Romer är oftast överrepresenterade när det gäller skolk. Syftet med den här fallstudien är att bidraga med kunskap om hur skolan kan arbeta för att minimera skolket, vilket i sin tur resulterar i att de romska barnen kommer närmre målen i de olika skolämnena. Fyra frågor ställdes: Hur upplever romerna skolket? Hur vill romerna att skolan ska arbeta för att de inte ska skolka? Hur ser skolans pedagoger på skolkproblemet? På vilket sätt anser skolans pedagoger de bör arbeta för att minimera skolket? Som metod använde jag kvalitativa intervjuer samt enkäter, men även noggrann genomgång av skolverkets rapporter samt litteraturstudier. Fallstudien visar att skolan bör arbeta utifrån tre åtgärder.

Migranternas självidentitet förändras och omkonstrueras när de flyttar till ett nytt land. I denna kvalitativa studie ligger fokus på identitetskapande och förändringar hos irakiska invandrare i Sverige. Uppsatsen belyser de följande frågeställningarna utifrån socialpsykologiska teorier om självidentitet och förändringar: Vilken roll spelar sökande av arbete för migranternas identitetsskapande? Vilken roll spelar inlärning av ett nytt språk för identitetsförändringar och vilken inverkan har sociala nätverk med egna landsmän på irakiernas identitetsskapande och integrationsupplevelse? Uppsatsen bygger på semistrukturella intervjuer med 6 irakiska flyktingar bosatta i Sverige sedan 5-8 år tillbaka. Slutsatser dras om att irakierna har skapat en ny identitet som är bikulturell, dvs.

I detta projekt analyseras och utreds orsakerna till varför omorganisationen i Folktandvården Gävleborg misslyckades. Folktandvården Gävleborg genomförde 2012 en omstrukturering med målet att öka kundfokus och kommunikationen inom företaget. Omstruktureringen misslyckades efter nio månader och resulterade i att dåvarande VD blev uppsagd. Efter misslyckandet återgick företaget delvis till den tidigare strukturen. Arbetet har utformats som en kvalitativ fallstudie där datainsamlingen skett genom semistrukturerade intervjuer med 5 personer inom Folktandvården Gävleborg.

I denna uppsats undersöker jag kulturella faktorer att ta hänsyn till vid lansering av en ny mobiltelefon i Mellanöstern för att vinna marknadsandelar, vilket även är syftet med undersökningen. Genom att använda teorier om kulturen i denna region kombinerade med teorier om konsumentbeteenden skapas utifrån dessa en analysmodell. Analysmodellen presenterar förväntade konsumentbeteenden vid val av ny mobiltelefon och jämförs med en liknande konkret modell grundad på 45 intervjuer med konsumenter i de tre länderna Förenade arabemiraten, Kuwait och Libanon. En intervju utförs även med det världsledande mobiltelefonföretaget Nokia för att få med företagets perspektiv om uppsatsämnet. Jag föreslår därefter kulturella faktorer för mobiltelefonföretag att ta hänsyn till och åtgärder att vidta för att vinna marknadsandelar.

Syftet med den här studien är att undersöka vad som händer med en grupp studenter då de åker iväg för att ta del av en främmande kultur. Kulturmötet ägde rum i Senegal där studenterna lärde sig spela djembetrumma och dansa afrikansk dans. Det ingick också för dem att besöka olika skolor och även försöka hålla i lektionsundervisning på dessa. Studien är gjord på ett kvalitativt tillvägagångssätt där jag intervjuat studenternas lärare som följer med på resan, hälften av de sex studenterna och sen har jag även på plats gjort egna observationer som innefattar hela gruppen.   Resultatet av studien visar på att studenterna i början av vistelsen försöker hålla samman gruppen men efter en tid uppstår det en individuell splittring från var och en av studenterna. Det visar sig att viljan till att uppleva den nya kulturen i så hög grad som möjligt står över viljan till att hålla samman den resande gruppen.

Min uppsats handlar om hip hop som ungdomsfenomen. Syftet är att belysa breaking som en del av hip hop-kulturen och vad breaking består av. Hip hoppens utveckling och kulturella drag i relation till hip hoppens fyra element rapmusik, breakdance, dj: s och graffiti beskrivs. Jag har också undersökt vad breaking betyder för utövarna och vad de vill uttrycka med dansen. I mitt resultat sammanfattas mina observationer, intervjuer och studier av texter.

Människors val och beslut har alltid fascinerat mig. Hur är det möjligt att vissa beslut och val kan te sig fullständigt ologiska och oförväntade medans andra val och beslut kan man nästan säga är förutsägbara? Vad är det jag känner igen och inte känner igen och varför?  Är det för att jag tillhör samma kön? Eller är det för att jag är från en annan kultur med andra värderingar och normer? Har vi samma genetiska bas med identiska uttryck och förhållande? De dogmer och förklaringar som finns och existerar i vår närvaro rörande varför vi gör våra val och beslut har länge för mig känts som ett distanserat och främmande sätt att se mänskligheten. Därför har jag beslutat att försöka fördjupa mig i ämnet genom att titta på och jämföra några av de religiösa, filosofiska och naturvetenskapliga teorierna och där hitta en möjlig förklaring som kan ge mig en större insikt i varför jag väljer som jag gör och du väljer som du gör. Är det en allvetande agent som har betydelse inför våra val? Är det samhället och kulturen vi lever i som spelar roll? Är det mitt genetiska arv?.

AbstractHuvudfrågeställningen för uppsatsen är hur invandrarungdomar upplever och hanterar sin livssituation i de två kulturella världar de eventuellt lever i, den ursprungliga och den svenska kulturen? Undersökningen är utförd kvalitativt och baseras på fem intervjuer. De intervjuade har haft sin primära socialisation i hemlandet och under tidig ålder flyttat till Sverige. Teoretiskt utgår uppsatsen från Berger & Luckman, Jenkins, Ålund och Deniz vilka med sina skilda teorier förklarar varför identitetsprocessen och tillhörigheten är komplexfyllda för invandrarungdomar. Tidigare forskning har visat att invandrarungdomar upplever skilda problem i sin vardag därför att de lever i utkanten av två skilda kulturer.

Uppsatsens syfte är att granska sexton recensioner publicerade i svensk respektive amerikansk press gällande filmen Den Gröna Cykeln (Haifaa Al-Mansour, 2012). Undersökningen grundar i kritikernas syn på genus och jämställdhet samt kulturell och nationell identitet som filmen berör. Recensionerna analyseras och jämförs för att hitta skillnader och likheter i den svenska respektive amerikanska receptionen. Analysen visar att skillnaden mellan de två nationernas reception är uppdelade mellan de två fokusområdena, där de amerikanska kritikerna fokuserar på kulturell och nationell identitet och jämför filmens skildring av det saudiarabiska samhället med den amerikanska kulturen. De svenska kritikerna tycks generellt ha större fokus på filmens skildring av genus och jämställdhet till skillnad från amerikanerna..

På grund av krig eller andra umbäranden i hemlandet tvingas människor på flykt från olika delar av världen. En del av dessa kommer till Sverige. Under de senaste åren har en ny grupp flyktingar kommit till vårt land. De ensamkommande flyktingbarnen, som utgör en extra utsatt grupp då de inte bara ska hantera upplevda kriser och migrationskris, utan också genomgå den kris tonårsperioden med identitetssökande innebär. Syftet med föreliggande intervjustudie är att öka kunskapen om dessa flyktingbarns situation, gällande identitetsskapande under påverkan av migrationskris och tonårskris.

En stor del av kulturen finansieras idag av statliga bidrag men detta har även medfört ett högre krav på egenfinansiering.  Teatern är beroende av sina lojala kunder men för att säkra denna grupp måste teatern locka nya besökare och få dessa att komma tillbaka. Teorin tar upp prisets varierande betydelse för förväntningar i olika kundgrupper och hur mervärdesfaktorer kan användas för att få det upplevda värdet att leva upp till det förväntade. Genom en dokumentstudie och intervjuer genomförs en fallstudie av Kungliga Dramatiska Teatern i Stockholm för att undersöka hur just denna organisation arbetar med balansgången mellan pris och upplevt värde. Resultaten visar att unga, som utgör majoriteten av förstagångsbesökare, lockas av låga priser men blir mindre priskänsliga då de upplever ett mervärde.

Syftet med denna uppsats är att få en bild av och förståelseför hur ideella föreningar kan bidra till integration. Detta har skett genom enfallstudie av två olika organisationer och deras verksamhet. Metoden somanvänts är kvalitativa semistrukturerade intervjuer med personal från dessaorganisationer kompletterat med deltagande observation. Analysen har gjortsutifrån Jose Alberto Diaz integrationsteori. Resultaten visar att de ideellaorganisationerna bidrar till integration på flera sätt, främst genomspråkundervisning som fyller en särskild funktion då den till stor del riktasmot grupper som inte kan ta del av kommunens undervisning via SFI.

Om en organisation i dagens samhälle ska leva och utvecklas bör den vara flexibel och öppen för att arbeta på andra sätt än vad den många gånger är van vid. Att förändra ett arbetssätt är oftast lättare sagt än gjort, vilket organisationen bör vara beredd på. En förändring av arbetssätt kan komma att påverka hela kulturen inom organisationen. Något som blir mer aktuellt vid genomförandet av interna förändringsprojekt. När det finns en risk att ett projekt påverkar den egna organisationen kan man uppleva det som mycket viktigt att undersöka de risker och förändringar som skulle kunna påverka själva projektet.

Denna uppsats tillämpar perspektiven "black feminism" och de andra för se hur sexturismen har tagit sin form i Thailand efter andra världskrigets slut. Genom att använda sig av kvalitativ textanalys och diskursanalys har författaren kommit fram till att det västerländska inflytandet i Thailand har haft ett stort inflytande gällande sexturismen. Dels har Thailand försatt sig själv i en undergiven position när det gäller västerländskt inflytande genom att tillåta ett nästan okontrollerat inflytande direkt efter andra världskrigets slut. Dels har Thailand, genom lagar och reformer, skapat en thailändsk kultur som är mer inriktad på att attrahera utländska turister än att visa den faktiska thailändska kulturen. Detta genom att förstärka och återskapa kvinnans roll i det thailändska samhället till en undergiven roll där det exotiska och primitiva, naturnära och sexuella har varit i fokus..

Chefsintroduktioner har visat sig, i forskning, vara av största vikt för att en chef på rätt sätt ska komma ini sitt arbete, utföra bästa möjliga jobb och stanna hos organisationen så länge som möjligt. Forskning lyfterfram tre delar som viktiga för att underlätta för inträdet i organisationen. De delar som bör ingå i enchefsintroduktion är att skapa en systemförståelse, bli insocialiserad i kulturen på arbetsplatsen ochnätverksskapande. Syftet med min studie är att undersöka om dessa delar finns i chefsintroduktioner ipraktiken. Min studie är fokuserad kring en större organisation med cirka 10 000 anställda där jag harintervjuat 7 nyanställda verksamhetschefer om deras chefsintroduktion.