran Alms Gula idéer sover lugnt, Martin Levanders Filosofi.

Undersökningen använder sig av en diskursanalys för att undersöka förekomsten av eurocentrism i svenska historieläroböckers framställning av Nordamerikas urinvånare och deras interaktion med européerna. För att systematiskt kunna analysera innehållet har fyra undersökningskategorier skapats: Relationer, Konflikter, Motgångar och Urinvånarnas perspektiv. Läroböckerna som analyserades var från 1960 till 2010. Sammanlagt analyserades 10 olika läroböcker, två från varje decennium. Resultaten visade att läroböckerna från 60-talet gav väldigt lite utrymme till urinvånarna, och endast presenterade historien från de vitas perspektiv, vilket indikerar ett eurocentriskt förhållningssätt.