Sök:

Sökresultat:

65 Uppsatser om Grisar - Sida 3 av 5

Jämförelse mellan sojaböna och åkerböna som proteinfoder till växande grisar

The soybean can be used in multiple ways, and its high oil content makes it suitable for extraction. Soy bean meal, a by-product of the oil extraction, is a good source of protein with a high feeding value, and is therefore used in a number of different animal feeds. Further, soy bean meal has a low production price, which is one of the reasons for the extensive export of the product. There is a great demand for vegetable-based proteins, especially in the organic production where synthetic amino acids are banned. However, the current production of soy beans is not environmentally sound and that combined with the long transport distances amplifies the need of finding a locally produced protein source.

Vattenbehov och olika system för vattentilldelning till nyavvanda grisar :

We all know that water is very important for both animals and humans. When we are weaning the piglets from the sow we must guarantee that the piglets can start to drink more water instead of sow milk. The first thing to check is always the quality of the water that is to be used. To secure that, you must take a water sample. If the water is inadequate it can bring a lot of problems and diseases.

Grisproduktionen på Gotland : möjligheter och hinder för expanderad produktion

Studiens syfte är att identifiera åtgärder, som de gotländska lantbrukarna kan vidta för att överbygga hindren och utnyttja möjligheterna för en ökad produktionsvolym av Grisar på ön. De hinder och möjligheter, som omfattas av studien, är av varjehanda slag ? kostnads- och intäktsposter, företagsledning i bred bemärkelse (vilken är överordnad de olika ekonomiska nyckeltalen) samt olika ?mjuka? variabler av psykologisk och social karaktär (vilka är överordnade företagsledningsförmågan). Studien bygger på tre teorier, nämligen nätverksteori, teorier om företagsledning samt teorier om regional utveckling. Med dessa teorier som grund formuleras ett antal hypoteser, från vilka frågor härleds till den intervjuguide som används vid intervjuerna. Det empiriska materialet samlades in i tre omgångar.

Svansbitning hos grisar, arv eller miljö?

Tail-biting in pigs is an animal welfare issue and in Sweden during 2002 the producers lost tree million Swedish crowns because of tail biting. This economic loss depends on the pigs which are discarded at slaughter because of tail biting. Tail biting can be separated into two stages, "pre-injury" and "injury". The aim of this study is to investigate if tail biting depends on environment or genetic background.A lot of research on the environments effects on the behaviour of pigs but not so much on the genetic effects has been performed. The frequency of tail biting in pig farms influence among others of environment enrichment, ventilation, gender and breed of the pig.

Miljöberikning för grisarnas välbefinnande : Bökboxen -  en prototyp för att motverka stereotypa beteenden hos grisar

The demand för Swedish pork meat is increasing every day. This leads to agricultural farming having to develop as an industry, with larger and more rationalised units to make the farming more effective and to raise the financial profit. The consequence of this is that it affects the animals when their surroundings become more industrial. The pig´s natural behaviour becomes restricted by the limitations of the facilities, which leads to them becoming understimulated. Helena Kummel, a teacher at Munkagård upper secondary school and also an educated animal inspector has developed a prototype that could possibly replace the pig´s natural rooting behaviour inside the barn. The porpuse of this report is to study "bökboxen" in the gilts´actual living enviroment, through qualitative- and quantitative analysis.

Ekonomisk jämförelse mellan integrerad grisproduktion och smågrisproduktion

Detta examensarbete går ut på att jämföra olika produktionsalternativ för grisproduktion. För att göra detta har jag jämfört integrerad produktion och smågrisproduktion. Dessa två har jämförts i två olika storlekar.Jag har valt att räkna på lönsamheten i grisproduktionen. För att göra detta har jag jämfört olika storlekar och produktionsinriktningar. En stor satsning på ca 390 djurenheter och en mindre på under 200 djurenheter.

Uppstallning och hantering av svin på slakterier och dess påverkan på köttkvalitet

Uppstallning och hantering av svin på slakteri är viktiga faktorer som påverkar köttkvaliteten. Tiden som Grisarna är uppstallade och temperaturen i stallarna är viktiga faktorer som får konsekvenser för såväl köttkvaliteten som djurens beteende. Dessa faktorer varierar mycket mellan olika anläggningar i dagsläget. Genetiska faktorer, som exempelvis halotangenen, har omfattande påverkan på den mängd kött som måste otjänligförklaras på grund av undermålig köttkvalitet. Temperament och kön har också betydelse för slaktutbytet eftersom hög aggressionsnivå kan leda till att Grisarna slåss och därför får skador.

Kostfibers betydelse för grisars välfärd

Animal welfare is impaired if the diet does not provide sufficient feeling of satiety or the ability to perform natural feeding behavior. Pigs are omnivores and spend most of the day searching for food by rooting, grazing and chewing. Both inability to perform foraging behavior and insufficient feeling of satiety often leads to direction of foraging behavior towards stereotyped and abnormal oral behavior. Dry sows are often fed restrictively which leads to unsatisfied feeling of hunger. Dietary fiber has been found to reduce stereotypic and abnormal behavior as well as aggression, which could indicate that pigs need to forage has been met giving a feeling of satiety.

Alternativ till obedövad kastrering av smågrisar

Det här arbetet är en litteraturstudie som behandlar alternativa sätt till kirurgisk kastrering av småGrisar. Obedövad kastrering av våra småGrisar är i längden inte en hantering som är acceptabel ur djurvälfärdssynpunkt. Problemet är att hangrisen utvecklar två könshormonsliknande substanser, androstenon och skatol som binds in i fettvävnaden och ger ett lukt och smakfel på köttet som kallas för ornelukt. Det är därför grisen kastreras. Den metod som används idag är en obedövad kastration.Vi har beaktat de alternativa metoderna och kartlagt vilka som kan fungera praktiskt och även studerat dem ur en etisk synvinkel.

En åländsk trädgårdsmästare och hans trädgård. : Fredrik Sundberg, Hasselbo Trädgård på 1950-talet

Tänk att du träffar din livspartner, ni flyttar in hos dina föräldrar och bor i en liten kammare. Ni får barn och börjar bygga ett hus på en bit mark ni bryter ut från din fars mark. Arbetet pågår i över två år och ni flyttar in i det nybyggda huset med tillhörande växthus och en ladugård med era tre små barn. Mannen i huset försörjer er genom att dra upp plantor och göra begravningsbuketter och kransar. Ni har en ko, några höns, Grisar och odlar det mesta av maten själva.

"Ett liv som gris" : En diskursanalys av Grisskandalen 2009 i svenska medier

Apotekssektorn omreglerades 2009 och Apoteket AB miste genom detta ensamrätten till att sälja läkemedel. En ny konkurrens har för Apoteket AB bidragit till en förändrad situation som inneburit att nya krav ställts både på företaget och på dess personal.Denna studie syftar till att undersöka Apoteket ABs verksamhet, efter omregleringen av apotekssektorn, med fokus på företagets personalstyrning. Undersökningen riktar sig mot hur företaget vill att deras anställda ska arbeta för att attrahera och behålla kunder. Vidare har ändamålet varit att ta reda på företagets tillvägagångsätt för att implementera detta arbetssätt i verksamheten, samt att ta reda på hur de kontrollerar att det nya arbetssättet bibehålls. För att undersöka detta har datamaterial från sju intervjuer, tre av Apoteket ABs årsredovisningar samt tjugo rekryteringsannonser analyserats.Studiens teoretiska utgångspunkt är Hochschilds (1983) teori om emotional labor, vilken handlar om hur serviceinriktade organisationer använder sig av medarbetares känslor och emotioner som en resurs.

Genotyp ? miljösamspel inom konventionell och ekologisk slaktsgrisproduktion

I Sverige föds Grisar upp i antingen konventionell eller ekologisk produktion, vilken utgör en procent av den totala produktionen. De raser som används inom de båda systemen är des-amma, dock skiljer sig utformningen av inhysning, utfodringsstrategi och omgivningstempe-ratur mellan systemen, vilket ställer olika krav på djuren. Hälsoproblemen i de olika systemen skiljer sig även åt. Där genotyp-miljösamspel förekommer och är starkt, rangordnas djuren olika med avseende på avelsvärde beroende på om de befinner sig i en konventionell eller ekologisk miljö. Där samspelet inte förekommer eller är svagt, rangeras djuren lika i bägge miljöerna. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva genotyp-miljösamspel för Grisars produkt-ionsegenskaper mellan konventionell och ekologisk produktionsmiljö och om det behöver ut-formas ett enskilt avelsprogram för ekologisk grisproduktion.

Den låga födelseviktens påverkan på tillväxt och avvänjningsvikt hos smågrisar

Syfte med detta arbete är att förstå den grundläggande tanken i permakultur, de principer permakultur bygger på, samt utforska hur permakultur kan praktiseras i stadsmiljö. Arbetet är baserat på en litteraturstudie, studiebesök på Holma Folkhögskola och St Hansgårdens fritidsgård, samt på filmer och intervjuer med personer som praktiserar permakultur. Permakultur som begrepp skapades av Bill Mollison och David Holmgren på 1970-talet, och syftar till att utforma självförsörjande och självreglerande lokalsamhällen, baserade på hur naturliga ekosystem fungerar. Permakultur kan sammanfattas i tre etiska principer: omsorg om jorden, omsorg om människor och begränsad tillväxt och konsumtion, samt rättvist fördelat överflöd. Utöver dessa har David Holmgren beskrivit tolv designprinciper, vilka kan ses som verktyg för att förändra vårt sätt att tänka kring djur och natur, matproduktion och samhället.

Hur hållbar är serogrisproduktion? :

Raising pigs in absence of a number of certain diseases is called Seroproduction in Sweden. Internationally it?s called SPF (Specific Pathogen Free) ? Production. It results in higher growth, lower feed consumption, and lower medicine consumption. The pigs are produced under the same concept, but the rules vary a bit between countries.

Behöver grisarna mer strömedel? : en granskning av grisarnas behov och svensk lagstiftning

Trots att djurskyddslagstiftningen kräver att djur ska kunna bete sig naturligt och att Jordbruksverkets föreskrifter fastställer att strömedlets mängd och egenskaper ska uppfylla Grisarnas sysselsättnings- och komfortbehov, så är halmmängden sannolikt helt otillräcklig för många svenska Grisar. Forskning visar tydligt att brist på halm leder till omriktade beteenden såsom svansbitning, något som direkt påverkar djurens välfärd och hälsa. Detta arbete visar att halmen på olika sätt har en stor betydelse för Grisarna: den möjliggör starkt motiverade beteenden, den ger sysselsättning, den förhindrar omriktade beteenden, den utgör foder, den skyddar mot skador från hårda golv och den erbjuder komfort för Grisarna. Halmen är dessutom ett av Grisarnas favoritmaterial då de själva får välja. Arbetet visar även att finhackad halm samt leksaker av olika slag inte har samma positiva egenskaper som halmen, och de bör därför inte ersätta den. Syftet med arbetet var att undersöka Grisarnas behov av halm samt att försöka fastställa den halmmängd som både tillfredsställer Grisarnas explorativa behov och förhindrar omriktade beteenden. Den mängden visade sig vara markant högre än den uppskattade, faktiska halmgivan hos djurhållarna.

<- Föregående sida 3 Nästa sida ->