En stor del av kulturen finansieras idag av statliga bidrag men detta har även medfört ett högre krav på egenfinansiering.  Teatern är beroende av sina lojala kunder men för att säkra denna grupp måste teatern locka nya besökare och få dessa att komma tillbaka. Teorin tar upp prisets varierande betydelse för förväntningar i olika kundgrupper och hur mervärdesfaktorer kan användas för att få det upplevda värdet att leva upp till det förväntade. Genom en dokumentstudie och intervjuer genomförs en fallstudie av Kungliga Dramatiska Teatern i Stockholm för att undersöka hur just denna organisation arbetar med balansgången mellan pris och upplevt värde. Resultaten visar att unga, som utgör majoriteten av förstagångsbesökare, lockas av låga priser men blir mindre priskänsliga då de upplever ett mervärde.

Syftet med denna uppsats är att få en bild av och förståelseför hur ideella föreningar kan bidra till integration. Detta har skett genom enfallstudie av två olika organisationer och deras verksamhet. Metoden somanvänts är kvalitativa semistrukturerade intervjuer med personal från dessaorganisationer kompletterat med deltagande observation. Analysen har gjortsutifrån Jose Alberto Diaz integrationsteori. Resultaten visar att de ideellaorganisationerna bidrar till integration på flera sätt, främst genomspråkundervisning som fyller en särskild funktion då den till stor del riktasmot grupper som inte kan ta del av kommunens undervisning via SFI.

Om en organisation i dagens samhälle ska leva och utvecklas bör den vara flexibel och öppen för att arbeta på andra sätt än vad den många gånger är van vid. Att förändra ett arbetssätt är oftast lättare sagt än gjort, vilket organisationen bör vara beredd på. En förändring av arbetssätt kan komma att påverka hela kulturen inom organisationen. Något som blir mer aktuellt vid genomförandet av interna förändringsprojekt. När det finns en risk att ett projekt påverkar den egna organisationen kan man uppleva det som mycket viktigt att undersöka de risker och förändringar som skulle kunna påverka själva projektet.

Denna uppsats tillämpar perspektiven "black feminism" och de andra för se hur sexturismen har tagit sin form i Thailand efter andra världskrigets slut. Genom att använda sig av kvalitativ textanalys och diskursanalys har författaren kommit fram till att det västerländska inflytandet i Thailand har haft ett stort inflytande gällande sexturismen. Dels har Thailand försatt sig själv i en undergiven position när det gäller västerländskt inflytande genom att tillåta ett nästan okontrollerat inflytande direkt efter andra världskrigets slut. Dels har Thailand, genom lagar och reformer, skapat en thailändsk kultur som är mer inriktad på att attrahera utländska turister än att visa den faktiska thailändska kulturen. Detta genom att förstärka och återskapa kvinnans roll i det thailändska samhället till en undergiven roll där det exotiska och primitiva, naturnära och sexuella har varit i fokus..

Chefsintroduktioner har visat sig, i forskning, vara av största vikt för att en chef på rätt sätt ska komma ini sitt arbete, utföra bästa möjliga jobb och stanna hos organisationen så länge som möjligt. Forskning lyfterfram tre delar som viktiga för att underlätta för inträdet i organisationen. De delar som bör ingå i enchefsintroduktion är att skapa en systemförståelse, bli insocialiserad i kulturen på arbetsplatsen ochnätverksskapande. Syftet med min studie är att undersöka om dessa delar finns i chefsintroduktioner ipraktiken. Min studie är fokuserad kring en större organisation med cirka 10 000 anställda där jag harintervjuat 7 nyanställda verksamhetschefer om deras chefsintroduktion.

Mitt examensarbete var att göra musik till Romateaterns uppsättning av Shakespeares komedi Trettondagsafton, sommaren 2011. Detta är den skriftliga delen av mitt examensprojekt. Jag börjar med en kort inledning om bakgrunden till projektet samt skriver kort om ordet musik som begrepp, musikens roll i vårt samhälle och hur vi tar till oss musik när den presenteras i samband med andra konstformer som t.ex. teater. Jag sammanfattar sedan kompositions och repetitionsperioden i kronologisk ordning fram till en vecka efter premiären av pjäsen; alltså från det första mötet med regissören till tiden innan premiären då jag bodde på Gotland och jobbade intensivt.

På Island finns många gamla traditioner. Jordbrukare har under lång tid använt sig av allmänningar för att låta djur beta på under sommarmånaderna. Allmänningarna spelar också en stor roll för det isländska kulturarvet. Den viktigaste händelsen i samband med allmänningen är den årliga fårskiljningen. Fårskiljningen äger rum på hösten och då är nästan varenda person i bygden inblandad på ett eller annat sätt. Man delas upp i olika arbetslag för att hämta hem fåren från allmänningarna som är belägna i fjällen. I denna uppsats skriver jag om min hembygd på norra Island, närmare bestämt Deildardal i Skagafjördurs kommun.

Jag har valt att belysa mitt examensarbete, vilket handlar om kreativitet i studie- och yrkesvägledning, från olika synvinklar och inleder med att presentera en eklektisk vägledningsmodell samt en kortfattad beskrivning av vägledning som en bakgrundsteckning. Därefter kommer en översikt av kreativa verktyg och syftet med det är att skapa en förståelse för vad som avses. Denna del kan även användas som en idébank för studie- och yrkesvägledare. Eftersom kommunikation är vad studie- och yrkesvägledning i mångt och mycket handlar om presenteras en kommunikations-teoretikers syn på kreativitet. En viktig del i vägledningssammanhang och dessutom kärnan i detta arbete är kreativitet, jag har därför även tagit med en teoretisk beskrivning av ämnet.

Syftet med denna uppsats är att fokusera de queera ögonblicken i J.R.R. Tolkiens trilogi The Lord of the Rings för att visa att det queera finns i kulturen på samma sätt som det icke-queera. När är de två hobbitarna Frodos och Sams relation queer? Vad gör den queer? Hur kan vi förstå denna queerhet i termer av homosocialitet och homoerotik? Uppsatsen är inspirerad av Tiina Rosenbergs queera läsningar, jag använder mig dessutom av Adrienne Richs teori om "lesbisk kontinuitet" och Sedgwicks resonemang om manligt homosocialt begär. Jag har kommit fram till att Frodos och Sams relation rör sig mellan mer och mindre queerhet.

Hur gick det till när romerna gick med i pingstkyrkan och varför ville pingstkyrkan ha dem med? Pingstkyrkan visste först inte att romerna var kristna och då de upptäckte att så var fallet och att romerna i flera andra europeiska länder var med i de ländernas pingstförsamlingar tyckte de att det var naturligt att de skulle få vara med i Sverige också. Pingstvännerna var ju också en relativt ny rörelse i Sverige och de var öppna för nytänkande.Grunden inom pingstkyrkan är densamma men romerna har burit med sig mycket av sin kultur in i pingstkyrkan. Vissa saker ser de svenska pingstvännerna mellan fingrarna för därför att romerna ändå är en grupp med stark kultur som de inom pingstförsamlingarna inte vill ta ifrån dem och för att det inte direkt strider mot pingstkyrkans praxis. Det viktigaste för romerna som de tagit med sig in i pingstkyrkan är renlighetsreglerna som de håller mycket strikt på.

I feministiska studier är man inte sen med att påpeka att olika typer av kvinnligheter bäddar olika mycket för framgång i samhället. Trots att manligheten rimligen bör vara lika komplicerad talas det sällan om mannen på samma sätt vilket har lett till att många män känt sig knutna till en mansroll de finner svår att leva upp till. Vilken är denna eftersträvansvärda mansroll och vem är egentligen kapabel att uppnå den? Det är dessa funderingar som gjort mig nyfiken på maskulinitetsforskning och som ligger till grund för uppsatsens syfte. Jag har i uppsatsen utgått från att manlighet är en myt för att sedan studera hur denna myt kan tänkas ha konstruerats och omkonstruerats genom åren.

Idag är det många kvinnor som är verksamma inom arbetsmarknaden men dem ses inte så framgångsrika inom chefspositioner. Det är olika företagsfaktorer som är avgörande i det fallet. Syftet med det här arbetet är att kartlägga de mest viktigaste företagsfaktorer som gör det svårt för kvinnor till högre chefspositioner. För att uppnå syftet i det här arbetet, används en kvantitativ undersökning. Eftersom vissa yrke är stereotypiskt för män och kvinnor har respondenterna valts i ett teknik baserad företag (manlig stereotyp) och service och kultur baserad företag ( kvinnlig stereotyp).Resultatet av undersökningen visar att i Sverige finns fortfarande stereotypisering av yrke, den äldre generationen som sitter i företagens lednings grupper har en maskulin kultur, kvinnor förväntas inte att agera så auktoritära samt att svenska företagens kultur skiljer sig från den svenska nationella kulturen..

Ma?nadssamtalet a?r ett frekvent a?terkommande samtal mellan medarbetare och chefer inom en organisation. I samtalet diskuteras medarbetarens va?lma?ende, resultat som har presterats samt framtida utvecklingsplaner. Syftet med denna uppsats var att utifra?n medarbetares och chefers perspektiv underso?ka hur ma?nadssamtalet bidrar till medarbetares fortsatta utveckling och la?rande.

Previous research often includes juridical, political, economical and historical aspects of the Sami population. The research about the Sami women are limited therefore is was important to investigate the living conditions of the Sami women. The purpose with the study was to investigate the living conditions of the Sami women from a culture- and reindeer-herding view in relation to social gender and the majority society. Four individual interviews were performed with women who worked with reindeer-herding in the Sapmi area in north of Sweden. The interview guide was semi-structured and the data were analysed with the phenomenological method Interpretative Phenomenological Analysis, which has a focus on subjective experiences.

Att studera organisationskultur är enligt många forskare ett mångfacetterat ämne och kulturenuppfattas som djup, bred och komplex.Detta gör det intressant att undersöka hur kulturen yttrar sig i våra tre försvarsgrenar.Syftet med denna uppsats är att studera mötet mellan civil och militär kultur samt förhållandetmellan civilanställda och militär chef och finna ut om det finns några indikationer som pekarpå kulturella skillnader och likheter mellan försvarsgrenarna.Observationer och intervjuer har genomförts på tre stycken Serviceförråd, ett i nära anslutningtill respektive försvarsgren.Uppsatsens teorianknytning är hämtad inom området Organisationskultur. Undersökningenhar en explorativ ansats och metoderna som använts är kvalitativa.I analysen pekar resultatet på att det framförallt finns skillnader när det gäller umgängestonoch jargong och likheter när det gäller att behandla alla kunder lika, värnpliktig som officer..